Också konstnärerna Outi Heiskanen, Eino Ruutsalo och Hannu Väisänen uppmärksammas med utställningar år 2021

Före Outi Heiskanen visas på tredje våningen Ilja Repins utställning fram till 29.8.2021. Ateneum är stängt fram till 31.3.2021 för att förhindra coronavirusets spridning. Meddelande om när Ilja Repins utställning öppnas för allmänheten ges senare.

Outi Heiskanen
8.10.2021–9.1.2022

Akademiker Outi Heiskanen (f. 1937) är en av vårt lands mest kända konstnärer. Heiskanens retrospektiva utställning samlar verk från de olika delområdena av hennes mångsidiga och sektorsövergripande konst. Utställningen som omfattar över 300 verk presenterar grafik, målningar, installationer, film och performanskonst. Utställningen har kuraterats av FD Tuula Karjalainen tillsammans med Ateneums intendent Sointu Fritze.

Den mytiska värld som Outi Heiskanen har skapat är full av berättelser om mystiken i att vara människa och vårt förhållande till naturen. I hennes gestalter kan gränsen mellan människa och djur vara svävande då de grundläggande drifterna och livets kretslopp står i centrum. Kvinnlighet, moderskap, erotik och död vävs ihop i hennes på olika sätt skapade verk som också förenas av ett negligerande av regler och ibland en rentav anarkistisk experimentlust samt obestridlig virtuositet.

Gemenskap och den närmaste kretsen har haft en central roll i Outi Heiskanens konst alltsedan 1970-talet. De legendariska framträdandena av Record Singers och Bellini-akademin som byggdes upp kring henne lade grunden till performanskonstens framfart. Ett av de oförglömliga framträdandena var Kluuvin ruhje (Förkastningen vid Gloet) under avslutningstillställningen innan Ateneum stängde för grundreparation 1984. Siirrettävä Tuonela (Flyttbara Tuonela) som bredde ut sig i parken framför konstmuseet i Mejlans 1983 var återigen en av de första miljökonstutställningarna i Finland.

Outi Heiskanens viktigaste lärofader, grafikern Pentti Kaskipuro (Mäster K), har konstaterat: ”Outi är som jäst, hon kan ställa en deg för jäsning precis var som helst. Det är omöjligt att blanda sig i hennes sätt att uttrycka sig: å ena sidan sitter hon fast i traditionen, men hon är ändå fullständigt egenartad och fördomsfri.”

I samband med utställningens öppnande publiceras Outi Heiskanens biografi skriven av Tuula Karjalainen (Siltala).

Utställningen på Ateneums webbplats

Fokus-salen: Hannu Väisänen och Schillmark-variationer
13.4–8.8.2021

”När jag stod framför dig, Smultronflicka, för första gången, var jag klädd i en genomvåt folkdräkt för gossar, och lukten från västen som var gjord av ylletyg fick mig att tänka på ett får i regn. Det var i början av sextiotalet. Jag hade gått med på att delta i folkdansresan till Helsingfors endast på grund av att jag som kompensation för den fasansfulla folkdansen skulle få besöka ett konstmuseum.”

I utställningen visas författaren och bildkonstnären Hannu Väisänens (f. 1951) variationer av Nils Schillmarks målning Smultronflickan (1782). Verket gjorde ett outplånligt intryck på konstnären redan som barn på Ateneum. Som modell för målningen stod den adliga flickan Ulrika Charlotta Armfelt (1771–1835). Medan Väisänen arbetade med konstverksserien forskade han i både Schillmarks och Armfelts liv.

Förutom målningar visas i samband med utställningen också 20 av författarens prosafragment där Väisänen beskriver sina intryck inför Schillmarks verk och föreställer sig hur Armfelts lyckliga och olyckliga vändpunkter i livet såg ut.

Utställningen på Ateneums webbplats

Fokus-salen: Eino Ruutsalos experimentella 1960-tal
14.9.2021–3.4.2022

Bildkonstnär och filmproducent Eino Ruutsalo (1921–2001) hörde till vårt lands centrala experimentella konstnärer på 1960-talet. Han förverkligade många av sina verk i samarbete med musiker, poeter och dansare. Ruutsalo blev den inhemska experimentella filmens pionjär med sin film Kinetiska bilder (1962) som också fick internationellt erkännande. Ateneum firar konstnärens 100-årsdag med en utställning i Fokus-salen.

Ruutsalo övergick raskt från det ena mediet till det andra och kombinerade fördomsfritt olika uttrycksformer. På 1960-talet gjorde han i huvudsak visuell poesi, experimentella kortfilmer, assamblage, ljuskinetiska verk samt dokumentär- och spelfilmer. I hans omfattande produktion ingår också grafik, målningar och skulpturer. Det fria arbetssättet inom olika konstarter och i deras gränsmarker gjorde Ruutsalo till en föregångare inom den inhemska nutidskonsten.

Utställningen har kuraterats av forskaren Marko Home och Ateneums utställningsproducent Katja Ikäläinen. Marko Homes doktorsavhandling i konsthistoria om Ruutsalos 1960-talskonst blir färdig innan utställningen öppnas. 

Utställningen på Ateneums webbplats

Öppettider och inträdesavgifter

Inträdesavgifter år 2021
19.3–29.8 Normal inträdesavgift 19 €, nedsatt 17 € (Repin-utställningen)
30.8 –31.12 Normal inträdesavgift 18 €, nedsatt 16 €
Under 18 år gratis

Öppettider: Ti, fre kl. 10–18 | On, to kl. 10–20 | Lö, sö kl. 10–17 | Må stängt 

Direktiv för ett tryggt museibesök, läs här

Twitter: @AteneumMuseum | Facebook: AteneumArtMuseum | Instagram: ateneummuseum