Storskarvsbeståndet i Finland ökade med över tio procent efter fyra år av tillbakagång
30.8.2023 10:14:47 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande
Sommaren 2023 var antalet storskarvsbon i Finland cirka 27 920. Häckningsbeståndet i Finland ökade med 14 procent, det vill säga med cirka 3460 bon, jämfört med föregående sommar. Sedan 2015 har antalet storskarvsbon varierat mellan cirka 24 000 och 27 000. De årliga regionala variationerna i antalet bon är dock stora.

Skarvstammen ökade särskilt i södra Bottenhavet och västra Finska viken, där ökningen var cirka 2 500 respektive knappt 2 300 bon. I Kvarken minskade däremot antalet bon för femte året i rad och antalet bon var cirka 440 färre än föregående sommar.
I hela Finska viken ökade skarvstammen med en knapp tredjedel och i Bottenhavet med en femtedel. I Kvarken minskade stammen däremot med nästan en femtedel. I Skärgårdshavet och Bottenviken var antalet bon oförändrat.
"Förra vintern var mildare än genomsnittet i Europa, vilket hjälpte skarvarna att överleva vintern. Detta kan ha påverkat stammens ökning också i Finland. Det är också möjligt att storskarvar som kläckts i andra Östersjöländer söker sig hit för att häcka. Häckningsbeståndet var fyra procent, eller cirka 1 200 bon, större än under toppåret 2018", säger forskare Pekka Rusanen vid Finlands miljöcentral.


Skarvstammen i Bottniska viken ökade som helhet med tio procent. I Bottniska viken fanns cirka 13 900 bon, varav cirka 9 670 i Bottenhavet, 2 195 i Bottenviken och 2 030 i Kvarken. I Finska viken fanns cirka 9 590 bon och i Skärgårdshavet 4 430 bon. I inlandet observerades endast en koloni med några par i Päijänne-Tavastland.
Omkring en tredjedel av skarvarnas bon fanns i Finska viken respektive Bottenhavet, en knapp femtedel i Skärgårdshavet och mindre än tio procent i Kvarken respektive Bottenviken.

Stora kolonier dominerar
I Finland observerades 51 skarvkolonier som häckade på sammanlagt 68 skär eller holmar. Sju av kolonierna häckade i små grupper enbart i konstruktionerna på sjömärken, linjetavlor och fyrar.
Hälften av hela Finlands skarvstam häckade i de fem största kolonierna. Enbart kolonin i hamnen i Raumo, där antalet bon var cirka 6 830, hyste en fjärdedel av alla häckande storskarvar. De sju därpå följande största kolonierna med cirka 1 000–2 000 bon fanns i Borgå (2 st.), Esbo, Kyrkslätt, Enäjärvi i Björneborg, Korsholm och Karleby.
Skarvkolonin i hamnen i Raumo är den största fågelkolonin som någonsin setts i Finland. I samma koloni häckade dessutom ett hundratal gråhägerpar, ett tiotal ägretthägerpar och ett havsörnspar för tredje året i rad. "Kolonins framtida naturliga utveckling beror på hur mycket fisk som lämpar sig som föda för ynglen det finns tillräckligt nära häckningsplatsen samt på om havsörnsparet häckar på platsen också framöver. Det häckande örnparet skyddar kolonin mot icke-häckande, jagande gäng av unga havsörnar. I sommar sågs havsörnsflockar på 10–20 individer jaga skarvungar i flera, också stora, kolonier", berättar Rusanen.
På kommunnivå ökade skarvstammen mest i Raumo, där kolonin i hamnen ökade med nästan hälften eller 2 130 bon. I Kyrkslätt var ökningen cirka 1 000 bon, då kolonin efter ett år med tillbakagång återgick till samma storlek som tidigare år. Också i Borgå, Raseborg och Björneborg sågs en märkbar ökning. Där ökade antalet bon med cirka 450–650. Stammen minskade mest i Kristinestad, med 930 bon, och i Korsholm med 510 bon. Även antalet bon i Hangö, Nystad och Siikajoki minskade klart.
Storskarvarnas häckningsareal uppgick till sammanlagt cirka 60 hektar. Andelen storskarvar som häckar i träd ökar fortfarande klart. I sommar var andel bon i träd nästan 60 procent av det totala antalet bon, medan andelen för fyra år sedan var bara en fjärdedel. Andelen kolonier som häckar i den inre skärgården och träden har ökat i och med att havsörnen jagar allt fler boungar. Dessutom har vissa kolonier som exponerats för havsörnens jakt redan i flera år krympt och även bytt häckningsplats.

Ingen ändring i det totala antalet kolonier trots att antalet bon ökade
I år upphörde drygt ett dussin kolonier att existera. Ungefär lika många nya kolonier eller kolonier som börjat häcka på nytt efter ett mellanår noterades. Antalet kolonier var sammanlagt ett par färre än förra sommaren. Helt nya kolonier med några tiotals bon konstaterades i Sjundeå, Ingå, Hangö, S:t Karins, Masku, Korsnäs och Karleby.
Olaglig störning av skarvkolonier förekom i sommar åtminstone i Lovisa, Borgå, Sibbo, Hangö och Kristinestad.
Uppföljning av storskarven
Uppföljningen av storskarvsbeståndet koordineras av Finlands miljöcentral. Över 80 personer var med och letade efter, undersökte och räknade skarvkolonier sommaren 2023. Uppföljningen ger grundläggande information om artens ekologi och spridning. Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen och den finns inte på EU:s lista över jaktbara arter.
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Pekka RusanenForskareFinlands miljöcentral
Tel:+358 400 148 691fornamn.efternamn@syke.fiMarkku Mikkola-RoosSpecialplanerareFinlands miljöcentral
Tel:+358 400 148 685fornamn.efternamn@syke.fiBilder


Dokument
Länkar
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Järvien pinnat yhä matalalla – mikä on ilmastonmuutoksen rooli?17.7.2026 08:39:47 EEST | Tiedote
Tämän vuoden kuivuutta selittävät vähäiset sademäärät, veden runsas haihdunta ja poikkeava lumitalvi. Ilmaston lämpeneminen lisää kuivuudelle otollisia oloja myös Suomessa.
Oil removal from coastal defence ship Ilmarinen’s wreck begins – operation to be left undisturbed14.7.2026 09:02:00 EEST | Press release
The removal of oil from the wreck of the coastal defence ship Ilmarinen is progressing. In the coming weeks, the Finnish Environment Institute, the Finnish Navy and the Finnish Border Guard will work on the wreck in the northern Baltic Sea, off the island of Utö. The authorities ask the public to keep clear of the area and allow the operation to proceed undisturbed to ensure safety. Information about the results will be provided after the operation has been completed.
Borttagningen av olja från pansarskeppet Ilmarinens vrak inleds – arbetsro begärs för operationen14.7.2026 09:01:00 EEST | Pressmeddelande
Avlägsnandet av olja från pansarfartyget Ilmarinens vrak framskrider. Under de kommande veckorna kommer Finlands miljöcentral, Marinen och Gränsbevakningsväsendet att arbeta på vraket i norra Östersjön, utanför ön Utö. Myndigheterna önskar arbetsro i området och för hela operationen för att garantera säkerheten. Resultaten meddelas efter att operationen har avslutats.
Öljynpoisto panssarilaiva Ilmarisen hylystä alkaa – alueelle pyydetään työrauhaa14.7.2026 09:00:00 EEST | Tiedote
Öljyn poistaminen panssarilaiva Ilmarisen hylystä etenee. Tulevien viikkojen aikana Suomen ympäristökeskus, Merivoimat ja Rajavartiolaitos työskentelevät hylyllä pohjoisella Itämerellä, Utön saaren edustalla. Viranomaiset toivovat alueelle ja koko operaatiolle työrauhaa turvallisuuden varmistamiseksi. Tuloksista tiedotetaan operaation päätyttyä.
A sustainable energy transition strengthens Finland’s security and supports the achievement of climate goals30.6.2026 10:59:23 EEST | Press release
Finnish Environment Institute, Geological Survey of Finland (GTK) and VTT press release: A transition to a sustainable, electrified and fossil-free energy system is essential in order to reduce risks and achieve climate targets. Finland’s dependence on imported fossil fuels weakens energy security and limits opportunities for economic growth. Although the use of imported fossil fuels has already been successfully reduced, further action is still needed to advance a sustainable energy transition.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum