Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Rekordlågt valdeltagande i kommuner av alla storleksklasser

Dela
Den exceptionella vårens kommunalval fick ett rekordlågt valdeltagande (55,1 %). Det är det lägsta på 70 år. Valdeltagandet sjönk med 3,8 procentenheter jämfört med förra valet 2017, då det var 58,9 procent.

– Orsakerna till det låga valdeltagandet är säkert många. Det är väldigt beklagligt, för kommunalvalet är trots allt det viktigaste valet för allas vår vardag, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Valdeltagandet sjönk i kommuner av alla storleksklasser. Liksom vid tidigare val varierade valdeltagandet stort mellan kommunerna. Stora skillnader förekommer också mellan lika stora kommuner.

– Med tanke på vårens exceptionella situation kan ett valdeltagande på klart över 50 procent ses som en avvärjningsseger. I förhandsröstningen blev valdeltagandet rekordhögt och 17 kommuner hade ett högre valdeltagande än i förra valet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I totalt 10 kommuner blev valdeltagandet över 70 procent, och Utsjoki toppar för första gången listan med 81,6 procent.

Aktivaste väljarna i små kommuner – borgmästarval inget dragplåster

Högst var valdeltagandet i kommuner med färre än 2 000 invånare (62 %) och lägst i kommuner med ett invånarantal på 50 001–100 000 (52,1 %).

En granskning enligt kommunernas storleksklass visar att valdeltagandet sjönk mest i kommuner med 10 001–20 000 invånare (- 5,2 procentenheter) och minst i städer med över 100 000 invånare (- 2,3 procentenheter). I alla storleksklasser finns det minst en kommun där valdeltagandet inte nådde upp till 50 procent.

Bland de kommuner som tillämpar borgmästarmodellen var valdeltagandet högst i Birkala (62,5 %) och Helsingfors (61,6 %). I den nya borgmästarstaden Åbo var valdeltagandet bara en aning högre än medeltalet för hela landet.

- I alla borgmästarkommuner sjönk valdeltagandet jämfört med senaste val. Minst var förändringen i Helsingfors och störst i Kärkölä, säger Pekola-Sjöblom.

Man kan också påverka mellan valen

De nya fullmäktigeledamöterna har en intressant, men utmanande fullmäktigeperiod framför sig. I och med vårdreformen kommer kommunernas uppgifter och ansvar att förändras.

- I kommunerna kommer det att vara ännu viktigare än tidigare att säkerställa kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka också mellan valen. Enligt undersökningar anser kommuninvånarna att val är det viktigaste sättet att påverka, men de önskar också fler direkta påverkansmetoder.Den här utmaningen behöver de nya fullmäktige ta i tu med, säger Pekola-Sjöblom.

Också Kommunförbundet stöder de nya fullmäktigeledamöterna i deras arbete. Tjänsten Kommunpolitikern, som nyligen lanserades av Kommunförbundet och FCG, erbjuder en webbaserad lärmiljö, där fullmäktigeledamöterna kan uppdatera sina kunskaper och sin kompetens under hela fullmäktigeperioden.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn  09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi

Kontakter

Bilder

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye