Operationer för att rengöra lungartärerna startar på nytt på HUS
HUS Hjärt- och lungcentrum har en lång tradition av rengöringsoperationer av lungartärer.
"För några år sedan hamnade vi i en situation där vi var tvungna att utbilda ett nytt kirurgteam för denna krävande verksamhet. Lärdom hämtades från Bad Nauheim i Tyskland och Toronto i Kanada. Nu utförs operationerna av hjärtkirurgerna Antti Nykänen och Jussi Ropponen. Under det senaste året har vi utfört ett tiotal operationer", berättar överläkare och linjedirektör Tatu Juvonen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"Det är meningen att operationerna ska etableras som en del av verksamheten och även öka kännedomen om sjukdomen så att varje patient i Finland kan erbjudas den individuella vård som passar dem bäst", tillägger Antti Nykänen.
Till operationsteamet hör förutom kirurgerna även hjärtanestesiläkare och operationsskötare som är insatta i operationen. Lungläkarna och kardiologerna har en nyckelroll när det gäller att identifiera patienter med sjukdomen, bekräfta diagnosen och välja lämplig behandlingsform. Gruppen har också specialkompetens inom bilddiagnostik, blodkoagulationsstörningar och hjärtkirurgisk intensivvård.
Många lider av KTEPH utan att känna till det
Rengöring av lungartärer används vid behandling av kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (KTEPH), som i Finland sannolikt är en underdiagnostiserad sjukdom. I den löses inte den akuta blodproppen i lungorna upp, utan omvandlas till en kronisk ärrvävnad som förtränger lungartärerna. Detta ökar lungmotståndet och blodtrycket i lungorna. Situationen kan leda till svår hjärtsvikt på höger sida av hjärtat och till döden.
Ett typiskt symtom hos KTEPH är andnöd särskilt vid ansträngning, berättar avdelningsöverläkare Maija Halme vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"När sjukdomen framskrider kan patienten känna svaghet, kraftlöshet och bröstsmärta vid ansträngning eller i framåtböjd ställning. Det är ofta svårt att komma sjukdomen på spåren, eftersom symtomen också passar in på många sjukdomar som är betydligt vanligare än KTEPH. Dessutom har en del patienter inte observerat någon akut blodpropp i lungorna och sjukdomen har utvecklats långsamt ", säger Halme.
Vid operationen kyls patienten ner och blodcirkulationen stoppas
Vid en operation för att rengöra lungartärerna avlägsnas de förändringar som förtränger lungcirkulationen kirurgiskt inifrån lungartärerna. Operationen tar lång tid eftersom patientens kropp kyls ner till cirka 20 grader med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Därefter stoppas patientens blodcirkulation i 20 minuter åt gången, varvid förändringarna i lungartären avlägsnas ända till de minsta förgreningarna i båda lungorna.
"Att stoppa blodcirkulationen erbjuder de bästa möjliga kirurgiska förhållandena för att tillförlitligt avlägsna sjukdomens förändringar. Detta kan göras på ett säkert sätt eftersom kyla sänker cellomsättningen och skyddar organen mot syrebrist. Den stora operationen är dock inte riskfri. Patientens lämplighet bedöms alltid individuellt ", säger Antti Nykänen.
Operationsbehovet beror inte på åldern
Operationen för att rengöra lungartärerna är den primära behandlingsformen för patienter som lämpar sig för detta. Men operation kan inte alltid användas.
"I sådana fall kan man som behandling använda läkemedelsbehandling som utvidgar lungartärerna och för en del patienter kan man även utföra ballongvidgningar av lungartärerna", berättar kardiolog Markku Pentikäinen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
Sjukdomen betraktar varken kön eller ålder: På HUS har nio patienter i åldern 18–70 år opererats, de flesta var under 40 år. Cirka hälften av de opererade har varit mottagliga för blodkoagel eller blodproppar.
En propp i lungartären kan framskrida lömskt så småningom och orsaka en gradvis försämring av tillståndet. Det lönar sig att göra operationsbehandlingen i ett så tidigt skede som möjligt så att prognosen är bättre och återhämtningen snabbare.
"I ljuset av statistiken kan man säga att de som återhämtat sig efter operationen har nästan lika lång livslängd som andra i samma ålder", säger Nykänen.
Nyckelord
Kontakter
Överläkare, linjedirektör Tatu Juvonen, HUS Hjärt- och lungcentrum, tatu.juvonen@hus.fi, tfn 050 408 0562
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum