Suomen Pankki

Övriga finansinstitut har beviljat lån för 25,2 miljarder euro

Dela

Finlands Bank inledde i januari 2021 en ny insamling av statistik om i Finland verksamma aktö-rer utanför kreditinstitutssektorn som beviljar hushålls- och företagslån, s.k. övriga finansinsti-tut. Syftet med datainsamlingen är att bättre förstå finansförmedlingen utanför banksektorn och få en mer omfattande bild av de finländska hushållens och företagens skuldsättning.

Det utestående beloppet av lån som beviljats av övriga finansinstitut[1] uppgick till 25,2 miljarder euro i december 2020. Lån beviljade av statsägda finansbolag som stöder de finländska bolagens tillväxt och affärsverksamhet utgjorde närmare 65 % av hela lånestocken. Vid utgången av 2020 uppgick det utestående beloppet av företagslån beviljade av övriga finansinstitut till 12,3 miljarder euro och det utestående beloppet av hushållslån beviljade av övriga finansinstitut till 4,6 miljarder euro.[2] Den resterande andelen av de beviljade lånen bestod av koncernintern finansiering.

Fordonsfinansiering den viktigaste formen av finansiering till hushållen utanför banksektorn

Utlåningen från övriga finansinstitut till hushåll hänför sig nästan enbart till Finland. Fordonsfinansieringen utgör en betydande andel av de lån som beviljats hushållen. I december hade fordonsfinansiering beviljats till ett värde av 3,9 miljarder euro. Det utestående beloppet av konsumtionskrediter utöver fordonslån var 600 miljoner euro. Av utlåningen från övriga finansinstitut till hushåll var endast 26 % lån utan säkerhet. I statistiken över övriga finansinstitut räknas konsumtionskrediter med fordon som säkerhet till lån med säkerhet, vilket förklarar den stora relativa andelen konsumtionskrediter med säkerhet jämfört med bankstatistiken[3]. Under det sista kvartalet 2020 lyfte hushållen nya lån till ett värde av 250 miljoner euro, varav 170 miljoner euro var bilfinansiering.

Det utestående beloppet av lån till hushåll beviljade av övriga finansinstitut var 14 % i förhållande till andra hushållslån än bostadslån beviljade av banker. Det utestående beloppet av andra hushållslån än bostadslån som beviljats av banker var 33,7 miljarder euro, varav andelen lån utan säkerhet 14,8 miljarder euro i december 2020.

Statligt stöd för utveckling av export och affärsverksamhet utgör en betydande andel av företagens finansiering utanför banksektorn

I december 2020 utgjorde det utestående beloppet av lån till företag beviljade av statsägda finansbolag 8,5 miljarder euro, vilket är nästan 70 % av samtliga lån till företag beviljade av övriga finansinstitut. Det utestående beloppet av lån beviljade av bankernas finansbolag uppgick till 2,6 miljarder euro och av fordonsfinansiärer till 1,0 miljarder euro. Annan typ av företagsfinansiering hade beviljats till ett värde av 100 miljoner euro i december 2020. Under det sista kvartalet 2020 lyfte företagen nya lån från övriga finansinstitut för inemot 500 miljoner euro.

Av företagslånen var 70 % lån med säkerhet. I december 2020 hade lån med säkerhet beviljats till ett värde av sammanlagt 8,6 miljarder euro. Av lånen från övriga finansinstitut hade 4,5 miljarder euro beviljats till Finland och 7,8 miljarder euro till utlandet.

Finansieringen från övriga finansinstitut kompletterar finansieringen från bankerna. I december utgjorde det utestående beloppet av lån beviljade av övriga finansinstitut till finländska företag 8 % i förhållande till det utestående beloppet av företagslån beviljade av banker. Det utestående beloppet av företagslån[4] från banker uppgick till 59,4 miljarder euro.

Lån beviljade av övriga finansinstitut i Finland, 2020Q4:

 

Företagslån (mn euro)

Hushållslån (mn euro)

Med säkerhet

8 560

3 410

Utan säkerhet

4 200

1 220

Sammanlagt

12 760

4 630

Närmar upplysningar lämnas av

Antti Alakiuttu, telefon 09 183 2495, e-post: antti.alakiuttu(at)bof.fi,

Jaakko Suni, telefon 09 183 2402, e-post: jaakko.suni(at)bof.fi.

Nästa publiceringstillfälle hösten 2021.

[1] Finlands Banks statistik Övriga finansinstitut omfattar finskregistrerade företag med verksamhet inom sektorerna S.125 (Övriga finansinstitut), S.126 (Finansiella serviceföretag) och S.127 (Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag) som tillhandahåller hushålls- och företagsfinansiering. Utländska kreditgivare (s.k. aktörer med gränsöverskridande utlåning) omfattas inte av datainsamlingen.

[2] Det utestående beloppet av lån till hushåll innefattar också krediter och lån som beviljats personbolag.

[3] Som säkerhet för lån som beviljats av banker och kreditinstitut godtas endast säkerheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (575/2013).

[4] Exkl. bostadsbolag.

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Bolåneriskerna har ökat under coronapandemin4.5.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Finlands ekonomi har tagit mindre skada av coronapandemin än väntat, och pandemin har inte rubbat det finländska finanssystemets funktionsförmåga. Kraftig penning- och finanspolitisk stimulans, bankernas flexibla återbetalningsvillkor, direkta företagsstöd och lättnader i makrotillsynskrav och övriga regler för banker har hjälpt hushåll och företag. Den långvariga ökningen i hushållens skuldsättning riskerar dock att försvaga Finlands förmåga att klara framtida ekonomiska kriser. Bostadsutlåningen har tagit fart sedan sommaren 2020 och ökat hushållens sammantagna skuldbörda. Långa bostadslån lyfts i dag mer än någonsin tidigare och av nya bostadslån beviljas en allt större del människor med stora skulder i förhållande till sina inkomster. Den genomsnittliga storleken av nya bostadslån har också ökat. ”Finländarnas växande skuldsättning och särskilt den allt vanligare förekomsten av långa bostadslån är oroväckande med tanke på den finansiella stabiliteten”, säger vice ordföranden i Finl

Risks relating to housing loans have grown during the COVID-19 pandemic4.5.2021 11:00:00 EEST | Press release

The Finnish economy has come through the COVID-19 pandemic with less damage than expected. The pandemic hasn’t shaken the functioning of Finland’s financial system. The strong monetary and fiscal policy stimulus, the flexibility granted by the banks in the servicing of loans, direct business subsidies and the relaxation of macroprudential requirements and other banking regulations have all helped households and businesses. The persistent indebtedness of Finnish households does, however, threaten to weaken Finland’s ability to cope with future economic crises. Housing mortgage lending has picked up since summer 2020 and the household debt burden has continued to accumulate. Housing loans of long maturity are being taken out more than ever, and a greater proportion of new housing loans have been granted to people with a high level of debt relative to their income. The average size of new housing loans has also grown. ‘From the perspective of financial stability, Finns’ increased indebted

Asuntolainoihin liittyvät riskit ovat kasvaneet koronapandemian aikana4.5.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Suomen talous on selvinnyt koronapandemiasta odotettua pienemmin vaurioin, eikä pandemia ole horjuttanut Suomen rahoitusjärjestelmän toimintakykyä. Voimakas raha- ja finanssipoliittinen elvytys, pankkien myöntämät joustot lainanhoitoon, suorat yritystuet sekä makrovakausvaatimusten ja muun pankkisääntelyn helpotukset ovat auttaneet kotitalouksia ja yrityksiä. Kotitalouksien pitkään kasvanut velkaantuneisuus uhkaa kuitenkin heikentää Suomen kykyä selvitä tulevista talouskriiseistä. Asuntoluotonanto on vilkastunut kesästä 2020 lähtien ja kasvattanut kotitalouksille kertynyttä velkataakkaa. Pitkiä asuntolainoja nostetaan enemmän kuin koskaan, ja entistä suurempi osa uusien asuntolainojen määrästä on myönnetty ihmisille, joilla on runsaasti velkaa heidän tuloihinsa nähden. Myös uusien asuntolainojen keskikoko on kasvanut. ”Rahoitusvakauden näkökulmasta suomalaisten lisääntynyt velkaantuminen ja erityisesti pitkien asuntolainojen yleistyminen on huolestuttavaa”, sanoo Suomen Pankin johtokun

Det utestående beloppet av företagslån nästan på samma nivå som för ett år sedan3.5.2021 10:00:00 EEST | Tiedote

Bankernas utlåning till icke-finansiella företag[1] har minskat med 1,7 miljarder euro från toppnoteringen vid utgången av maj 2020 (60,8 miljarder euro) och var 59,1 miljarder euro vid utgången av mars 2021. I mars ökade emellertid det utestående beloppet av företagslån ännu med 1,8 % jämfört med ett år tidigare. Under coronapandemin var tillväxten i utlåningen (14 %) som snabbast i maj 2020, varefter årstillväxten har mattats av betydligt. Ökningen i det utestående beloppet av företagslån har mattats av särskilt på grund av minskade utbetalningar. Under det första kvartalet 2021 var utbetalningarna av nya företagslån 42 % mindre än under motsvarande tid ett år tidigare, då utbetalningarna var exceptionellt stora i januari och mars. I mars 2021 utbetalades nya företagslån för 1,4 miljarder euro och genomsnittsräntan var 2,01 %. Enligt uppföljningsenkäten om bankernas kreditgivning uppskattades efterfrågan på företagslån ha minskat under det första kvartalet 2021 närmast till följd av

Corporate loan stock almost at the same level as a year earlier3.5.2021 10:00:00 EEST | Press release

The stock of loans granted by banks to non-financial corporations (NFCs)[1] has contracted by EUR 1.7 bn from the peak at end-May 2020 (EUR 60.8 bn) to EUR 59.1 bn at the end of March 2021. Nevertheless, in March the corporate loan stock still grew by 1.8% on the same month last year. During the COVID-19 pandemic, the corporate loan stock has grown at the fastest pace (14%) in May 2020. Since then, the annual growth rate has slowed significantly. Growth in the stock of corporate loans has moderated particularly due to fewer drawdowns. In the first quarter of 2021, drawdowns of new corporate loans were down 42% on the same period a year earlier, when they were exceptionally brisk. In March 2021, new drawdowns totalled EUR 1.4 bn, with an average interest rate of 2.01%. According to the Bank Lending Survey, demand for corporate loans is estimated to have declined in the first quarter of 2021 mainly on account of weaker fixed investment. Overall, despite the pandemic, impairments and cred

Yrityslainakanta lähes samansuuruinen kuin vuosi sitten3.5.2021 10:00:00 EEST | Tiedote

Pankkien yrityslainakanta[1] on supistunut 1,7 mrd. euroa toukokuun 2020 lopun huipusta (60,8 mrd. euroa) ja oli 59,1 mrd. euroa maaliskuun 2021 lopussa. Maaliskuussa yrityslainakanta kuitenkin kasvoi vielä vuodentakaiseen verrattuna 1,8 %. Koronapandemian aikana lainakannan kasvuvauhti (14 %) oli nopeinta toukokuussa 2020, minkä jälkeen vuosikasvu on hidastunut merkittävästi. Yrityslainakannan kasvu on hidastunut erityisesti vähentyneiden nostomäärien takia. Vuoden 2021 ensimmäisen neljänneksen aikana uusia yrityslainoja nostettiin 42 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana, jolloin nostoja oli poikkeuksellisen runsaasti tammi- ja maaliskuussa. Maaliskuussa 2021 uusia yrityslainanostoja nostettiin 1,4 mrd. euron edestä ja niiden keskikorko oli 2,01 %. Pankkien luotonannon seurantakyselyn mukaan yrityslainojen kysynnän arvioitiin vähentyneen vuoden 2021 ensimmäisen neljänneksen aikana lähinnä kiinteiden investointien heikentymisen vuoksi[2]. Yrityslainoista johtuvat arvonalentum

Muistutuskutsu: Suomen Pankin tiedotustilaisuus 4.5.2021 rahoitusvakaudesta pandemian oloissa29.4.2021 12:07:51 EEST | Kutsu

Miten yritykset ja pankit ovat pärjänneet koronapandemian aikana? Miten asuntomarkkinoiden vilkastuminen heikon talouskehityksen aikana heijastuu rahoitusjärjestelmän vakauteen? Tervetuloa seuraamaan Suomen Pankin tiedotustilaisuutta rahoitusjärjestelmän vakaudesta ja sen haavoittuvuuksista tiistaina 4.5.2021 klo 11.00. Johtokunnan varapuheenjohtaja Marja Nykänen esittelee Suomen Pankin tuoreen arvion rahoitusvakaudesta. Tilaisuutta voi seurata verkossa osoitteessa www.mediaserver.fi/live/bof. (Huom. Avaa linkki jollain muulla kuin Internet Explorer -selaimella.) Tilaisuudessa julkistetaan uusin numero Euro & talous -verkkojulkaisusta. Pyydämme median edustajia ilmoittautumaan tiedotustilaisuuteen sekä embargolistalle viimeistään huomenna 30.4. klo 12.00 tämän linkin kautta: Ilmoittaudu tilaisuuteen Huom. Median edustajien ei ole television kuvausryhmiä lukuun ottamatta mahdollista saapua paikalle koronarajoitusten vuoksi. TV-kuvaustarpeista pyydämme olemaan etukäteen yhteydessä vanhem

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum