Svagare resultat för Finlands Bank på grund av stigande räntor
Bankfullmäktige har i dag fastställt Finlands Banks bokslut på framställning av Finlands Banks direktion.
Finlands Banks reviderade resultat för räkenskapsåret 2022 är noll euro efter upplösning av avsättningar. Avsättningen för valutakurs- och prisrisker upplöstes med 165 miljoner euro för att täcka värderingsförluster på de finansiella tillgångarna, som huvudsakligen hänförde sig till nedgången i marknadsvärdet på värdepapper i dollar. Därtill upplöstes den generella avsättningen med 47 miljoner euro för att täcka det negativa verksamhetsresultatet.
”De stigande räntorna har lett till ett svagare resultat för Finlands Bank. Finlands Bank har förberett sig för uppgången i räntorna genom att stärka sina riskavsättningar redan under perioden av låga räntor. Resultatutsikterna är svaga också de närmaste åren och banken kommer att vara tvungen att upplösa riskavsättningar”, säger vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
Under coronakrisen utökade Eurosystemet de penningpolitiska köpen och beviljade bankerna långfristig utlåning till fördelaktiga villkor. Detta bidrog ytterligare till att öka Finlands Banks balansräkning. För centralbanker är det finansiella resultatet en följd av skötseln av centralbankens uppgifter, inte det primära målet för verksamheten.
Finlands Bank har genom de penningpolitiska programmen köpt obligationer, av vilka en stor del är långfristiga obligationer med fast ränta emitterade av den offentliga sektorn i Finland. De har finansierats med affärsbankernas centralbanksinlåning, på vilken ECB:s inlåningsränta (3 %) betalas. Den avvikande räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i centralbankens balansräkning.
År 2022 inledde Europeiska centralbanken höjningar av styrräntan på grund av den alltför höga inflationen. Det har ökat ränteutgifterna för affärsbankernas inlåning och därigenom direkt försämrat Finlands Banks räntenetto. Räntenettot för 2022 på 459 miljoner euro är nästan 200 miljoner euro mindre än året innan.
Resultatet av centralbanksverksamheten, som inkluderar både ränteintäkterna på Finlands Banks finansiella tillgångar och bankens andel av Eurosystemets penningpolitiska räntenetto, utgör 35 miljoner euro (2021: 186 miljoner euro). Det räcker inte till för att täcka Finlands Banks och Finansinspektionens verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter, som exklusive kostnaderna för anskaffning av sedlar och den extra avgiften till pensionsfonden uppgår till 66 miljoner euro (2021: 61 miljoner euro).
”Sedan övergången till euro har Finlands Bank delat ut drygt 3 miljarder euro av sitt resultat till staten. De närmaste åren kommer banken inte att ha samma möjligheter till vinstutdelning till staten som under tidigare år”, säger direktionens vice ordförande Marja Nykänen.
Finlands Banks bokslut, som också innehåller Finansinspektionens intäkter och kostnader, har i dag den 24 mars 2023 publicerats på Finlands Banks webbplats.
Upplysningar lämnas av direktionens vice ordförande Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.
Findlands Banks årsberättelse 2022
Riskhanteringschef Antti Nurminen skriver om konsekvenserna av stigande räntor för Finlands Banks resultat i sin blogg på Euro & talous-webbplatsen:
Finlands Banks finansiella resultat blir svagare när räntorna stiger (FI)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum