Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar
Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin.
Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna.
"Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmiljö främjas aktivt", berättar planerare Noora Holm vid THL.
”Vårt forskningsmaterial har samlats in mitt under coronaepidemin och ett vardagsliv som avviker från det normala, men situationen har varit dålig under en lång tid", säger Holm.
Studieinriktningen påverkar mängden sittande
Största delen av sittandet skedde under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Bild 2. Se bilden nedan.
Mest satt studerande inom databehandling och datakommunikation (cirka 12 timmar och 30 minuter) och minst studerande inom pedagogik (cirka 9 timmar och 30 minuter).
"Studierna inom olika studieinriktningar kan ha olika karaktär. Till exempel för lärarstuderande inom småbarnspedagogiken är undervisningen kanske mer funktionell och de är mindre stillastående under studiedagen. Studier i databehandling och datakommunikation utförs däremot i huvudsak sittande vid terminaler", berättar Holm.
Bild 3. Se bilden nedan.
Pauser och även små rörelser ökar välmående och piggheten under studierna
Långvarigt sittande är en hälsorisk även om personen rör sig i en mängd som motsvarar rekommendationerna.
"Att sitta för mycket ökar bland annat risken för övervikt, sömnsvårigheter och psykiska störningar. Även lite rörelse, såsom att stiga upp och lite motion när man studerar ökar vakenheten och påverkar uppmärksamheten och minnet positivt", berättar Kirsti Siekkinen, sakkunnig inom främjande av hälsa i programmet Studier i rörelse.
Det finns många sätt att förebygga att man fastnar och sitta på stolar och soffor i högskolans och vardagens verksamhetsmiljöer.
"Det är väsentligt att högskolornas studieutrymmen stöder byte av arbetsställning. Dessutom är det önskvärt att utbildningsanordnaren möjliggör och uppmuntrar studerandena till aktiva pauser som främjar hälsan, välfärden och lärandet – även i distansundervisningen", konstaterar Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott vid Studerandenas idrottsförbund.
Bild 4. Se bilden nedan.
Materialet från Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) samlades in i februari–mars 2021 med en elektronisk enkät. Målgruppen för undersökningen var 18–34-åriga högskolestuderande som anmält sig som närvarande våren 2021 och som avlade grundexamen vid en finländsk högskola.
Det fanns 6 258 respondenter (deltagandeaktivitet 53 %). Till denna undersökning om sittande valde vi studerande som studerar på heltid samt studerande som utför deltidsarbete och tillfällig arbete. Studerande som utför heltidsarbete utelämnades från analyserna.
Källa:
Holm N, Ikonen J, Siekkinen K, Ansala J, Parikka S (2023). Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana (på finska). Forskningen i korthet 12/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Mer information:
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Noora Holm
planerare
THL
tfn 029 524 7418
fornamn.efternamn@thl.fi
Kirsti Siekkinen
sakkunnig inom främjande av hälsa
Studier i rörelse-programmet
Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 050 368 5250
fornamn.efternamn@jamk.fi
Jussi Ansala
specialsakkunnig inom högskoleidrott
Studerandenas Idrottsförbund
tfn 044 780 0214
fornamn.efternamn@oll.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum