Institutet för hälsa och välfärd THL

Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar

Dela

Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin.

Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna.

"Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmiljö främjas aktivt", berättar planerare Noora Holm vid THL.

”Vårt forskningsmaterial har samlats in mitt under coronaepidemin och ett vardagsliv som avviker från det normala, men situationen har varit dålig under en lång tid", säger Holm.

Studieinriktningen påverkar mängden sittande

Största delen av sittandet skedde under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.

Bild 2. Se bilden nedan.

Mest satt studerande inom databehandling och datakommunikation (cirka 12 timmar och 30 minuter) och minst studerande inom pedagogik (cirka 9 timmar och 30 minuter).

"Studierna inom olika studieinriktningar kan ha olika karaktär. Till exempel för lärarstuderande inom småbarnspedagogiken är undervisningen kanske mer funktionell och de är mindre stillastående under studiedagen. Studier i databehandling och datakommunikation utförs däremot i huvudsak sittande vid terminaler", berättar Holm.

Bild 3. Se bilden nedan.

Pauser och även små rörelser ökar välmående och piggheten under studierna

Långvarigt sittande är en hälsorisk även om personen rör sig i en mängd som motsvarar rekommendationerna.

"Att sitta för mycket ökar bland annat risken för övervikt, sömnsvårigheter och psykiska störningar. Även lite rörelse, såsom att stiga upp och lite motion när man studerar ökar vakenheten och påverkar uppmärksamheten och minnet positivt", berättar Kirsti Siekkinen, sakkunnig inom främjande av hälsa i programmet Studier i rörelse.

Det finns många sätt att förebygga att man fastnar och sitta på stolar och soffor i högskolans och vardagens verksamhetsmiljöer.

"Det är väsentligt att högskolornas studieutrymmen stöder byte av arbetsställning. Dessutom är det önskvärt att utbildningsanordnaren möjliggör och uppmuntrar studerandena till aktiva pauser som främjar hälsan, välfärden och lärandet – även i distansundervisningen", konstaterar Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott vid Studerandenas idrottsförbund.

Bild 4. Se bilden nedan.

Materialet från Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) samlades in i februari–mars 2021 med en elektronisk enkät. Målgruppen för undersökningen var 18–34-åriga högskolestuderande som anmält sig som närvarande våren 2021 och som avlade grundexamen vid en finländsk högskola.

Det fanns 6 258 respondenter (deltagandeaktivitet 53 %). Till denna undersökning om sittande valde vi studerande som studerar på heltid samt studerande som utför deltidsarbete och tillfällig arbete. Studerande som utför heltidsarbete utelämnades från analyserna.

Källa:

Holm N, Ikonen J, Siekkinen K, Ansala J, Parikka S (2023). Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana (på finska). Forskningen i korthet 12/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Mer information:

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)

Noora Holm
planerare
THL
tfn 029 524 7418
fornamn.efternamn@thl.fi

Kirsti Siekkinen
sakkunnig inom främjande av hälsa
Studier i rörelse-programmet
Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 050 368 5250
fornamn.efternamn@jamk.fi

Jussi Ansala
specialsakkunnig inom högskoleidrott
Studerandenas Idrottsförbund
tfn 044 780 0214
fornamn.efternamn@oll.fi

Nyckelord

Bilder

Ladda ned bild
Bild 2. De studerande sitter till stor del under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Bild 2. De studerande sitter till stor del under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Ladda ned bild
Bild 3. Inom olika studieinriktningar sitter man i olika mängder.
Bild 3. Inom olika studieinriktningar sitter man i olika mängder.
Ladda ned bild
Bild 4. Tips för att utveckla högskolornas verksamhetsmiljö och verksamhetskultur
Bild 4. Tips för att utveckla högskolornas verksamhetsmiljö och verksamhetskultur
Ladda ned bild

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation minskade en aning – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas till Sommaröarna i Esbo20.3.2023 10:00:00 EET | Tiedote

År 2022 anmäldes totalt 123 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Det är något färre än toppåret 2021, då antalet fall var 148. Under tidigare år har det förekommit färre än hundra fall. "Trenden i antalet rapporterade TBE-fall har varit uppåtgående redan i över tio år. Detta förklaras av flera faktorer. Till exempel kan klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2018–2022 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i kustregionernas kommuner, i Pargas (46 fall per 100 000 invånare), Gustavs (41/100 000), landskapet Åland (38/100 000) och Lojo (16/100 000). Så gott som alla personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett fullt vaccinationsskydd, särskilt om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Nytt område

Vaccinationstäckningen bland småbarn är god i Finland – täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något14.3.2023 12:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen är fortfarande god i Finland när det gäller vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet för barn. Täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något under de senaste två åren. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Över 97 procent av barn födda år 2019 har fått det femvalenta vaccinet som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner som orsakas av Hib-bakterien. Täckningen är något lägre bland barn födda 2019 och 2020 än i de tidigare åldersklasserna, då täckningen varit nästan 99 procent. I flera välfärdsområden når man dock fortfarande en täckning på 99 procent. Cirka 94 procent av de barn som föddes 2020 har fått den första dosen MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Även på riksnivå har MPR-vaccinationstäckningen sjunkit långsamt under de senaste åren. I vissa välfärdsområden har täckningen dock hållits på en god nivå eller till och med stigit. "Orsakerna till att vaccinationstäckningen sju

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum