Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen
3.3.2023 16:02:32 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

– Riksdagsval är också kommunalval. Uppdraget som riksdagsledamot intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot. Merparten av riksdagens beslut påverkar direkt kommuninvånarnas liv, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Andelen ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen är något mindre än för fyra år sedan. Andelen var då 40 procent av alla kandidater.
Av kandidaterna är 170 sittande riksdagsledamöter, 3 europaparlamentariker och 904 ledamöter i kommunfullmäktige. Var tionde ledamot i kommunfullmäktige och var tredje ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är kandidat också i riksdagsvalet.
Sammanlagt 82 riksdagskandidater har för närvarande en s.k. trepartsroll, dvs. de är såväl riksdagsledamöter som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige.
Kandidater från sammanlagt 261 kommuner ställer upp i riksdagsvalet
De ledamöter i kommunfullmäktige som ställer upp i valet representerar sammanlagt 203 kommuner. I föregående val var kandiderade 220 kommunfullmäktigeledamöter.
I Helsingfors ställer flest fullmäktigeledamöter upp räknat såväl enligt antalet som proportionellt. Antalet kandidater är 52 och det utgör 61 procent av fullmäktigeledamöterna.
I Vanda kandiderar drygt hälften (52 %) av fullmäktigeledamöterna i riksdagsvalet medan nästan hälften av fullmäktigeledamöterna kandiderar i Tammerfors och Esbo. I Uleåborg, Rovaniemi, Åbo, Björneborg och Vasa ställer över 30 procent av fullmäktigeledamöterna upp i riksdagsvalet.
Av de uppställda 170 riksdagsledamöterna är 150 också ledamöter i kommunfullmäktige. I riksdagsvalet kandiderar en europaparlamentariker som också är ledamot i kommunfullmäktige.
– Den sannolikt största gruppen i den nya riksdagen kommer att vara ”kommunpartiet”, liksom under de senaste valperioderna då mer än 150 riksdagsledamöter samtidigt har varit fullmäktigeledamöter i sin egen kommun, bedömer Pekola-Sjöblom. Av de riksdagsledamöter som valdes vid det senaste riksdagsvalet 2019 var ett rekordantal, 171 ledamöter, också ledamöter i kommunfullmäktige i sina hemkommuner.
De ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen företräder oftast Sannfinländarna (158), SDP (148), Samlingspartiet (135) och Centern (114).
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634
Bilder
Dokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Hälften av kommunerna har problem med tomma social- och hälsovårdsfastigheter24.6.2026 08:58:52 EEST | Pressmeddelande
Tomma social- och hälsovårdsfastigheter orsakar ekonomiska utmaningar för 48 procent av kommunerna, visar en utredning som gjorts vid Kommunförbundet. En femtedel av de tillfrågade uppgav att tomma fastigheter medför betydande ekonomiska utmaningar. Kommunförbundet genomförde en enkät i kommunerna på fastlandet om situationen för de kommunägda social- och hälsovårdsfastigheterna. Enkäten besvarades av 157 kommuner.
Puolet kunnista ongelmissa tyhjien sote-kiinteistöjen vuoksi24.6.2026 08:58:11 EEST | Tiedote
Tyhjilleen jäävät sote-kiinteistöt aiheuttavat taloudellisia haasteita 48 prosentille kunnista, Kuntaliiton selvitys kertoo. Viidennes vastaajista ilmoitti, että tyhjät kiinteistöt aiheuttavat merkittäviä taloudellisia haasteita. Kuntaliitto teki Manner-Suomen kuntiin kyselyn kuntien omistamien sote-kiinteistöjen tilanteesta. Vastauksia saatiin 157 kunnasta.
Turvallinen ja yhdenvertainen kunta on meidän jokaisen oikeus - Kuntaliitto tukee ylpeänä Prideä22.6.2026 10:18:47 EEST | Tiedote
Läpi kesän eri puolilla Suomen kuntia ja kaupunkeja juhlitaan yhdenvertaisuutta ja tasa-arvoa Pride-menoin paraateista konsertteihin. Pride muistuttaa meitä siitä, kuinka jokaisella meillä on oikeus olla oma itsemme – tulla nähdyksi, kuulluksi ja kohdatuksi arvokkaasti esimerkiksi taustasta, sukupuolesta tai seksuaalisesta suuntautumisesta riippumatta.
Rapport: Allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet17.6.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
En färsk rapport från Kommunförbundet visar att användningen av kommuntillägg till hemvårdsstödet har minskat i kommunerna under de senaste tio åren. År 2025 betalades kommuntillägg av ungefär en fjärdedel av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät. Samtidigt varierar kommunernas lösningar för ordnande av småbarnspedagogik och vård av barn avsevärt på olika håll i Finland. Det beror bland annat på att servicebehovet och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna.
Selvitys: Yhä harvempi kunta maksaa kotihoidon tuen kuntalisää17.6.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton tuoreen selvityksen mukaan kotihoidon tuen kuntalisien käyttö on vähentynyt kunnissa viimeisen kymmenen vuoden aikana. Vuonna 2026 kuntalisää maksoi noin joka neljäs kyselyyn vastannut kunta. Samalla kuntien ratkaisut lasten hoidon ja varhaiskasvatuksen järjestämisessä vaihtelevat merkittävästi eri puolilla Suomea. Taustalla vaikuttavat muun muassa kuntien erilaiset palvelutarpeet ja väestökehitys. Selvityksestä löytyvät myös kuntakohtaiset tiedot. – Varhaiskasvatuksen tulevaisuutta muovaa ennen kaikkea väestönkehitys. Osa kunnista kasvaa edelleen, kun taas monissa kunnissa lapsimäärät pienenevät nopeasti. Tämä näkyy myös siinä, millaisia ratkaisuja palvelujen järjestämisessä tehdään. Yhdessä kunnassa pohditaan uusien päiväkotipaikkojen riittävyyttä, toisessa sitä, miten laadukkaat palvelut turvataan pieneneville ikäluokille, Kuntaliiton varhaiskasvatuksen kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen sanoo.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
