Studie: Inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom – tolkningen och användningen av enkäter om inomhusluften bör granskas kritiskt
Kvaliteten på inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom, visar en färsk studie vid Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet.
I studien utreddes vilka faktorer som påverkar symtomen hos skolelever i Helsingfors. De faktorer som påverkar symtomförekomsten indelades i två kategorier: faktorer som gäller den enskilda eleven och faktorer som gäller skolan. Av dessa visade sig de faktorer som gäller den enskilda eleven vara klart viktigast. Skillnaderna i symtomförekomst mellan olika skolor förklarades bäst av psykosociala faktorer, såsom oro över inomhusluften och elevernas trivsel i skolan.
”Precis som vid alla slags symtom, påverkas också symtom som förknippas med inomhusluften av många faktorer. När man granskar symtomförekomsten i olika byggnader i Finland, ger skillnaderna numera ytterst lite information om inomhusluftens kvalitet. Resultat från enkäter om symtom bör därför tolkas mycket försiktigt. Däremot bör bedömningen av inomhusluftens kvalitet bygga på undersökningar och utredningar om byggnaderna, säger professor Juha Pekkanen.
Nästan 16 000 svarare
Tidigare utgick man från att om symtomen uppfattades höra ihop med byggnaden, så berodde symtomen på byggnaden.
”Det är intressant att faktorerna bakom symtomen var så likartade oavsett om man frågade om alla slags symtom eller om symtom som förvärras i skolan. Det har inte undersökts i tidigare studier, utan man har tagit för givet att kopplingen mellan symtom och en byggnad är ett säkert tecken på att symtomet beror på byggnaden. Det verkar inte stämma”, säger Pekkanen.
I studien analyserades symtom hos barn i årskurs 1–6 utifrån deras egen och föräldrarnas rapportering samt hos barn i årskurs 7–9 utifrån deras egen rapportering. De fick svara på frågor om symtom i allmänhet och symtom med koppling till skolbyggnaden. Totalt insamlades uppgifter om 135 skolbyggnader i Helsingfors av sammanlagt 15 725 svarare.
”Resultaten av den här studien upprepar resultaten från tidigare finländska studier som visar att de symtom som konstaterats via enkäter inte återspeglar luftkvaliteten i byggnaden särskilt väl. Därför bör man överväga noggrant och utreda om det i enkäter om inomhusluften, i synnerhet i Finland, alls är befogat att ställa frågor om symtomen, utöver frågor om hur inomhusluftens kvalitet upplevs”, säger Pekkanen.
Inomhusluften spelar roll
Barns symtom kan förvärras inte bara av skolmiljön, utan av ett stort antal biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Även rapporteringen om symtomen varierar kraftigt från dag till dag och från vecka till vecka.
Även om inomhusluften förklarar bara en del av symtomen, lönar det sig att satsa på inomhusluftens kvalitet.
”Om inomhusluften är eller känns dålig försämras trivseln och lärandet och det finns risk för hälsokonsekvenser, så en dålig inomhusluft bör åtgärdas. Inomhusluftens kvalitet utreds ändå bäst genom att undersöka byggnaden, inte genom att utreda om användarna har symtom”, säger forskningsprofessor Anne Hyvärinen.
Källa:
Mer information:
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
juha.pekkanen(at)helsinki.fi
Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6364
anne.hyvarinen(at)thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum