Snön smälter i sakta mak och vårens flödestopp torde bli liten i de österbottniska landskapen

I Österbotten och särskilt i landskapets södra delar är snötäcket mycket tunt och en hel del av snölasten (snöns vattenvärde) försvann redan i januari och mars i samband med det varma vädret. Enligt prognoserna når Lappfjärds å (Perus, Kristinestad) vårens flödestopp under de närmaste dagarna och flödestoppen ligger på nivån 70 m³/s, vilket är mindre än den genomsnittliga maximivattenföringen i året (100 m³/s).

I Södra Österbotten varierar snömängderna mycket, men snömängderna och likaså snöns vattenvärde är dock mindre än genomsnittet. Eftersom smältningen sker under en längre period, är också vårens flödestopp betydligt längre och mindre än genomsnittligt.  Exempelvis i Kyro älv (Skatila, Korsholm) ligger vattenföringen enligt prognoserna på nivån 150–200 m³/s fram till mitten av nästa vecka, alltså i nästan en veckas tid. I allmänhet är vårens flödestopp högst ett par dagar lång, men ligger ungefär på nivån 300 m³/s. 

I Mellersta Österbotten ligger huvuddelen av snöns vattenvärde ännu i avrinningsområdet och vattenföringen i åarna har bara sakta börjat stiga. Till exempel i Perho å (Tunkkari, Vetil) är vattenföringen nu på torsdag (13 april) på nivån 13 m³/s och den uppskattas nå nivån 50–80 m³/s i slutet av april. I Tunkkari är årets genomsnittliga maximivattenföring 93 m³/s.

NTM-centralen i Södra Österbotten har förberett sig för eventuella våröversvämningar genom att se göra plats för smältvatten i de konstgjorda och reglerade sjöarna i området. På detta sätt kan man avsevärt minska vårflödestopparna i Perho å, Esse å, Lappo å, Kyro älv och Närpes å. Översvämningsluckorna och andra regleringskonstruktioner har också provkörts för att testa att de fungerar som de ska.  Eftersom vårens flödestopp delvis redan är här, har man åter börjat på att fylla de konstgjorda sjöarna i Närpes å, Kyro älv och Lappo å.

I framtiden kommer vårflödena i de österbottniska älvarna och åarna enligt prognoserna att minska då klimatet förändras. Det blir vanligare med översvämningar vintertid, eftersom en stor del av nederbörden kommer i form av vatten i stället för snö. Enligt prognosen blir det vanligare med extremväder, vilket göra att perioder med torka och störtregn blir allmännare.