Studie: Inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom – tolkningen och användningen av enkäter om inomhusluften bör granskas kritiskt
Kvaliteten på inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom, visar en färsk studie vid Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet.
I studien utreddes vilka faktorer som påverkar symtomen hos skolelever i Helsingfors. De faktorer som påverkar symtomförekomsten indelades i två kategorier: faktorer som gäller den enskilda eleven och faktorer som gäller skolan. Av dessa visade sig de faktorer som gäller den enskilda eleven vara klart viktigast. Skillnaderna i symtomförekomst mellan olika skolor förklarades bäst av psykosociala faktorer, såsom oro över inomhusluften och elevernas trivsel i skolan.
”Precis som vid alla slags symtom, påverkas också symtom som förknippas med inomhusluften av många faktorer. När man granskar symtomförekomsten i olika byggnader i Finland, ger skillnaderna numera ytterst lite information om inomhusluftens kvalitet. Resultat från enkäter om symtom bör därför tolkas mycket försiktigt. Däremot bör bedömningen av inomhusluftens kvalitet bygga på undersökningar och utredningar om byggnaderna, säger professor Juha Pekkanen.
Nästan 16 000 svarare
Tidigare utgick man från att om symtomen uppfattades höra ihop med byggnaden, så berodde symtomen på byggnaden.
”Det är intressant att faktorerna bakom symtomen var så likartade oavsett om man frågade om alla slags symtom eller om symtom som förvärras i skolan. Det har inte undersökts i tidigare studier, utan man har tagit för givet att kopplingen mellan symtom och en byggnad är ett säkert tecken på att symtomet beror på byggnaden. Det verkar inte stämma”, säger Pekkanen.
I studien analyserades symtom hos barn i årskurs 1–6 utifrån deras egen och föräldrarnas rapportering samt hos barn i årskurs 7–9 utifrån deras egen rapportering. De fick svara på frågor om symtom i allmänhet och symtom med koppling till skolbyggnaden. Totalt insamlades uppgifter om 135 skolbyggnader i Helsingfors av sammanlagt 15 725 svarare.
”Resultaten av den här studien upprepar resultaten från tidigare finländska studier som visar att de symtom som konstaterats via enkäter inte återspeglar luftkvaliteten i byggnaden särskilt väl. Därför bör man överväga noggrant och utreda om det i enkäter om inomhusluften, i synnerhet i Finland, alls är befogat att ställa frågor om symtomen, utöver frågor om hur inomhusluftens kvalitet upplevs”, säger Pekkanen.
Inomhusluften spelar roll
Barns symtom kan förvärras inte bara av skolmiljön, utan av ett stort antal biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Även rapporteringen om symtomen varierar kraftigt från dag till dag och från vecka till vecka.
Även om inomhusluften förklarar bara en del av symtomen, lönar det sig att satsa på inomhusluftens kvalitet.
”Om inomhusluften är eller känns dålig försämras trivseln och lärandet och det finns risk för hälsokonsekvenser, så en dålig inomhusluft bör åtgärdas. Inomhusluftens kvalitet utreds ändå bäst genom att undersöka byggnaden, inte genom att utreda om användarna har symtom”, säger forskningsprofessor Anne Hyvärinen.
Källa:
Mer information:
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
juha.pekkanen(at)helsinki.fi
Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6364
anne.hyvarinen(at)thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum