Suomen Pankki

Större intresse för konsumtionslån utan säkerhet i juli jämfört med året innan

Dela

I juli 2020 utbetalades konsumtionslån utan säkerhet (exkl. konto- och kortkrediter) för 302 miljoner euro, vilket är något mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Beloppet av utbetalda konsumtionslån i juli var det näst största på en månad i statistiken som spänner över 10 år.

Utbetalningarna av konsumtionslån utan säkerhet minskade under undantagsförhållandena, men återhämtningen har varit snabb. Konsumenternas förtroende och villighet att köpa sällanköpsvaror avspeglas delvis i efterfrågan på konsumtionslån utan säkerhet. Utvecklingen i handeln med personbilar [1] verkar förklara en del av variationerna i de utbetalda beloppen, men i utbetalningarna av konsumtionslån utan säkerhet syns dessutom en stigande trend på lång sikt.

I början av juli infördes ett tillfälligt räntetak på 10 % för vissa konsumentkrediter. Genomsnittsräntan på konsumtionslån utan säkerhet som beviljats av kreditinstitut med verksamhet i Finland var 5,67 % i juli 2020. Genomsnittsräntan i juli var årets lägsta, men inte exceptionellt låg. Räntorna var senast lika låga i maj 2019.

Det utestående beloppet av konsumtionslån från kreditinstitut med verksamhet i Finland uppgick till 16,7 miljarder euro i juli 2020. Av konsumtionslånen var 6,4 miljarder euro lån utan säkerhet, 5,9 miljarder euro lån med säkerhet och 4,4 miljarder euro konto- och kortkrediter. Dessa konsumtionslån utgör uppskattningsvis 70 % av hushållens samtliga konsumtionslån.

Utlåning

Hushållen lyfte i juli 2020 nya bostadslån för 1,7 miljarder euro, vilket är 31 miljoner euro mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Det utestående beloppet av bostadslån i euro uppgick vid slutet av juli 2020 till 101,8 miljarder euro och årsökningen var 2,8 %. Av utlåningen till hushåll utöver bostadslån bestod 16,7 miljarder euro av konsumtionslån och 18,1 miljarder euro av övriga lån vid utgången av juli.

Nya låneavtal med icke-finansiella företag (exkl. konto- och kortkrediter) slöts i juli för 1,2 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån steg från juni och var 2,22 %. Det utestående beloppet av företagslån i euro uppgick vid slutet av juli till 97,0 miljarder euro, varav lån till bostadsbolag utgjorde 36,5 miljarder euro.

Inlåning

Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 101,0 miljarder euro vid slutet av juli 2020 och genomsnittsräntan var 0,07 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 88,7 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 4,0 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i juli nya tidsbundna inlåningsavtal för 139 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var 0,17 % i juli.

Närmare upplysningar lämnas av

Olli Tuomikoski, telefon 09 183 2146, e-post: olli.tuomikoski(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395 , e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.

Nästa månadspublicering 30.9.2020 kl. 13.

[1] I Finlands Banks MFI-statistik räknas lån med en godtagbar säkerhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (575/2013) som lån med säkerhet. Personbilar är inte godtagbara säkerheter i förordningen, varför sådana krediter för vilka säkerheten utgörs av en personbil betraktas som lån utan säkerhet.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Uusi kirja seteleiden leikkauksesta18.9.2020 11:25:43 EESTTiedote

Antti Heinosen uusi kirja ”Hallitus kansan kukkarolla. Seteleiden leikkaaminen vuosien 1945 ja 1946 vaihteessa” käsittelee Suomen setelihistorian dramaattisinta tapahtumaa. Suomen Pankin julkaisema ja Otavan kustantama kirja täydentää Heinosen aikaisempia teoksia Suomen setelihistoriasta. Aiemmin hän on käsitellyt laajoja historiallisia kokonaisuuksia ja tässä kirjassa Heinonen pureutuu yksittäiseen tapahtumaan huomattavan yksityiskohtaisesti. Seteleiden vaihdon toteutustapa vuosien 1945 ja 1946 vaihteessa eli niiden leikkaaminen tuli suurena yllätyksenä lähes kaikille. Erityisesti vähävaraisille ja haja-asutusalueella asuville koko seteleiden vaihto tuli yllätyksenä merkittävin seurauksin. Monille jäi tunne, että he menettivät puolet seteleidensä arvosta. Pelko uudesta setelinleikkauksesta jäi elämään vuosikymmenten ajaksi ja aiheutti ajoittain laajalti paniikkireaktioita. Kirjan tekijällä Antti Heinosella on merkittävä kansainvälinen ura setelialalla. Nykyisin hän johtaa seteliteolli

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum