Självmordsplaner har under pandemin nästan tredubblats i samtalen till kristelefonen
I MIELI rf:s kristelefon fördes hösten 2019, före pandemin, månatligen i genomsnitt lite fler än 40 samtal där den jourhavande bedömde att självmordsrisken för uppringaren var akut. I höstas hade motsvarande antal samtal tredubblats till nästan 120 i månaden. En tredjedel av personerna med självmordstankar var unga kvinnor.
”Ungdomarnas ångest märks också i kristelefonen. De självdestruktiva samtalen har ökat enormt. Också för övrigt har mängden uppringare som är under 30 år nästan fördubblats under tiden med undantagsförhållanden”, berättar kristelefonverksamhetens chef Susanna Winter.
Som akuta självmordsrisker räknas samtal där uppringaren nyligen har försökt begå självmord eller har en färdig självmordsplan.
Samtalet lugnar ofta ner situationen
Enligt uppgifter från Statistikcentralen har antalet självmord ändå inte ökat.
”Också när risken för självmord är akut lugnar sig situationen ofta under samtalet. Många uppringare säger vid samtalets slut att de inte kommer att skada sig”, säger Winter.
Vid behov kontaktar kristelefonens jourhavande myndigheterna och uppmuntrar uppringaren att berätta var hen befinner sig och att uppge sitt telefonnummer för att få hjälp.
100 000 fler försök att nå kristelefonen än före pandemin
År 2021 gjordes åter ett rekordstort antal uppringningsförsök till MIELI rf:s kristelefon. Kontaktförsöken var knappt en tiondel fler än år 2020, sammanlagt över 300 000. Det är nästan 100 000 fler försök att nå kristelefonen än före pandemin år 2019. Fjolårets livligaste månad var december.
Den främsta orsaken till att man ringer kristelefonen är att man mår dåligt, och den bakomliggande orsaken är ofta ångest och depression.
”Under pandemin har rädslor dykt upp som ett nytt ämne i samtalen till kristelefonen. Nu i januari har samtalen åter berört samma ämnen som i början av tiden med undantagsförhållanden”, säger Winter.
Man kan ringa MIELI rf:s kristelefon när man behöver samtalsstöd då man själv eller en närstående befinner sig i en svår livssituation. Den svenskspråkiga kristelefonen 09 2525 0112 har jour måndag och onsdag kl. 16-20 samt tisdag, torsdag och fredag kl. 9-13. Den finskspråkiga kristelefonen håller öppet dygnet runt alla dagar på nummer 09 2525 0111. För arabisk- och engelskspråkiga är numret 09 2525 0113. Närmare information på mieli.fi/kristelefon/
Nyckelord
Kontakter
Susanna WinterChef för kristelefonverksamhetenMIELI rf
Tel:040 587 5197Bilder
Länkar
Om
MIELI Psykisk Hälsa Finland rf är en organisation för psykisk hälsa, vars syfte är att främja psykisk hälsa, erbjuda krishjälp och förebygga psykiska problem.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum