På 2010-talet fick Östersjön stora saltpulser från Nordsjön, och effekterna på Finska viken har varit tydliga under de senaste åren. Pulserna förde syrelöst och näringsrikt djupvatten från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken. Syresituationen har varit dåligt på de djupa bottnarna i Finska viken sedan dess, förutom under den isfria vintern 2019/2020 (Bild 1).

I augusti 2022 var djupområdet i Finska viken huvudsakligen syrefritt och svavelväte observerades på botten vid flera djupobservationsplatser. I östra delen av Finska viken uppmättes de högsta halterna av fosfor (Bild 2) och kväve i vattnet nära bottnen under den 50-åriga övervakningshistorien. Den höga haltnivån torde förklaras av djupvattnet från Östersjöns huvudbassäng, som har blivit isolerat och där näringsämnen som frigjorts från bottnen har samlats.

När djupvattnet från Östersjöns huvudbassäng rinner ut i havsområdet ända till östra delen av Finska viken bildas saltskikt. Till följd av detta försämras syresituationen utöver i djupvattnen på öppna havet även vid den yttre kusten och i vattnet nära bottnen i skärgården och särskilt halten löslig fosfatfosfor stiger (Bild 3). När syresituationen på bottnen försämras återspeglas det också i bottenfaunan. På de 30 observationsplatserna längs Finska vikens kust har bottenfaunan i huvudsak varit knapp under hela 2000-talet. Dominerande på de flesta observationsplatser är en grupp främmande arter som tål låg syrehalt, havsborstmaskar (Marenzelleria spp.).

Skärgårdshavet

I de norra delarna av Skärgårdshavet var de uppmätta syrehalterna i augusti 2022 något lägre än långtidsmedelvärdena, medan näringshalterna var högre. I södra delen var syresituationen bättre än tidigare år och näringshalterna lägre än långtidsmedelvärdet.

Under Finlands miljöcentrals kustövervakningsresa i år utreddes efter sex års uppehåll bottendjurssamhällenas tillstånd även i södra Skärgårdshavet tillsammans med NTM-centralen i Egentliga Finland. Bottendjurssamhällena på även de djupaste bottnarna i Skärgårdshavet var fortfarande i genomsnitt betydligt rikligare och artrikare än i Finska viken. Den huvudsakliga förklarande faktorn är en bättre syresituation i havsområdets bottnar.

Bottniska viken

Syrehalten i Bottenhavets djup var i augusti 2022 bättre än under de senaste åren. Under resan mättes högre fosforhalter än genomsnittet i synnerhet i Bottenviken. Detta torde bero på att näringsrikare vatten strömmar från Bottenhavet till Bottenviken och delvis också på näringsbelastningen från land. De uppmätta näringshalterna i Bottenviken är dock låga jämfört med de övriga havsområdena.

Norra delen av Östersjöns huvudbassäng

Syresituationen i Östersjöns huvudbassäng var oförändrad och djupvattnet i huvudbassängen var syrefattigt eller syrefritt från 70 meter och nedåt. Näringshalterna i huvudbassängen var på genomsnittlig nivå. I huvudbassängen observerades ställvis mycket rikliga algblomningar och omfattande algansamlingar.

Algansamlingar observerades i Östersjöns huvudbassäng och Finska viken

Augusti var rekordvarm i Finland och temperaturen i havets ytskikt var hög. Under forskningsfartyget Arandas övervakningsresa i början av augusti observerades omfattande ansamlingar av blågrönalger i huvudbassängens och Finska vikens öppna hav. Under kustövervakningsresan som genomfördes i slutet av augusti förekom omfattande blomningar av blågrönalger särskilt i Finska vikens västra delar och i Skärgårdshavet.

Algsituationen i Finska viken påverkas fortfarande i hög grad av det syrefria fosforhaltiga djupvattnet från Östersjöns huvudbassäng, som gör det möjligt för fosfor att frigöras från Finska vikens egna bottnar när saltskiktet bildas.

Övervakningsresor

Finlands miljöcentral gör årligen fyra övervakningsresor med forskningsfartyget Aranda och en kustövervakningsresa med ett mindre fartyg. Resan på öppet hav i augusti 2022 omfattade havsområdena från östra Finska viken till Bottenviken och kustövervakningsresan sträckte sig till Finska vikens och Skärgårdshavets kust. Resorna utgör en del av övervakningar för långtidsförändringar i Östersjöns tillstånd, och de betjänar Finlands havsförvaltningsplans övervakning samt Östersjöländernas gemensamma HELCOM-övervakning.

Under övervakningsresorna samlar man in information om Östersjöns fysik, kemi och biologi samt skadliga ämnen från bottensedimentet till ytan. Utifrån detta kan man bland annat bedöma havets syresituation, eutrofiering och eventuella förändringar i plankton- och bottendjurssamhällena.

Observationerna grundar sig på forskningsfartyget Arandas resor, kustövervakningsresan samt de resor som företagits med Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) forskningsfartyg Svea i juli och augusti.

Övervakningsresan med forskningsfartyget Aranda den 8–19 augusti 2022 leddes av Pekka Kotilainen och Maiju Lehtiniemi. Seppo Knuuttila var reseledare för Finska vikens och Skärgårdshavets kustövervakningsresa den 15–26 augusti.