Helsingfors universitet

Smycken i Levänluhta sammanlänkar Finland med utbytesnätverk i Europa

Dela
I motsats till vad forskare tidigare trott visar en ny studie att materialet i smycken som hittats i en vattengrav i (300-800 e.Kr.) Levänluhta i Österbotten har sitt ursprung i Sydeuropa.
Arkeologiska fynd från Levänluhta i Nationalmuseets utställning. I förgrunden armringar och halsringar hittade i vattengraven, tillverkade av en kopparblandning. Foto. Elisabeth Holmqvist-Sipilä
Arkeologiska fynd från Levänluhta i Nationalmuseets utställning. I förgrunden armringar och halsringar hittade i vattengraven, tillverkade av en kopparblandning. Foto. Elisabeth Holmqvist-Sipilä

Vattengraven i Levänluhta (300-800 e.Kr.) är en av de mest kända arkeologiska fyndplatserna i Finland.Nästan hundra individer, de flesta kvinnor och barn, begravdes i en liten sjö i Levänluhta, Storkyro i Österbotten under järnåldern. En del av de begravda hade med sig armringar och halsringar tillverkade av en kopparblandning, brons eller mässing.

Stilen i smyckena finländsk, men materialet från annat håll

− Vi fastställde var metallen i smyckena kom från genom att kartlägga föremålens geokemiska sammansättning och mäta förhållandet mellan blyisotoper. Smyckena är till stilen typiska för järnåldern i Finland. Därför är det sannolikt att de gjutits i verkstäder i Finland. Metallen som använts för att framställa dessa smycken är däremot förmodligen inte från Finland, eftersom man inte kände till inhemska kopparmalmer under järnåldern, berättar forskardoktor Elisabeth Holmqvist-Sipilävid Helsingfors universitet.

Hittills har arkeologerna förmodat att kopparn som användes under järnåldern huvudsakligen skulle ha sitt ursprung i kopparmalmerna i södra Skandinavien. Den här tolkningen har under den senaste tiden ifrågasatts, eftersom även den koppar som finns i arkeologiska metallfynd i Sverige har visat sig vara utländsk import.

I studien som genomförts i samarbete med arkeologer vid Helsingfors universitet och Geologiska forskningscentralen (GTK) har man utrett ursprunget av brons- och mässingsmyckena i Levänluhta genom att jämföra den geokemiska sammansättningen och förhållandet mellan blyisotoper i kända kopparmalmer i Finland, Sverige och övriga Europa.Studien har publicerats i tidskriften Journal of Archeological Science; Reports.

Kopparspåren leder till Sydeuropa

− Resultaten visar att kopparn som man använt i föremålen inte har sitt ursprung i Finland eller i närliggande områden, utan har kommit till Finland via långväga utbytesnätverk, förmodligen från Sydeuropa, konstaterar Elisabeth Holmqvist-Sipilä.

Genom att utreda förhållandet mellan blyisotoper har man kommit fram till att kopparn i föremålen har sitt ursprung i Grekland och Bulgarien. I dessa områden producerades mycket koppar under brons- och järnåldern och den spreds över hela Europa i form av olika föremål, krigsbyten och handelsvaror. Metaller återanvändes också genom att man smälte ned gamla föremål till råvara i nya avgjutningar. Det är möjligt att man att man återanvände metaller som kommit till Finland redan under bronsåldern i Levänluhtatrakten.

Resultaten av detta projekt visar att det kom föremål också till Finland via Östersjön från kopparutbytesnätverk på kontinenten. Sålunda kan det finska området sammanlänkas med den omfattande kopparhandeln i Europa. Resultaten visar också hur mångfasetterade de forntida metallfynden är tidsmässigt och tekniskt sett: råvarorna spred sig hit genom flera händer, troligen under en lång tidsperiod och över mycket långa avstånd. I hantverkstäder framställdes smycken av dessa internationella metaller i den stil som var populär under järnåldern i Finland. Ofta reflekterade de bärarens lokala identitet och hemort. Projektet finansierades av Emil Aaltosen säätiö

Kontakter

Forskardoktor Elisabeth Holmqvist-Sipilä, Forskarkollegiet
elisabeth.holmqvist@helsinki.fi, tfn. +358 294 122 198 (finska och engelska)


Docent Anna Wessman, Avdelningen för kulturer, ledare för Levänluhta projektet
anna.wessman@helsinki.fi, tfn. +358 294 121 768 (svenska, finska och engelska)

Bilder

Arkeologiska fynd från Levänluhta i Nationalmuseets utställning. I förgrunden armringar och halsringar hittade i vattengraven, tillverkade av en kopparblandning. Foto. Elisabeth Holmqvist-Sipilä
Arkeologiska fynd från Levänluhta i Nationalmuseets utställning. I förgrunden armringar och halsringar hittade i vattengraven, tillverkade av en kopparblandning. Foto. Elisabeth Holmqvist-Sipilä
Ladda ned bild

Länkar

Om

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya. 

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye