Studie: Inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom – tolkningen och användningen av enkäter om inomhusluften bör granskas kritiskt
30.10.2020 06:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Kvaliteten på inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom, visar en färsk studie vid Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet.
I studien utreddes vilka faktorer som påverkar symtomen hos skolelever i Helsingfors. De faktorer som påverkar symtomförekomsten indelades i två kategorier: faktorer som gäller den enskilda eleven och faktorer som gäller skolan. Av dessa visade sig de faktorer som gäller den enskilda eleven vara klart viktigast. Skillnaderna i symtomförekomst mellan olika skolor förklarades bäst av psykosociala faktorer, såsom oro över inomhusluften och elevernas trivsel i skolan.
”Precis som vid alla slags symtom, påverkas också symtom som förknippas med inomhusluften av många faktorer. När man granskar symtomförekomsten i olika byggnader i Finland, ger skillnaderna numera ytterst lite information om inomhusluftens kvalitet. Resultat från enkäter om symtom bör därför tolkas mycket försiktigt. Däremot bör bedömningen av inomhusluftens kvalitet bygga på undersökningar och utredningar om byggnaderna, säger professor Juha Pekkanen.
Nästan 16 000 svarare
Tidigare utgick man från att om symtomen uppfattades höra ihop med byggnaden, så berodde symtomen på byggnaden.
”Det är intressant att faktorerna bakom symtomen var så likartade oavsett om man frågade om alla slags symtom eller om symtom som förvärras i skolan. Det har inte undersökts i tidigare studier, utan man har tagit för givet att kopplingen mellan symtom och en byggnad är ett säkert tecken på att symtomet beror på byggnaden. Det verkar inte stämma”, säger Pekkanen.
I studien analyserades symtom hos barn i årskurs 1–6 utifrån deras egen och föräldrarnas rapportering samt hos barn i årskurs 7–9 utifrån deras egen rapportering. De fick svara på frågor om symtom i allmänhet och symtom med koppling till skolbyggnaden. Totalt insamlades uppgifter om 135 skolbyggnader i Helsingfors av sammanlagt 15 725 svarare.
”Resultaten av den här studien upprepar resultaten från tidigare finländska studier som visar att de symtom som konstaterats via enkäter inte återspeglar luftkvaliteten i byggnaden särskilt väl. Därför bör man överväga noggrant och utreda om det i enkäter om inomhusluften, i synnerhet i Finland, alls är befogat att ställa frågor om symtomen, utöver frågor om hur inomhusluftens kvalitet upplevs”, säger Pekkanen.
Inomhusluften spelar roll
Barns symtom kan förvärras inte bara av skolmiljön, utan av ett stort antal biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Även rapporteringen om symtomen varierar kraftigt från dag till dag och från vecka till vecka.
Även om inomhusluften förklarar bara en del av symtomen, lönar det sig att satsa på inomhusluftens kvalitet.
”Om inomhusluften är eller känns dålig försämras trivseln och lärandet och det finns risk för hälsokonsekvenser, så en dålig inomhusluft bör åtgärdas. Inomhusluftens kvalitet utreds ändå bäst genom att undersöka byggnaden, inte genom att utreda om användarna har symtom”, säger forskningsprofessor Anne Hyvärinen.
Källa:
Mer information:
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
juha.pekkanen(at)helsinki.fi
Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 6364
anne.hyvarinen(at)thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum