I somras fick vi konkret uppleva effekterna av klimatkrisen på människorna och naturen: Juni månad var den hetaste som någonsin uppmätts i Finlands historia, i Japan och Europa dog hundratals människor på grund av översvämningar och hettan förstörde livsbetingelser runt om i världen.

Klimatförändringen och utarmningen av naturen är en ond kombination där bägge göder varandra.

Bägge påverkar också människans och djurens gemensamma hälsa. Coronaviruskrisen är ett exempel på hur vår gemensamma hälsa har rubbats. Vi är alla ett, och vi har inte tid att gräla, säger rektor Jari Niemelä.

Han konstaterar att vi behöver vetenskap och forskningsbaserad utbildning för att hantera såväl klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald som pandemier.

– I år har de flesta av oss personligen fått uppleva vetenskapens kraft. Läkemedelsbehandling, diagnostik och vaccin mot coronaviruset har utvecklats också vid Helsingfors universitet. Vetenskapen hjälper oss förstå pandemins omfattande hälsomässiga, sociala, psykologiska och ekonomiska effekter, säger Niemelä.

Niemelä påpekar att toppforskning kräver tillräcklig finansiering.

– Ingen av oss kan förutspå vilken typ av forskning som bäst kommer att svara på samhällets behov i framtiden. Finansiering av nyfikenhetsdriven, mångvetenskaplig forskning hör till försörjningsberedskapen i vårt land. En ökad forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering är en garanti för att vår nation ska klara sig också i framtiden, säger han.

Tillgängligare högskoleutbildning med konkreta åtgärder

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i somras en omfattande utredning med titeln ”För en tillgängligare högskoleutbildning och högskola”. Jari Niemelä konstaterar att det första steget mot bättre tillgänglighet och större mångfald är att öka medvetenheten.

– Vid vårt universitet arbetar vi aktivt för att främja kulturell medvetenhet. I höst lanserar vi utbildningar i inklusion som riktar sig särskilt till lärare och forskare. Utbildningarna ger redskap att beakta bland annat människors kulturella bakgrund, språk, kön, klassbakgrund och funktionsförmåga i studierna och på arbetsplatsen, berättar Niemelä.

Vad beträffar den regionala tillgången till högskoleutbildning anser Niemelä att antalet nya studieplatser i landskapen bör vara i proportion till antalet studentexamina som avläggs i dem.

– Av vårt lands studentexamina avläggs cirka en tredjedel i Nyland, men bara 29 procent av universitetens nybörjarplatser finns här. Antalet nybörjarplatser i landskapet måste utökas betydligt.

***

Tal av rektor Jari Niemelä vid universitetets inskription 6.9.2021