Regeringen insåg sitt ansvar för finansieringen av basservicen – överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna välkomnas
– Mitt i coronakrisen och inför den förestående återhämtningen insåg regeringen sitt ansvar för finansieringen av de kommunala tjänsterna och gick inte in för nedskärningar i statsandelsfinansieringen. Det hade oundvikligen lett till skattehöjningar samt nedskärningar i tjänsterna och investeringarna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Inga nya pengar i statsandelsfinansieringen – indexhöjningarna och kostnadsfördelningen fyller ut statens finansieringsandel
I kommunernas statsandelsfinansiering görs indexhöjningar, och kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten justeras på vedertaget sätt, men det bara fyller ut statens finansieringsandel av kostnaderna för kommunernas uppgifter, det är inte nya pengar.
– Det är också viktigt att man nu har förbundit sig till och ser över förfarandet med justeringen av kostnadsfördelningen så att den avhjälper snedvridningar i kommunernas och statens kostnadsfördelning. Likaså är indexförhöjningarna för yrkesutbildningen och ersättningen för finansieringen till Veikkaus förmånstagare viktig för den kommunala ekonomin, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
Kommunförbundet anser dock att regeringens rambeslut om statsandelarna för kommunal basservice för 2023 lämnar frågetecken.
Kommunerna får ansvaret för sysselsättningstjänsterna - den offentliga och kommunala ekonomins hållbarhet är i stor utsträckning beroende av sysselsättningsgraden
Överföringen av sysselsättningstjänsterna till den lokala nivån är ett steg mot en nordisk modell för sysselsättningsfrämjande. När arbetskraftsservicen finns på lokal nivå är man nära arbetsgivare och företag, och arbets- och näringstjänsterna blir närservice för de arbetssökande. På längre sikt är hållbarheten i den offentliga och kommunala ekonomin i stor utsträckning beroende av hur sysselsättningsgraden utvecklas.
– Det är bra att regeringen beslutade att permanent överföra sysselsättnings- och näringstjänsterna på kommunernas ansvar år 2024. När det gäller att främja sysselsättningen har kommunerna redan livskrafts- och ekonomiincitament, men en finansieringsreform är också nödvändig, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.
Kommunerna har möjlighet att anpassa modellen till kommunens olika verksamheter och därigenom skapa nya arbetstillfällen, främja utbud och efterfrågan på arbete samt kombinera tjänster för arbetsgivare och arbetstagare för att främja kommunernas livskraft.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Nyckelord
Kontakter
Katariina PohjolaViestintäkoordinaattoriSuomen Kuntaliitto ry
Tel:+358 50 355 2574katariina.pohjola@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum