Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen

– Riksdagsval är också kommunalval. Uppdraget som riksdagsledamot intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot. Merparten av riksdagens beslut påverkar direkt kommuninvånarnas liv, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Andelen ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen är något mindre än för fyra år sedan. Andelen var då 40 procent av alla kandidater.
Av kandidaterna är 170 sittande riksdagsledamöter, 3 europaparlamentariker och 904 ledamöter i kommunfullmäktige. Var tionde ledamot i kommunfullmäktige och var tredje ledamot i välfärdsområdesfullmäktige är kandidat också i riksdagsvalet.
Sammanlagt 82 riksdagskandidater har för närvarande en s.k. trepartsroll, dvs. de är såväl riksdagsledamöter som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige.
Kandidater från sammanlagt 261 kommuner ställer upp i riksdagsvalet
De ledamöter i kommunfullmäktige som ställer upp i valet representerar sammanlagt 203 kommuner. I föregående val var kandiderade 220 kommunfullmäktigeledamöter.
I Helsingfors ställer flest fullmäktigeledamöter upp räknat såväl enligt antalet som proportionellt. Antalet kandidater är 52 och det utgör 61 procent av fullmäktigeledamöterna.
I Vanda kandiderar drygt hälften (52 %) av fullmäktigeledamöterna i riksdagsvalet medan nästan hälften av fullmäktigeledamöterna kandiderar i Tammerfors och Esbo. I Uleåborg, Rovaniemi, Åbo, Björneborg och Vasa ställer över 30 procent av fullmäktigeledamöterna upp i riksdagsvalet.
Av de uppställda 170 riksdagsledamöterna är 150 också ledamöter i kommunfullmäktige. I riksdagsvalet kandiderar en europaparlamentariker som också är ledamot i kommunfullmäktige.
– Den sannolikt största gruppen i den nya riksdagen kommer att vara ”kommunpartiet”, liksom under de senaste valperioderna då mer än 150 riksdagsledamöter samtidigt har varit fullmäktigeledamöter i sin egen kommun, bedömer Pekola-Sjöblom. Av de riksdagsledamöter som valdes vid det senaste riksdagsvalet 2019 var ett rekordantal, 171 ledamöter, också ledamöter i kommunfullmäktige i sina hemkommuner.
De ledamöter i kommunfullmäktige som kandiderar till riksdagen företräder oftast Sannfinländarna (158), SDP (148), Samlingspartiet (135) och Centern (114).
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634
Bilder
Dokument
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto huolissaan ennallistamisasetuksen kaupunkivaikutuksista20.3.2023 10:15:49 EET | Tiedote
Luontokadon vähentäminen ja kaupunkivihreän lisääminen on erinomainen ja kannatettava tavoite. Luonnon ennallistamista koskevasta EU:n asetusehdotuksessa on kuitenkin kasvavien kaupunkien näkökulmasta haasteita, jotka pitää ratkaista kestävällä tavalla.
Lähes tuhat eduskuntaan pyrkivistä vaikuttaa oman kuntansa valtuustossa3.3.2023 12:07:11 EET | Tiedote
Uuteen eduskuntaan hakee yhteensä 2424 ehdokasta, joista 904 valittiin kevään 2021 kuntavaaleissa kuntien valtuustoihin. Kevään eduskuntavaalien ehdokkaista 37 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä.
TE-palvelut 2024-uudistus etenee vauhdilla17.2.2023 13:25:03 EET | Tiedote
Työelämä- ja tasa-arvovaliokunta on saanut valmiiksi mietinnön TE-palvelut 2024-uudistukseen liittyvästä lainsäädännöstä. Hyväksytty mietintö etenee seuravaksi eduskunnan suureen saliin käsiteltäväksi.
År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden8.2.2023 09:30:08 EET | Tiedote
Efter år 2022 är kommunekonomin i stort sett i balans. Under det sista året av den gamla kommunekonomin uppgick finansieringsbehovet, som beaktar investeringarna, 300 miljoner euro i underskott. Utan bolagiseringen av HST skulle finansieringsunderskottet varit 500 miljoner euro större.
Kuntatalousvuosi 2022 vahva vain paperilla – taustalla poikkeustekijöitä8.2.2023 09:27:38 EET | Tiedote
Kuntatalous on vuoden 2022 jäljiltä juuri ja juuri tasapainossa. Vanhan kuntatalouden viimeisenä vuonna investoinnit huomioiva rahoitusjäämä oli 300 miljoonaa euroa alijäämäinen. Ilman HKL:n yhtiöittämistä rahoitusjäämä olisi pudonnut vielä 500 miljoonaa euroa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum