Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen

– Riksdagsval är också kommunalval. Uppdraget som riksdagsledamot intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot. Merparten av riksdagens beslut påverkar direkt kommuninvånarnas liv, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Andelen ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen är något mindre än för fyra år sedan. Andelen var då 40 procent av alla kandidater.
Av kandidaterna är 170 sittande riksdagsledamöter, 3 europaparlamentariker och 904 ledamöter i kommunfullmäktige. Var tionde ledamot i kommunfullmäktige och var tredje ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är kandidat också i riksdagsvalet.
Sammanlagt 82 riksdagskandidater har för närvarande en s.k. trepartsroll, dvs. de är såväl riksdagsledamöter som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige.
Kandidater från sammanlagt 261 kommuner ställer upp i riksdagsvalet
De ledamöter i kommunfullmäktige som ställer upp i valet representerar sammanlagt 203 kommuner. I föregående val var kandiderade 220 kommunfullmäktigeledamöter.
I Helsingfors ställer flest fullmäktigeledamöter upp räknat såväl enligt antalet som proportionellt. Antalet kandidater är 52 och det utgör 61 procent av fullmäktigeledamöterna.
I Vanda kandiderar drygt hälften (52 %) av fullmäktigeledamöterna i riksdagsvalet medan nästan hälften av fullmäktigeledamöterna kandiderar i Tammerfors och Esbo. I Uleåborg, Rovaniemi, Åbo, Björneborg och Vasa ställer över 30 procent av fullmäktigeledamöterna upp i riksdagsvalet.
Av de uppställda 170 riksdagsledamöterna är 150 också ledamöter i kommunfullmäktige. I riksdagsvalet kandiderar en europaparlamentariker som också är ledamot i kommunfullmäktige.
– Den sannolikt största gruppen i den nya riksdagen kommer att vara ”kommunpartiet”, liksom under de senaste valperioderna då mer än 150 riksdagsledamöter samtidigt har varit fullmäktigeledamöter i sin egen kommun, bedömer Pekola-Sjöblom. Av de riksdagsledamöter som valdes vid det senaste riksdagsvalet 2019 var ett rekordantal, 171 ledamöter, också ledamöter i kommunfullmäktige i sina hemkommuner.
De ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen företräder oftast Sannfinländarna (158), SDP (148), Samlingspartiet (135) och Centern (114).
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634
Bilder
Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum