RS-viruset för åter spädbarn till sjukhus
RSV (respiratory syncytial virus) är det vanligaste viruset som orsakar luftvägsinfektioner hos små barn.
"Även om det fortfarande konstateras mycket coronavirus bland befolkningen, belastar RS-viruset hälsovården betydligt mer än coronaviruset", säger barninfektionsläkare Tea Nieminen vid HUS Nya barnsjukhus.
RS-virus orsakar vanligen inflammation i de nedre luftvägarna hos nyfödda, spädbarn och småbarn. Under epidemin är andningssvårigheter orsakade av viruset den primära orsaken till behovet av sjukhusvård hos barn.
De som löper störst risk för allvarlig sjukdom är spädbarn under 12 veckor. Särskilt barn som är födda för tidigt löper förhöjd risk att insjukna i en allvarlig RS-infektion. Merparten av de RSV-infektioner som lett till sjukhusvård konstateras dock hos grundfriska barn.
"Det finns inget målsökande läkemedel mot RS-virusinfektion. Inom sjukhusvården sköter vi om barnets vätsketillförsel, samt vid behov stöder andningen med extra syre och olika former av andningsstöd. Andningen kan underlättas med slemsugning av de övre luftvägarna", fortsätter Tea Nieminen.
God handhygien och undvikande av folkmassor förebygger insjuknande
RS-viruset sprids genom droppsmitta. Inkubationstiden för viruset är i allmänhet 4–5 dagar. Den insjuknade utsöndrar viruset i cirka en vecka efter de första symtomen. Till symtomen hör andningssvårigheter, som kan förekomma i form av tydligt pipande eller rosslande andning samt förhöjd andningsfrekvens. Slemmighet och feber kan förekomma, hos små spädbarn kan det enda symtomet vara andningsuppehåll. Som följdsjukdom kan bland annat öroninflammationer förekomma.
"Spädbarn smittas ofta av syskon som går på daghem. Föräldrar till små spädbarn bör undvika platser där många människor rör sig, samt iaktta noggrann handhygien", konstaterar Tea Nieminen.
Om en förälder misstänker att babyn har en RS-virusinfektion och babyn till exempel har andnings- eller ätsvårigheter, ska man ringa Jourhjälpen på numret 116 117 (0 €) för ytterligare anvisningar. I nödsituationer ringer man nödnumret 112.
Nyckelord
Kontakter
Barninfektionsläkare Tea Nieminen, HUS Sjukvård för barn och unga, tfn 050 4287406, tea.nieminen@hus.fi
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum