Nästan 80 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna som påbörjar sjunde klassen har fått HPV-vaccin
16.11.2021 10:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
HPV, dvs. papillomvirus, orsakar flera olika cancerformer och det bästa sättet att skydda sig mot smitta är HPV-vaccin. Nästan 80 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna som föddes år 2008 har fått HPV-vaccin. Detta framgår av uppgifterna i det riksomfattande vaccinationsregistret.
"Flickor har fått HPV-vaccin gratis som en del av vaccinationsprogrammet från och med hösten 2013 och pojkar sedan hösten 2020. Trots coronapandemin har vaccinationstäckningen för flickor som påbörjar de högre klasserna i den grundläggande utbildningen förbättrats under de senaste två åren. Även pojkarnas vaccinationer har kommit igång bra", säger THL:s sakkunnigläkare Anna Scherleitner.
Eftersom vaccinationerna av pojkar har inletts först i fjol har alla pojkar i årskurs 5–9 för närvarande rätt till HPV-vaccinationer. Vaccinationsserien består av två doser och från och med hösten 2022 erbjuds de i allmänhet både flickor och pojkar i femte och sjätte klass. Det är dock möjligt att få vaccinet även i högstadiet.
"Enligt forskningsinformation är HPV-vaccinet säkert och ger det bästa och långvarigaste skyddet mot flera olika typer av cancer när det tas tillräckligt tidigt. Därför lönar det sig inte att skjuta upp det", säger Scherleitner.
De högsta vaccinationstäckningarna i Norra Savolax och på Åland
Det finns regionala skillnader i HPV-vaccinationernas täckning. Till exempel i Norra Savolax har 85 procent av flickorna födda 2008 och 82 procent av flickorna födda 2009 tagit HPV-vaccin. I Vasa sjukvårdsdistrikt är motsvarande siffror 71 och 66 procent. Vaccinationstäckningen har dock klart förbättrats även i Vasa, eftersom den för flickor födda före 2004 var under 60 procent.
Motsvarande skillnader förekommer också i vaccinationerna av pojkar. På Åland har 75 procent av pojkarna födda 2008 och 2009 tagit HPV-vaccinet, medan motsvarande siffror i Mellersta Österbotten är 53 och 57 procent.
Förutom i Norra Savolax och på Åland är vaccinationstäckningen i Östra och Södra Savolax samt Egentliga Finland bland de högsta i landet både bland flickor och pojkar.
I en del av kommunerna får över 80 procent av ungdomarna vaccinet
I Finland finns det flera orter där över 85 procent av de flickor som föddes 2009 har tagit HPV-vaccin. Sådana är bland annat Kuopio, Siilinjärvi, Lieksa, Hangö och Grankulla. Dessutom har till exempel Kouvola, Kyrkslätt, Birkala och Sibbo vaccinationstäckning på över 80 procent.
Bland de stora städerna är flickornas vaccinationstäckning högst i Vanda, Uleåborg och Tammerfors, där 74 procent av de flickor som föddes 2009 har tagit HPV-vaccinet.
Av de pojkar som föddes 2009 har över 80 procent tagit HPV-vaccin bland annat i Lundo, Pemar, Siilinjärvi, Lieksa och Grankulla. En täckning på 70 procent uppnås bland annat i Kuopio, Åbo, Salo, Sibbo och Vichtis.
Vaccinet förebygger effektivt flera cancerformer
HPV, alltså papillomvirus, orsakar flera olika former av cancer, såsom cancer i munhålan, i den mellersta delen av svalget särskilt i tungroten och tonsillerna samt cancer i ändtarmsöppningen, penis, livmoderhalsen, slidan eller i de yttre könsdelarna. HPV orsakar dessutom en del av cancerformerna i andra områden i den nedre delen av svalget, struphuvudet, näs-svalgrummet och i den mellersta delen av svalget.
HPV smittar vid hudkontakt och sexuell kontakt. Cirka 80 procent av alla människor får någon gång under sitt liv HPV-smitta som exponerar dem för en allvarlig sjukdom.
Vaccinet förhindrar livmoderhalscancer i cirka 90 procent av fallen och upp till 95 procent av förstadier till livmoderhalscancer som orsakas av de två vanligaste HPV-typerna. Just dessa typer orsakar även den största delen av cancerfallen i livmoderhalsen. Vaccinet skyddar också mot cancer i slidan, de yttre könsorganen, ändtarmsöppningen och penis samt canser i huvud -och halsområdet. Undersökningar visar att det skydd som vaccinserien ger sannolikt också är långvarigt, dvs. flera tiotals år – eller till och med livslångt.
THL följer HPV-vaccinationstäckningen med hjälp av det nationella vaccinationsregistret. På grund av problem i anknytning till dataöverföringen och registreringen av vaccinationer är det möjligt att de verkliga vaccinationstäckningarna är högre än vad siffrorna i vaccinationsregistret anger. THL samarbetar med kommunerna och programleverantörerna för att uppgifterna skulle bli så exakta som möjligt.
Mer information
HPV-vaccinationstäckningen
(THL)
Kartpresentation av HPV-vaccinationstäckningen för flickor och pojkar
(THL)
Vad är HPV?
(THL)
HPV-vaccin
(THL)
Anna Scherleitner
sakkunnigläkare
THL
tfn 029 524 8371
fornamn.efternamn@thl.fi
Ulpu Elonsalo
överläkare
THL
tfn 029 524 8875
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum