Offentliga tjänster stöder exporten och industrin – detta ska synas också i arbetstagarnas löner

Nedskärningen av semesterpenningen samt höjningen av arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften har saktat ner löneutvecklingen inom till exempel kommunsektorn. Det finns ett verkligt behov av löneförhöjningar. Utan offentlig service och offentligt stöd skulle inte heller finnas framgångsrik export och industri.

– Nu är det dags att investera i jämlik välfärd, eftersom välfärden är grunden för framtidens ekonomiska tillväxt, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

JHL:s representantskaps ordförande Sirkka-Liisa Kähärä påminner om att förutom löneuppgörelserna inverkar även vård- och landskapsreformen på JHL:s medlemmars arbetsbeteckningar och ställning på arbetsmarknaden.

Bolagiseringstvånget har strukits ur valfrihetspropositionen och landskapen har fått en starkare roll, men landskapens finansiering har fortfarande inte tryggats till exempel genom beskattningsrätt.

– Landskapen finansieras av staten, som nog girigt kommer att hålla fast vid sina tillgångar. Det är klart att landskapens klientavgifter kommer att stiga, säger Kähärä.

I den nya valfrihetspropositionen nämns personalen knappast alls, och samma gäller kommunernas och samkommunernas roll som tjänsteproducenter. Stödtjänsterna borde produceras som eget arbete och på så sätt utnyttja det kunnande som finns i kommunerna och landskapen.

– Personalen är landskapens största resurs. Reformens framgång beror på arbetstagarna. Jag anser att måltidtabellerna för landskapens gemensamma klient- och patientuppgiftssystem är nära på skrattretande, säger Kähärä.

Om vårdreformen blir verklighet, innebär det att mer än 200 000 offentligt anställda omfattas av samarbetsförhandlingar. Ingen vet vad som följer av allt detta, påpekar Niemi-Laine.

Mer information

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 4772 772, paivi.niemi-laine@jhl.fi

JHL:s representantskaps ordförande Sirkka-Liisa Kähärä, 0505217189, sirkka-liisa.kahara@vantaa.fi