Statens näringsdelegation och THL: Mångsidig och hälsosam kost är viktigare för att förebygga coronavirussjukdom än enskilda kosttillskott
Statens näringsdelegation (VRN) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) betonar i sitt ställningstagande att många näringsämnen är viktiga för kroppens försvarssystem, inte enbart D-vitaminet. Inget enskilt näringsämne kan ersätta fördelarna med ett bra nutritionstillstånd och en mångsidig kost.
VRN och THL rekommenderar att kommunikationen om näring och specialisterna inom hälso- och sjukvårdens klientarbete särskilt beaktar betydelsen av den övergripande kosten vid coronapandemin och ger alla klienter anvisningar om användningen av D-vitamintillskott enligt rekommendationerna.
"Det finns inga tillförlitliga forskningsrön om fördelarna med större D-vitamintillskott än rekommendationen", konstaterar Suvi Virtanen, forskningsprofessor vid THL.
"I det kliniska arbetet kan D-vitaminet utgöra en del av en medicinsk behandling, varvid dosen som används grundar sig på läkarens medicinska bedömning", berättar docenten Leo Niskanen, avdelningsöverläkare och ordförande för VRN:s uppföljningsgrupp för nutritionstillskott.
Den övergripande kosten tryggar en god nutrition
Ett gott nutritionstillstånd är väsentligt för immunsystemets funktion och återhämtningen från sjukdomar. Riskfaktorer för en svår form av coronavirussjukdomen är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma och hög ålder. Med undantag av åldern kan alla dessa riskfaktorer påverkas med en hälsofrämjande kost enligt kostrekommendationerna.
En tillräcklig och mångsidig kost innehåller rikligt med grönsaker, frukt och bär, fiberhaltiga fullkornsprodukter samt tillräckligt med källor till mjuka fetter (oljor, bredbara fetter, fisk, nötter och frön). Hårt fett och riklig användning av salt och sockerhaltiga produkter bör undvikas. En bra kost förverkligas bäst när man dagligen äter ordentliga måltider regelbundet.
"Med en kost enligt rekommendationerna kan man trygga ett tillräckligt intag av nödvändiga näringsämnen, stärka immunsystemet och förbättra kroppens fett- och sockervärden", konstaterar VRN:s generalsekreterare Arja Lyytikäinen, när hon beskriver sammanställningen och nyttan av en mångsidig kost.
När bör D-vitamintillskott användas?
För att säkerställa ett tillräckligt intag av D-vitamin bör den dagliga kosten innehålla D-vitaminerad mjölk, mjölkprodukter eller växtdrycker, bredbara fetter samt dessutom fiskrätter 2–3 gånger i veckan. Om denna rekommendation av någon anledning inte uppfylls, är det bra att använda 10 mikrogram D-vitamintillskott per dag under den mörkaste tiden av året från början av oktober till slutet av mars.
För olika befolkningsgrupper finns dessutom noggrannare rekommendationer om användningen av D-vitamintillskott för att trygga ett tillräckligt intag av D-vitamin:
- gravida och ammande: 10 mikrogram/dag året runt
- barn under 1 år: 2–10 mikrogram/dag året runt (dosering enligt individuell användning av amning och modersmjölkersättning/tillskottsnäring/vitaminerad gröt och välling)
- 1-åringar: 10 mikrogram/dag året runt
- 2–17-åringar: 7,5 mikrogram/dag året runt
- 18–74-åringar: 10 mikrogram/dag från början av oktober till slutet av mars, om man inte dagligen använder D-vitaminerade mjölkprodukter, bredbara fetter och/eller fisk 2–3 gånger i veckan
- 75 år och äldre: 20 mikrogram/dag året runt (vid riklig användning av D-vitaminerade livsmedel rekommenderas 10 mikrogram/dag)
- de som vistas mycket lite utomhus, klär sig täckande och mörkhyade: 20 mikrogram/dag året runt
Källa:
Mer information:
Suvi Virtanen
forskningsprofessor, THL
medlem i Statens näringsdelegation
tfn 029 524 8729
fornamn.efternamn@thl.fi
Arja Lyytikäinen
generalsekreterare
Statens näringsdelegation (VRN)
tfn 050 409 9860
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Leo Niskanen
avdelningsöverläkare, Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt (PHHYKY),
ordförande för VRN:s uppföljningsgrupp för nutritionstillskott
tfn 050 067 5727
fornamn.efternamn@phhyky.fi
fornamn.efternamn@fimnet.fi
Rekommendationer om D-vitamintillskott
Rekommendation om D-vitamintillskott för spädbarn (på sju språk)
Meddelande till förläggningarna om D-vitamintillskott, december 2019 (på finska)
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum