Studie: Inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom – tolkningen och användningen av enkäter om inomhusluften bör granskas kritiskt
Kvaliteten på inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom, visar en färsk studie vid Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet.
I studien utreddes vilka faktorer som påverkar symtomen hos skolelever i Helsingfors. De faktorer som påverkar symtomförekomsten indelades i två kategorier: faktorer som gäller den enskilda eleven och faktorer som gäller skolan. Av dessa visade sig de faktorer som gäller den enskilda eleven vara klart viktigast. Skillnaderna i symtomförekomst mellan olika skolor förklarades bäst av psykosociala faktorer, såsom oro över inomhusluften och elevernas trivsel i skolan.
”Precis som vid alla slags symtom, påverkas också symtom som förknippas med inomhusluften av många faktorer. När man granskar symtomförekomsten i olika byggnader i Finland, ger skillnaderna numera ytterst lite information om inomhusluftens kvalitet. Resultat från enkäter om symtom bör därför tolkas mycket försiktigt. Däremot bör bedömningen av inomhusluftens kvalitet bygga på undersökningar och utredningar om byggnaderna, säger professor Juha Pekkanen.
Nästan 16 000 svarare
Tidigare utgick man från att om symtomen uppfattades höra ihop med byggnaden, så berodde symtomen på byggnaden.
”Det är intressant att faktorerna bakom symtomen var så likartade oavsett om man frågade om alla slags symtom eller om symtom som förvärras i skolan. Det har inte undersökts i tidigare studier, utan man har tagit för givet att kopplingen mellan symtom och en byggnad är ett säkert tecken på att symtomet beror på byggnaden. Det verkar inte stämma”, säger Pekkanen.
I studien analyserades symtom hos barn i årskurs 1–6 utifrån deras egen och föräldrarnas rapportering samt hos barn i årskurs 7–9 utifrån deras egen rapportering. De fick svara på frågor om symtom i allmänhet och symtom med koppling till skolbyggnaden. Totalt insamlades uppgifter om 135 skolbyggnader i Helsingfors av sammanlagt 15 725 svarare.
”Resultaten av den här studien upprepar resultaten från tidigare finländska studier som visar att de symtom som konstaterats via enkäter inte återspeglar luftkvaliteten i byggnaden särskilt väl. Därför bör man överväga noggrant och utreda om det i enkäter om inomhusluften, i synnerhet i Finland, alls är befogat att ställa frågor om symtomen, utöver frågor om hur inomhusluftens kvalitet upplevs”, säger Pekkanen.
Inomhusluften spelar roll
Barns symtom kan förvärras inte bara av skolmiljön, utan av ett stort antal biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Även rapporteringen om symtomen varierar kraftigt från dag till dag och från vecka till vecka.
Även om inomhusluften förklarar bara en del av symtomen, lönar det sig att satsa på inomhusluftens kvalitet.
”Om inomhusluften är eller känns dålig försämras trivseln och lärandet och det finns risk för hälsokonsekvenser, så en dålig inomhusluft bör åtgärdas. Inomhusluftens kvalitet utreds ändå bäst genom att undersöka byggnaden, inte genom att utreda om användarna har symtom”, säger forskningsprofessor Anne Hyvärinen.
Källa:
Mer information:
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
juha.pekkanen(at)helsinki.fi
Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6364
anne.hyvarinen(at)thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
För de närmaste dagarna har man förutspått kraftig värmebölja – kom ihåg att skydda dig själv och dina närstående mot risker av värmeböljor18.6.2021 05:00:00 EEST | Tiedote
Man har förutspått kraftig värmebölja i Finland under de närmaste dagarna. Mycket varmt väder och värmeböljor kan orsaka allvarliga hälsorisker i synnerhet för äldre personer och personer som lider av kroniska sjukdomar. Under heta dagar är det bäst att undvika gassande sol och heta platser samt onödig fysisk ansträngning. För att undvika vätske- och saltbrist på grund av svettning ska man dricka tillräckligt med vatten och också komma ihåg att äta. Förutom att ta sig ett dopp är även svala duschar och kalla omslag bra metoder för att svalka sig. Det lönar sig också att klä sig lätt. Kom dock ihåg att skydda dig mot solens UV-strålning. Håll hemmet svalt För att förebygga hälsorisker orsakade av värmeböljor är det viktigt att försöka hålla en sval temperatur inomhus. ”Skydda fönster som är mot solen på dagen, till exempel med hjälp av gardiner eller persienner. Det lönar sig att stänga fönstren då utomhusluften är varmare än inomhusluften och att vädra inomhus på kvällen eller natten n
Coronabegränsningarna minskade avsevärt också andra luftvägsinfektioner i fjol – däremot rekordmånga listeriainfektioner9.6.2021 06:00:00 EEST | Tiedote
År 2020 var ett mycket exceptionellt år vad gäller infektioner som smittar via luftvägarna. Nästan alla infektioner orsakade av virus och bakterier i luftvägarna minskade betydligt i fjol från mitten av mars. Till exempel anmäldes drygt 10 200 fall av influensa A till registret över smittsamma sjukdomar under influensasäsongen 2019–2020, vilket är cirka 8 000 fall färre än under föregående period. Också till exempel antalet allvarliga allmänna infektioner orsakade av pneumokocker minskade och var mindre än hälften jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av information i THL:s register över smittsamma sjukdomar. ”I mars 2020 infördes på grund av coronapandemin resebegränsningar, distansarbete och -studier, hygienanvisningar, säkerhetsavstånd och senare även ansiktsmasker. Dessa har också påverkat förekomsten av andra luftvägsinfektioner”, säger THL:s överläkare Tuula Hannila-Handelberg. Det enda undantaget är rhinovirusinfektioner, som konstaterades i nästan lika hög grad som 2019.
Europeiska badvattenrapporten: Vattenkvaliteten vid de allmänna badstränderna i Finland är hög1.6.2021 13:03:43 EEST | Tiedote
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, över 95 procent, klassificerades som utmärkta eller goda, vilket är tre procentenheter fler än 2019. Till kategorin tillfredsställande, dvs. den lägsta godkända klassen, hörde fem stränder, vilket är mindre än två procent av badstränderna. Dessutom klassificerades badvattnets kvalitet på fyra badstränder (1,3 %) som dålig. En större andel än tidigare av badvattnen i inlandet och vid kusten i den bästa kvalitetsklassen I Finland har allt fler badvatten i inlandet eller vid kusten klassificerats som antingen utmärkt eller bra. Dessa två bästa kvalitetsklasser omfattade 97 procent av alla badvatten i inlandet. Vid kusten klassificerades nästan 90 procent av alla badvatten som utmärkt eller bra, vilket är 10 procentenheter mer än 2019. Den positiva utvecklingen av badvattnets kvalitet som
THL:s lägesöversikt om coronaviruset uppdateras en gång i veckan från och med juni27.5.2021 09:08:00 EEST | Tiedote
Institutet för hälsa och välfärds (THL) lägesöversikt om coronaviruset uppdateras en gång i veckan, på onsdagar, från och med 1.6.2021.
Avloppsvattenundersökning: Amfetaminanvändningen fortsätter att öka i Finland, kokainets användningsmängder har jämnats ut18.5.2021 09:58:32 EEST | Tiedote
THL:s avloppsvattenundersökningar visar att amfetaminanvändningen har ökat ytterligare i Finland. Däremot har ökningen av kokainanvändningen jämnats ut och ecstasyanvändningen har minskat. De drograttfyllerier som konstaterats i trafiken följer upp mängden droger som observerats i avloppsvattenuppföljningen.
Forskning: En förälder som upplever symtom av inomhusluften rapporterar oftare om att också barnet uppvisar symtom av inomhusluften i skolan10.5.2021 05:57:00 EEST | Tiedote
Föräldrarnas egna symtom och uppfattningar om inomhusluftens hälsoeffekter påverkar hur sannolikt det är att de rapporterar att deras barn har symtom i anslutning till inomhusluften i skolan. Om föräldern kopplar sina egna symtom till inomhusluften är det också mer sannolikt att hen kopplar barnets symtom till inomhusluften i skolan.
Forskning: Samband mellan betydande fuktskador i hemmet i tidig barndom och lokal inflammation i lungorna7.5.2021 02:04:00 EEST | Tiedote
En allvarlig fuktskada i hemmets huvudsakliga vistelseutrymmen kan även flera år senare hos barn öka risken för lokal inflammation i lungorna som är kopplad till astma. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds nya undersökning som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Pediatric Allergy and Immunology.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum