Operationer för att rengöra lungartärerna startar på nytt på HUS
HUS Hjärt- och lungcentrum har en lång tradition av rengöringsoperationer av lungartärer.
"För några år sedan hamnade vi i en situation där vi var tvungna att utbilda ett nytt kirurgteam för denna krävande verksamhet. Lärdom hämtades från Bad Nauheim i Tyskland och Toronto i Kanada. Nu utförs operationerna av hjärtkirurgerna Antti Nykänen och Jussi Ropponen. Under det senaste året har vi utfört ett tiotal operationer", berättar överläkare och linjedirektör Tatu Juvonen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"Det är meningen att operationerna ska etableras som en del av verksamheten och även öka kännedomen om sjukdomen så att varje patient i Finland kan erbjudas den individuella vård som passar dem bäst", tillägger Antti Nykänen.
Till operationsteamet hör förutom kirurgerna även hjärtanestesiläkare och operationsskötare som är insatta i operationen. Lungläkarna och kardiologerna har en nyckelroll när det gäller att identifiera patienter med sjukdomen, bekräfta diagnosen och välja lämplig behandlingsform. Gruppen har också specialkompetens inom bilddiagnostik, blodkoagulationsstörningar och hjärtkirurgisk intensivvård.
Många lider av KTEPH utan att känna till det
Rengöring av lungartärer används vid behandling av kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (KTEPH), som i Finland sannolikt är en underdiagnostiserad sjukdom. I den löses inte den akuta blodproppen i lungorna upp, utan omvandlas till en kronisk ärrvävnad som förtränger lungartärerna. Detta ökar lungmotståndet och blodtrycket i lungorna. Situationen kan leda till svår hjärtsvikt på höger sida av hjärtat och till döden.
Ett typiskt symtom hos KTEPH är andnöd särskilt vid ansträngning, berättar avdelningsöverläkare Maija Halme vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
"När sjukdomen framskrider kan patienten känna svaghet, kraftlöshet och bröstsmärta vid ansträngning eller i framåtböjd ställning. Det är ofta svårt att komma sjukdomen på spåren, eftersom symtomen också passar in på många sjukdomar som är betydligt vanligare än KTEPH. Dessutom har en del patienter inte observerat någon akut blodpropp i lungorna och sjukdomen har utvecklats långsamt ", säger Halme.
Vid operationen kyls patienten ner och blodcirkulationen stoppas
Vid en operation för att rengöra lungartärerna avlägsnas de förändringar som förtränger lungcirkulationen kirurgiskt inifrån lungartärerna. Operationen tar lång tid eftersom patientens kropp kyls ner till cirka 20 grader med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Därefter stoppas patientens blodcirkulation i 20 minuter åt gången, varvid förändringarna i lungartären avlägsnas ända till de minsta förgreningarna i båda lungorna.
"Att stoppa blodcirkulationen erbjuder de bästa möjliga kirurgiska förhållandena för att tillförlitligt avlägsna sjukdomens förändringar. Detta kan göras på ett säkert sätt eftersom kyla sänker cellomsättningen och skyddar organen mot syrebrist. Den stora operationen är dock inte riskfri. Patientens lämplighet bedöms alltid individuellt ", säger Antti Nykänen.
Operationsbehovet beror inte på åldern
Operationen för att rengöra lungartärerna är den primära behandlingsformen för patienter som lämpar sig för detta. Men operation kan inte alltid användas.
"I sådana fall kan man som behandling använda läkemedelsbehandling som utvidgar lungartärerna och för en del patienter kan man även utföra ballongvidgningar av lungartärerna", berättar kardiolog Markku Pentikäinen vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
Sjukdomen betraktar varken kön eller ålder: På HUS har nio patienter i åldern 18–70 år opererats, de flesta var under 40 år. Cirka hälften av de opererade har varit mottagliga för blodkoagel eller blodproppar.
En propp i lungartären kan framskrida lömskt så småningom och orsaka en gradvis försämring av tillståndet. Det lönar sig att göra operationsbehandlingen i ett så tidigt skede som möjligt så att prognosen är bättre och återhämtningen snabbare.
"I ljuset av statistiken kan man säga att de som återhämtat sig efter operationen har nästan lika lång livslängd som andra i samma ålder", säger Nykänen.
Nyckelord
Kontakter
Överläkare, linjedirektör Tatu Juvonen, HUS Hjärt- och lungcentrum, tatu.juvonen@hus.fi, tfn 050 408 0562
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Valviras beslut om tillgången till icke brådskande specialiserad sjukvård är mycket hårt9.10.2025 12:10:08 EEST | Pressmeddelande
Den budgetram som HUS-sammanslutningen har fått gör det inte möjligt att avhjälpa vårdköerna. Målet under 2024–2025 har varit att i bästa fall stoppa en ökning av vårdköerna. Tillgången till vård har ändå förbättrats betydligt.
Valviran päätös kiireettömään erikoissairaanhoitoon pääsystä erittäin ankara9.10.2025 12:10:08 EEST | Tiedote
HUS-yhtymälle annettu talousarvioraami ei mahdollista hoitojonojen purkamista. Vuosina 2024−2025 tavoitteena on ollut parhaimmillaan hoitojonojen kasvun pysäyttäminen. Hoitoonpääsyä on silti onnistuttu parantamaan merkittävästi.
Unga vuxna som genomgått en transplantation i barndomen behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar9.10.2025 08:13:26 EEST | Pressmeddelande
I en nyligen färdigställd studie framgick det att personer som genomgått en transplantation som barn har högre benägenhet för långvariga sjukdomar än den övriga befolkningen och behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar än andra personer i samma ålder.
Lapsuudessa elinsiirron saaneet nuoret aikuiset tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin9.10.2025 08:13:26 EEST | Tiedote
Vasta valmistuneessa tutkimuksessa selvisi, että lapsena elinsiirron saaneet ovat muuta väestöä alttiimpia pitkäaikaisille sairauksille, ja tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin kuin muut samanikäiset.
Den palliativa vården för barn utvecklas aktivt8.10.2025 08:39:53 EEST | Pressmeddelande
Palliativ vård för barn och unga är övergripande vård, där hela familjen beaktas. Vi HUS utvecklas den palliativa vården för barn aktivt bland annat inom det europeiska projektet PALLIAKID. Projektets syfte är att ännu bättre än tidigare identifiera patienter som har nytta av palliativ vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum