Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Planläggning och upphandling förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar

Jaa

Kommunerna bedömer att det bästa sättet att utveckla företagarnas verksamhetsförutsättningar är att med planläggning skapa attraktiva boendemiljöer och platser för företag samt att beakta lokala småföretag i upphandlingen. Andra viktiga åtgärder är rådgivning för att stödja företagen, invånar-, turism- och företagsmarknadsföring samt näringspolitiska utvecklingsprojekt.

Uppgifterna framgår av Kommunbarometern som Företagarna i Finland och Kommunförbundet lät göra i början av året. Den del som riktades till kommunerna besvarades av 63 procent av kommunerna.  

– Coronakrisen har visat hur viktiga kommunernas åtgärder är för företagens överlevnad. Kommunerna har ordnat företagsrådgivningstjänster och nedsatta hyror, bidragit till flexibla betalningstider och påverkat organiseringen av upphandlingen. I svaren som samlats in före krisen märks det långsiktiga utvecklandet av företagarnas verksamhetsmiljö och säkerställandet av ortens dragningskraft till exempel genom planläggning, säger Jarkko Huovinen direktör för enheten Regioner och samhällen vid Kommunförbundet.

Företagsrådgivningen fungerar i kommunerna

Kommunerna upplever företagsrådgivningen som ett viktigt sätt att stödja företagens framgång och de som svarade på enkäten anser sig ha lyckats bra med uppgiften. Enligt svaren lyckas kommunerna nästan lika bra med att betjäna företag som överväger att etablera sig i kommunen.

I de öppna svaren lyftes flera framgångsrika utvecklingsprojekt fram, men en del tyckte att projektfinansiering kunde användas mer.

– Kommunernas mycket ansträngda ekonomi märktes också i svaren. Trots det säger 69 procent att satsningarna på utveckling av företagsverksamheten kommer att öka i någon form under de följande tre åren.

– Spridningen är störst om än inte stor i de svar som gäller utnyttjandet av högskolorna och yrkesutbildningen. Bristen på kunnig arbetskraft har i allt högre grad riktat kommunernas blickar mot utbildning. Särskilt för de små kommunerna är det en utmaning att utbildningsplatserna koncentreras, säger Huovinen.

Företagare stöds med hjälp av upphandlingar

De som besvarade enkäten anser att upphandlingar är en viktig åtgärd för att främja företagsverksamheten. Enligt enkäten har kommunerna bred kompetens inom upphandling men att den också kunde utvecklas.

Endast 22 procent håller helt med om att upphandlingarna i den egna kommunen sköts så att också små företag har möjlighet att delta. Medan 62 procent anser att det ändå delvis sköts så i den egna kommunen.

– På grund av coronakrisen har den privata efterfrågan minskat snabbt. Den offentliga upphandlingen har just nu en exceptionellt stor betydelse för företagen, säger Huovinen.

Lokala modeller till hjälp vid utvecklandet av företagsverksamheten

Enligt enkätens öppna svar har kommunerna lyckats stödja utvecklandet av företagsverksamheten med olika lokala metoder.

– Bland metoderna kunde man nämna utnyttjandet av företagsservicesedlar samt ”Draknästet” i Pemar, som hade som mål att sammanföra investerare och företag som behöver kapital.

– I Södra Karelen har man också utvecklat ett innovations- och försöksekosystem MINT, där företagens utmaningar löses med hjälp av försök, säger Huovinen.

Närmare upplysningar:

Jarkko Huovinen, direktör för enheten Regioner och samhällen, tfn 09 771 2550, jarkko.huovinen(a)kuntaliitto.fi

Kommunbarometern 2020 har gjorts av IROResearch OY på uppdrag av Företagarna i Finland rf. Syftet med undersökningen var att utreda hur kommunen kunde förbättra företagens verksamhetsförutsättningar, organisationen av kommunens näringspolitik, locka kompetent arbetskraft och främja fungerande marknader och lyckad upphandling. Enkäten genomfördes elektroniskt 28.2–25.3.2020.

Enkäten besvarades av 285 personer från sammanlagt 194 kommuner, svarsprocenten var m.a.o. 63 procent. De kommuner som svarade har sammanlagt 4,29 miljoner invånare, vilket är 78 procent av hela landets befolkning.

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

I cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut9.7.2020 08:49:56 EESTTiedote

Kommunförbundet har kartlagt antalet personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd efter att de fått negativt asylbeslut och den socialservice som tillhandahållits dem i kommunerna 2019 och i februari 2020. Kommunernas uppfattning om hur stor grupp det är fråga om och den service som tillhandahållits målgruppen utreddes med hjälp av en enkät. Svaren beskriver situationen i 166 kommuner, vilket motsvarar 77 procent av befolkningen. Enkäten besvarades av representanter för socialväsendet i kommuner och samarbetsområden samt kommunernas invandrarservice. – Kommunerna betonade allmänt att uppgifterna de angett delvis var endast uppskattningar. Det är första gången som man överhuvudtaget kartlagt situationen i denna omfattning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det är fråga om något som är mycket svårt att utreda exakt, säger Ellen Vogt, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. I 20 procent av kommunerna vistas barnfamiljer som fått negativt asylbeslut Utgående från svaren kan ma

Kielteisen turvapaikkapäätöksen saamisen jälkeen Suomeen oleskelemaan jääneitä henkilöitä tavataan noin 30 prosentissa kuntia9.7.2020 08:47:22 EESTTiedote

Kuntaliitto on kartoittanut kunnissa ilman oleskelulupaa oleskelevien kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneiden henkilöiden lukumäärää ja heille järjestettyjä sosiaalipalveluita vuoden 2019 aikana sekä helmikuussa 2020. Kuntiin lähetetyn kyselyn tavoitteena oli kartoittaa kuntien arviota kohderyhmän koosta sekä kunnissa kohderyhmälle järjestettyjä palveluja. Vastaukset kattoivat 166 kunnan tilanteen ja 77 prosenttia väestöstä. Vastaajat olivat kuntien ja yhteistoiminta-alueiden sosiaalitoimen sekä kuntien maahanmuuttopalvelujen edustajia. - Kunnat toivat vastauksissa laajasti ilmi, että annetut luvut ovat osin arvioita. Kyseessä on kuitenkin ensimmäinen kerta, kun ilmiötä on ylipäätään laajasti kartoitettu. Samalla on kuitenkin hyvä muistaa, että kyse on myös ilmiöstä, jota on haastava tarkasti selvittää, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Ellen Vogt. Kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneita lapsiperheitä 20 prosentissa kuntia Vastausten perusteella voidaan arvioida, että kielteise

Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i de stora städerna – i de medelstora kommunerna började kostnaderna minska något22.6.2020 09:22:52 EESTTiedote

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2019. Enligt utredningen har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat i de stora städerna, medan kostnaderna inom social- och hälsovårdssektorn har minskat något i de medelstora kommunerna år 2019. Befolkningens stigande medelålder och det ökade behov av service och vård som den ger upphov till har ökat kostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdssektor. Samtidigt påverkar också de ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården ekonomin på ett betydande sätt i synnerhet i de stora städerna. Kostnaderna på väg uppåt i de stora städerna Alla icke-åldersstandardiserade totalkostnader för hälso- och sjukvården i stora städer uppgick 2019 till sammanlagt 5,5 miljarder euro, medan kostnaderna 2018 uppgick till sammanlagt cirka 4,9 miljarder euro. Enligt utredningens kategorisering uppgick kostnaderna för primärvården till cirka 2,6

Terveydenhuollon kustannukset kasvaneet suurissa kaupungeissa – keskisuurissa kunnissa kustannukset kääntyivät pieneen laskuun22.6.2020 09:21:04 EESTTiedote

Kuntaliitto on selvittänyt suurten kaupunkien terveydenhuollon sekä keskisuurten kuntien sosiaali- ja terveydenhuollon kustannuksia vuodelta 2019. Selvityksen mukaan terveydenhuollon kustannukset ovat suurissa kaupungeissa kasvaneet, kun taas keskisuurissa kunnissa sosiaali- ja terveystoimen kustannukset olivat vuonna 2019 pienoisessa laskussa. Väestön ikääntyminen ja sen myötä palvelun ja hoidon tarpeiden kasvu ovat lisänneet kuntien sosiaali- ja terveystoimen kustannuksia. Samalla myös erikoissairaanhoidon kasvaneet kustannukset vaikuttavat erityisesti suurten kaupunkien talouteen merkittävällä tavalla. Suurissa kaupungeissa terveydenhuollon kustannukset nousussa Suurten kaupunkien terveydenhuollon kaikki ikävakioimattomat kokonaiskustannukset olivat vuonna 2019 yhteensä 5,5 miljardia euroa, kun vuonna 2018 kustannukset yhteensä olivat noin 4,9 miljardia euroa. Selvityksessä esitetyllä jaottelulla perusterveydenhuollon kustannukset olivat noin 2,6 miljardia euroa ja erikoissairaanhoi

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme