Social- och hälsovårdsutskottets betänkande skjuter upp frågor till senare
Om riksdagen godkänner lagarna utifrån betänkandet kommer många frågor som är viktiga för att reformen och verkställandet av den ska lyckas att skjutas upp för att avgöras senare, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.
– Det är positivt att utskottet föreslår lindringar i kravet på tjänsteläkare inom den specialiserade sjukvården och i stödtjänsternas ställning. De föreslagna preciseringarna i bestämmelserna om avtals ogiltighet och uppsägning av avtal är behövliga.
Det är dock uppenbart att det i den föreslagna lagstiftningen kommer att kvarstå problem som gäller bland annat tillräcklig egen produktion, offentligt ägda bolags ställning och utövning av offentlig makt.
Man kommer med säkerhet att behöva behandla dem senare. Grundlagsutskottet konstaterade i anslutning till detta att det är möjligt med ett mindre omfattande regelverk, säger Tainio.
Tidtabellen leder till betydande risker i verkställandet, de bör följas upp
Trots att största delen av de utlåtanden om tidtabellen som utskottet begärt uttryckte att den föreslagna tidtabellen för verkställandet var för snäv, föreslås inga ändringar i tidtabellen.
- Om tidtabellen godkänns i den föreslagna formen, är det nödvändigt att för verkställandet av reformen inrätta ett transparent riskuppföljningssystem, vilket möjliggör en fortlöpande utvärdering av tidtabellen medan reformen verkställs.
Det är nödvändigt att förbereda sig på att ändra tidtabellen under reformens gång, om den alltför strikta tidtabellen hotar att äventyra servicen inom något område, säger direktör Tarja Myllärinen.
Ändringarna av egendomsarrangemangen kräver ytterligare bedömning
- Utskottet föreslår också ändringar i kompensationsförfarandet i anslutning till kommunernas egendomsarrangemang. Vår uppfattning är att den allmänna bedömningsgrund för kommunernas ekonomiska självstyrelse som nämns i utskottets pressmeddelande vid sidan av skattehöjningstrycket inte verkar tillräcklig, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
Även många andra frågor som påverkar den kommunala ekonomin ser ut att bli obesvarade och beroende av senare lösningar.
- När de smärtpunkter i reformen som gäller kommunernas ekonomi och investeringsförmåga redan är kända räcker det inte med att enbart följa upp dem. – Man bör omedelbart fortsätta med konsekvensbedömningen och sökandet efter lösningar på de negativa konsekvenserna, bland annat som en del av det kommunpolitiska riktlinjearbetet, säger Reina.
Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Tarja Myllärinen, social- och hälsovård direktör, tfn 050 596 9866
Nyckelord
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum