Studie: Barn i låginkomstfamiljer kan oftare drabbas av psykiska störningar senare i livet
Forskare vid Helsingfors universitet, Aarhus universitet och universitetet i Manchester har undersökt sambandet mellan föräldrars socioekonomiska status och barns risk att någon gång i livet insjukna i psykiska störningar.
– Vår studie visar att ju längre tid ett barn växte upp i en familj där föräldrarnas inkomster var låga, desto större var risken att personen insjuknade i en psykisk störning senare i livet, berättar Christian Hakulinen, universitetslektor i hälsopsykologi vid Helsingfors universitet.
I studien deltog en miljon danska barn födda mellan 1980 och 2000. Föräldrarnas inkomster uppmättes när barnen var 0, 5, 10 respektive 15 år gamla. Vid varje mättillfälle delades familjerna in i fem inkomstklasser, så att forskarna kunde mäta variationer i inkomst under barndomen.
Uppföljningen av barnens psykiska hälsa inleddes när barnen var 15 år gamla och varade fram till utgången av år 2016. Som längst följdes alltså deltagarna fram till 37 års ålder. Om en person diagnostiserades med en psykisk störning under uppföljningsperioden, avslutades uppföljningen av den personen. Informationen om insjuknandet hämtades ur ett psykiatriskt register, vilket förutsatte att patienterna hade tagits in för vård på ett psykiatriskt sjukhus eller på en poliklinik på grund av psykiska problem. Uppföljningsskedet i studien genomfördes i sin helhet åren 1995–2016.
Resultaten har publicerats i vetenskapstidskriften BMC Medicine.
Vart fjärde barn i låginkomstklassen utvecklade någon form av psykisk störning
Studien visar att 25,2 procent av de barn som föddes i familjer i den lägsta inkomstklassen fick en diagnostiserad psykisk störning innan 37 års ålder. I den högsta inkomstklassen utvecklade 13,5 procent av barnen en psykisk störning.
– Av alla psykiska störningar som observerades var ätstörningarna det enda undantaget. För dessa gällde att en lägre inkomstnivå kunde associeras till en lägre risk att insjukna, säger Hakulinen.
Studien visar också att ju längre ett barn levde i en fattig familj, desto större var risken för psykiska problem senare i livet.
– Av de barn som under hela sin barndom levde i en låginkomstfamilj, diagnostiserades en tredjedel med någon form av psykisk störning. Av de barn som levde hela sin barndom i familjer i den högsta inkomstklassen diagnostiserades 12 procent med psykisk störning, berättar Hakulinen.
Viktigt med förebyggande arbete under barndomen
Fastän studien fokuserade på danska familjer är dess resultat enligt Hakulinen relevant även för de övriga nordiska länderna, eftersom vården av psykiska störningar är uppbyggd på ganska lika sätt i de nordiska länderna.
– Såväl i Danmark som i de övriga nordiska länderna behandlas psykiska störningar som märkbart försämrar funktionsförmågan huvudsakligen inom den specialiserade sjukvården, särskilt om störningarna uppträder under den tidiga vuxenåldern, påpekar Hakulinen.
I ljuset av studiens resultat om att de socioekonomiska förhållandena under barndomen hänger samman med uppkomsten av psykiska störningar, önskar Hakulinen att mer fokus skulle läggas på förebyggande åtgärder och behandling av störningar redan under barndomen.
– Åtgärder som fokuserar på barn, till exempel interventioner som stöder föräldraskapet, kunde vara till nytta särskilt för familjer med en låg inkomstnivå. De gör det möjligt att upptäcka de psykosociala riskfaktorer som ofta förvärras vid ekonomiska svårigheter.
***
Studien ingår i projektet Psykiska störningar och arbetsmarknadsutsikter (på engelska Mental disorders and labor market outcomes), som finansieras av Finlands Akademi. Studien har också fått finansiering från Lundbeckfonden, Stanley Medical Research Institute och Europeiska forskningsrådet.
Referens: Hakulinen C, Mok PLH, Horsdal HT, Pedersen CB, Mortensen PB, Agerbo E, Webb RT. Parental income as a marker for socioeconomic position during childhood and later risk of developing a secondary care-diagnosed mental disorder examined across the full diagnostic spectrum: a national cohort study. BMC Medicine. DOI: 10.1186/s12916-020-01794-5
Yhteyshenkilöt
Christian Hakulinen, universitetslektor i hälsopsykologi, Helsingfors universitet
Tfn +358 50 448 2041
E-post: christian.hakulinen@helsinki.fi
Tietoja julkaisijasta

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet
4 700 nya studenter antogs till Helsingfors universitet – ungefär var sjunde sökande fick studieplats3.7.2025 09:42:00 EEST | Pressmeddelande
Både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet.
Alkohol förändrar genernas funktion i embryots första celler19.6.2025 09:30:21 EEST | Pressmeddelande
Exponering för alkohol under de första veckorna av embryonalutvecklingen förändrar genfunktionen och cellmetabolismen. Odlingar på agarplatta visar att de första cellerna i nervsystemet är mest känsliga för alkohol. Forskningsresultatet stöder den nuvarande rekommendationen att sluta konsumera alkohol redan när man planerar en graviditet.
Lärarnas välbefinnande på arbetsplatsen har förbättrats17.4.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Helsingfors universitets uppföljningsundersökning visar att lärarnas arbetshälsa har förbättrats för första gången på flera år. Enkätundersökningen som två gånger årligen riktas till medlemmarna i Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ inleddes för fem år sedan, under coronavåren 2020. En tydlig vändning till det bättre inträffade i fjol.
Helsingfors universitets resultat för 2024 var positivt16.4.2025 12:00:27 EEST | Pressmeddelande
Det operativa resultatet var 1,1 miljoner euro. Tack vare placeringsverksamhetens överskott var totalresultatet 99 miljoner euro.
Helsingfors universitet var återigen de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan26.3.2025 11:22:29 EET | Pressmeddelande
Fler än 35 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Helsingfors universitet var Finlands populäraste universitet både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme