Statens näringsdelegation och THL: Mångsidig och hälsosam kost är viktigare för att förebygga coronavirussjukdom än enskilda kosttillskott
Statens näringsdelegation (VRN) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) betonar i sitt ställningstagande att många näringsämnen är viktiga för kroppens försvarssystem, inte enbart D-vitaminet. Inget enskilt näringsämne kan ersätta fördelarna med ett bra nutritionstillstånd och en mångsidig kost.
VRN och THL rekommenderar att kommunikationen om näring och specialisterna inom hälso- och sjukvårdens klientarbete särskilt beaktar betydelsen av den övergripande kosten vid coronapandemin och ger alla klienter anvisningar om användningen av D-vitamintillskott enligt rekommendationerna.
"Det finns inga tillförlitliga forskningsrön om fördelarna med större D-vitamintillskott än rekommendationen", konstaterar Suvi Virtanen, forskningsprofessor vid THL.
"I det kliniska arbetet kan D-vitaminet utgöra en del av en medicinsk behandling, varvid dosen som används grundar sig på läkarens medicinska bedömning", berättar docenten Leo Niskanen, avdelningsöverläkare och ordförande för VRN:s uppföljningsgrupp för nutritionstillskott.
Den övergripande kosten tryggar en god nutrition
Ett gott nutritionstillstånd är väsentligt för immunsystemets funktion och återhämtningen från sjukdomar. Riskfaktorer för en svår form av coronavirussjukdomen är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma och hög ålder. Med undantag av åldern kan alla dessa riskfaktorer påverkas med en hälsofrämjande kost enligt kostrekommendationerna.
En tillräcklig och mångsidig kost innehåller rikligt med grönsaker, frukt och bär, fiberhaltiga fullkornsprodukter samt tillräckligt med källor till mjuka fetter (oljor, bredbara fetter, fisk, nötter och frön). Hårt fett och riklig användning av salt och sockerhaltiga produkter bör undvikas. En bra kost förverkligas bäst när man dagligen äter ordentliga måltider regelbundet.
"Med en kost enligt rekommendationerna kan man trygga ett tillräckligt intag av nödvändiga näringsämnen, stärka immunsystemet och förbättra kroppens fett- och sockervärden", konstaterar VRN:s generalsekreterare Arja Lyytikäinen, när hon beskriver sammanställningen och nyttan av en mångsidig kost.
När bör D-vitamintillskott användas?
För att säkerställa ett tillräckligt intag av D-vitamin bör den dagliga kosten innehålla D-vitaminerad mjölk, mjölkprodukter eller växtdrycker, bredbara fetter samt dessutom fiskrätter 2–3 gånger i veckan. Om denna rekommendation av någon anledning inte uppfylls, är det bra att använda 10 mikrogram D-vitamintillskott per dag under den mörkaste tiden av året från början av oktober till slutet av mars.
För olika befolkningsgrupper finns dessutom noggrannare rekommendationer om användningen av D-vitamintillskott för att trygga ett tillräckligt intag av D-vitamin:
- gravida och ammande: 10 mikrogram/dag året runt
- barn under 1 år: 2–10 mikrogram/dag året runt (dosering enligt individuell användning av amning och modersmjölkersättning/tillskottsnäring/vitaminerad gröt och välling)
- 1-åringar: 10 mikrogram/dag året runt
- 2–17-åringar: 7,5 mikrogram/dag året runt
- 18–74-åringar: 10 mikrogram/dag från början av oktober till slutet av mars, om man inte dagligen använder D-vitaminerade mjölkprodukter, bredbara fetter och/eller fisk 2–3 gånger i veckan
- 75 år och äldre: 20 mikrogram/dag året runt (vid riklig användning av D-vitaminerade livsmedel rekommenderas 10 mikrogram/dag)
- de som vistas mycket lite utomhus, klär sig täckande och mörkhyade: 20 mikrogram/dag året runt
Källa:
Mer information:
Suvi Virtanen
forskningsprofessor, THL
medlem i Statens näringsdelegation
tfn 029 524 8729
fornamn.efternamn@thl.fi
Arja Lyytikäinen
generalsekreterare
Statens näringsdelegation (VRN)
tfn 050 409 9860
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Leo Niskanen
avdelningsöverläkare, Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt (PHHYKY),
ordförande för VRN:s uppföljningsgrupp för nutritionstillskott
tfn 050 067 5727
fornamn.efternamn@phhyky.fi
fornamn.efternamn@fimnet.fi
Rekommendationer om D-vitamintillskott
Rekommendation om D-vitamintillskott för spädbarn (på sju språk)
Meddelande till förläggningarna om D-vitamintillskott, december 2019 (på finska)
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum