Mentalhälsopolitiska delegationen kräver nationell koordinering av självmordsförebyggande arbete
Ett omfattande samarbete mellan olika sektorer är centralt i det självmordsförebyggande arbetet. Bakom självmord ligger ofta arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, hopplöshet och ouppfyllda livsmål. Genom att stärka problemlösningsfärdigheter, förebygga marginalisering och utsatthet samt föra en ansvarsfull alkoholpolitik förebygger man även självmord.
Mentalhälsopolitiska delegationen rekommenderar följande åtgärder:
För koordinering av det självmordsförebyggande arbetet behövs ett nationellt kompetenscentrum:
- för att samla och sprida information
- för att koordinera den regionala verksamheten
- för att utvärdera resultaten av insatserna
Koordineringen skall främja och följa upp
- att det sjävmordsförebyggande arbetet förverkligas som ett omfattande samarbete, även utanför hälsosektorn
- att kompetensen inom psykisk hälsa fortgående stärks, så att alla vet hur man ska agera ifall man misstänker att en närstående funderar på självmord
- att tidigt stöd erbjuds genom hjälptelefoner och nättjänster
- att kompetensen hos yrkesgrupper i nyckelställning är tillräcklig
- att förebyggande åtgärder förverkligas speciellt i befolkningsgrupper vars självmordstal inte minskat (unga, socioekonomiskt lägre och sårbara grupper).
Dessutom bör tillgången till tidigt stöd säkerställas samt den kommande God medicinsk praxis -rekommendationen omsättas i praktiken.
Antalet självmordsförsök är minst tiofaldigt jämfört med antalet självmord. Självmordsförsök till ökar riskerna för senare förverkligat självmord betydligt, så beredningen av God medicinsk praxis-rekommendationen är ett väldigt välkommet beslut.
Målet för förebyggande av självmord bör vara en sänkning av antalet självmord till under 500 per år fram till år 2025. I resursertilldelningen och i det praktiska genomförandet av koordineringen kan man ta modell och rekommendationer från övriga Norden och EU-länder, där man satt upp nationella mål för antalet självmord, gjort förebyggande program mot självmord och grundat nationella kompetenscentra.
Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande, riksdagsledamot Juha Rehula (C).
Kontakter
Juha Rehula
Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande, riksdagsledamot
09 432 3017
juha.rehula@eduskunta.fi
Outi Ruishalme
Direktör i kriscentrum verksamhet, FM, psykoterapeut, handledare
SOS-kriscentret, Förening for Mental Hälsa i Finland
+358 40 542 6164
outi.ruishalme@mielenterveysseura.fi
Om
Mentalhälsopolitiska delegationen är ett parlamentariskt organ sammankallat av de landsomfattande organisationerna inom psykisk hälsa. I delegationen sitter medlemmar från samtliga riksdagspartier. Delegationens medlemsorganisationer är Föreningen för mental hälsa i Finland (Suomen Mielenterveysseura), Centralförbundet för mental hälsa (Mielenterveyden Keskusliitto), FinFami och Psykosociala Förbundet.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum