SuPer: Långsiktig utveckling av terminalvården behövs

Årligen dör över 50 000 finländare. Av dem behöver uppskattningsvis 30 000 palliativ vård och vård i livets slutskede.

I framtiden kommer terminalvården i ökad utsträckning att vara koncentrerad till hemmet och hemliknande miljöer där närvårdarna utgör den största enskilda, utbildade vårdprofessionen. De äldre sköts allt oftare hemma och i hemliknande miljö till livets slut. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning samt mentalvårds- och missbrukarvårdsklienter går bort på hemliknande boendeenheter. Terminalvård är inte bara för äldre, den behövs av människor i alla åldrar.

Vården av obotligt sjuka och terminalvården måste utvecklas långsiktigt. Utvecklingsarbetet ska göras av alla yrkeskunniga inom social- och hälsovården. Döende personer kan få god vård när de olika aktörerna samarbetar i nätverk. Vård av obotligt sjuka och terminalvård ingår bland de grundläggande färdigheter som alla yrkeskunniga personer inom social- och hälsovården ska behärska. För närvarande är det bara i närvårdarutbildningen som definierade kriterier för yrkesskicklighet i fråga om terminalvård och palliativ vård ingår.

God vård av döende personer förutsätter ett holistiskt grepp på vårdarbetet, kännedom om basvård samt kunskap om vård och erfarenheter av smärta och andra symptom. Närvårdarens roll i terminalvården är att skapa en lugn och trygg vårdmiljö, att möta den döende människan med respekt och att förverkliga vården och patientens behov. Allt detta ska göras med beaktande av såväl terminalvårdspatientens psykiska, andliga, religiösa och sociala behov som den döendes anhöriga.

Uppmärksamhet måste fästas vid att enheterna ska ha tillgång till de läkemedel som behövs vid terminalvård. Vidare ska man beakta att närvårdarna är en viktig yrkesgrupp för läkemedelsbehandlingen av döende. De arbetar i tre skift. För att säkra en korrekt och högklassig vård måste närvårdarna kunna ta brett ansvar för klienternas vårdbehov. De måste alltså ha rätt att genomföra läkemedelsbehandling i enlighet med sin utbildning och sin kompetens.

Tillgången till terminalvård är geografiskt ojämlik och de terminalvårdsplatser som finns räcker inte till för alla behövande. Upp till 400 000 finländare har inte tillgång till tillräckliga terminalvårdstjänster på specialistnivå. Regional jämlikhet måste säkras i fråga om terminalvård.

SuPer har sammanlagt närmare 90 000 yrkesutbildade medlemmar inom social- och hälsovården samt det pedagogiska området. De arbetar inom både den offentliga och den privata sektorn.

 Mer information: SuPers sakkunniga Mervi Lehtinen, 050 515 1366