Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen

– Riksdagsval är också kommunalval. Uppdraget som riksdagsledamot intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot. Merparten av riksdagens beslut påverkar direkt kommuninvånarnas liv, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Andelen ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen är något mindre än för fyra år sedan. Andelen var då 40 procent av alla kandidater.
Av kandidaterna är 170 sittande riksdagsledamöter, 3 europaparlamentariker och 904 ledamöter i kommunfullmäktige. Var tionde ledamot i kommunfullmäktige och var tredje ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är kandidat också i riksdagsvalet.
Sammanlagt 82 riksdagskandidater har för närvarande en s.k. trepartsroll, dvs. de är såväl riksdagsledamöter som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige.
Kandidater från sammanlagt 261 kommuner ställer upp i riksdagsvalet
De ledamöter i kommunfullmäktige som ställer upp i valet representerar sammanlagt 203 kommuner. I föregående val var kandiderade 220 kommunfullmäktigeledamöter.
I Helsingfors ställer flest fullmäktigeledamöter upp räknat såväl enligt antalet som proportionellt. Antalet kandidater är 52 och det utgör 61 procent av fullmäktigeledamöterna.
I Vanda kandiderar drygt hälften (52 %) av fullmäktigeledamöterna i riksdagsvalet medan nästan hälften av fullmäktigeledamöterna kandiderar i Tammerfors och Esbo. I Uleåborg, Rovaniemi, Åbo, Björneborg och Vasa ställer över 30 procent av fullmäktigeledamöterna upp i riksdagsvalet.
Av de uppställda 170 riksdagsledamöterna är 150 också ledamöter i kommunfullmäktige. I riksdagsvalet kandiderar en europaparlamentariker som också är ledamot i kommunfullmäktige.
– Den sannolikt största gruppen i den nya riksdagen kommer att vara ”kommunpartiet”, liksom under de senaste valperioderna då mer än 150 riksdagsledamöter samtidigt har varit fullmäktigeledamöter i sin egen kommun, bedömer Pekola-Sjöblom. Av de riksdagsledamöter som valdes vid det senaste riksdagsvalet 2019 var ett rekordantal, 171 ledamöter, också ledamöter i kommunfullmäktige i sina hemkommuner.
De ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen företräder oftast Sannfinländarna (158), SDP (148), Samlingspartiet (135) och Centern (114).
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634
Bilder
Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet vädjar till minister Ikonen: Parlamentariskt arbete om kommunernas framtid bör inledas17.10.2025 11:07:56 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet har skickat en vädjan till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen om behovet av att inleda ett parlamentariskt arbete om kommunernas framtid.
Kuntaliitto vetoaa ministeri Ikoseen: parlamentaarinen työ kuntien tulevaisuudesta on käynnistettävä17.10.2025 10:19:14 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on lähettänyt kunta- ja alueministeri Anna-Kaisa Ikoselle vetoomuksen parlamentaarisen työn käynnistämiseksi kuntien tulevaisuudesta.
Ammatillisen koulutuksen opiskelijat viihtyvät opinnoissaan jopa paremmin kuin lukiolaiset ja peruskoululaiset13.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Neljä viidestä ammatillisen koulutuksen opiskelijasta kertoo pitävänsä koulunkäynnistä, selviää vastikään julkaistusta Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) kouluterveyskyselystä. Osuus on kyselyssä mukana olevista koulutusmuodoista selvästi korkein, ohi perusopetuksen ja lukion. Tulokset kääntävät päälaelleen sitkeän käsityksen siitä, että ammatilliseen hakeutuisivat vähemmän motivoituneet nuoret. Samaa suuntaa osoittaa myös Kuntaliiton tuore selvitys, jonka mukaan ammatillisen koulutuksen opiskelijat kokevat vaikutusmahdollisuutensa ja kouluarjen työrauhan paremmiksi kuin muut toisen asteen opiskelijat.
Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut ja taloushaasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Hyvinvointialueuudistus on Suomen julkisen hallinnon historian suurin muutos, ja sen vaikutukset näkyvät kunnissa monin tavoin. Uudistus on luonut uudenlaisen kolmikerroksisen hallintorakenteen, jossa valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut, taloushaasteet ja käytännön yhteistyön haasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä. "Kunnilla ja hyvinvointialueilla on oltava niille määritellyn itsehallinnollisen roolin mukaisesti riittävästi liikkumavaraa omassa toiminnassaan ja yhteistyössään, jota tehdään yhteisten asukkaiden hyväksi. Isot uudistukset vievät aikaa, mutta asukkaiden palvelutarpeet eivät odota", Kuntaliiton Liisa Jurmu alleviivaa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum