Svår värmebölja förutspås för de kommande dagarna – hetta är en hälsorisk särskilt för äldre och personer med kroniska sjukdomar
Man förutspår kraftig värmebölja under de kommande dagarna. Hett väder och värmeböljor kan orsaka allvarliga hälsoskador i synnerhet för äldre personer och personer som lider av kroniska sjukdomar. Även spädbarn och små barn, gravida samt personer som arbetar och idrottar under varma förhållanden utsätts för hettans skadliga effekter.
- Under heta dagar är det bäst att undvika gassande sol och varma platser, samt onödig fysisk ansträngning. För att undvika vätske- och saltbrist på grund av svettning ska man dricka tillräckligt med vatten och även komma ihåg att äta.
- Förutom att ta sig ett dopp är även svala duschar och kalla omslag goda metoder för att svalka sig. Det lönar sig också att klä sig lätt. Kom dock ihåg att skydda dig mot solens UV-strålning.
- Det är bra att undvika alkohol vid hetta, eftersom det torkar ut kroppen. Om du dricker alkohol lönar det sig att dricka måttligt och hålla sig till svagare drycker samt komma ihåg att även dricka vatten.
Håll det svalt inomhus
För att förebygga hälsorisker vid varmt väder är det viktigt att försöka hålla en sval temperatur inomhus. Utöver hemmen är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid svalkan inomhus på vårdinrättningar inom social- och hälsovården samt på dagvårdsplatser för barn, där man vårdar personer som hör till befolkningsgrupper som är känsliga för hetta.
”Skydda fönster mot solen dagtid till exempel med hjälp av gardiner eller persienner. Det lönar sig att stänga fönstren då utomhusluften är varmare än inomhusluften och att vädra inomhus på kvällen eller natten när utomhusluften har kylts ner”, säger THL:s forskare Virpi Kollanus.
Om utrymmena inomhus lätt blir varma lönar det sig särskilt för dem som hör till riskgruppen att överväga att skaffa en flyttbar kylare eller installera av en luftvärmepump. En fläkt kan också vara till nytta om luftens temperatur är under 35 grader.
Om temperaturen blir mycket varm inomhus kan man tillbringa några timmar på någon annan sval plats, t.ex. i en skuggig park eller i en offentlig byggnad med luftkonditionering. Uppsök dock inte offentliga utrymmen om du har symptom som tyder på luftvägsinfektion.
Ta hand om dina närstående och uppsök vård vid behov
Vid värmebölja ska var och en se till sina närståendes välbefinnande. Man ska särskilt ta hand om äldre personer samt personer med grundsjukdomar eller nedsatt funktionsförmåga.
”Det lönar sig att dagligen kontakta dem som hör till riskgrupperna. Hjälp vid behov dina närstående att skydda sig mot hetta”, konstaterar Kollanus.
Hetta samt vätske- och saltbrist på grund av svettning kan leda till värmesjukdomar, såsom värmeutmattning. Symptom på värmeutmattning kan till exempel vara stark törst, kraftig svettning eller sval och fuktig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritation och illamående. Belastningen som hettan medför kan också förvärra symtomen på en kronisk sjukdom eller en allvarlig akut sjukdom.
"De som lider av kroniska sjukdomar ska redan på förhand diskutera med den vårdande läkaren om hur hettan påverkar sjukdomen eller de medicineringar som används för att behandla den", säger Kollanus.
Om du får kraftiga symtom eller symtomen på en grundsjukdom förvärras tydligt ska du kontakta hälso- och sjukvården, i första hand per telefon (den egna hälsovårdscentralen, jouren eller Jourhjälpen tel. 116117). I brådskande situationer ska man ringa nödnumret 112.
Mer information
Anvisningar för att förebygga hälsorisker i samband med värmebölja för befolkningen
Skyddsåtgärder mot negativa hälsoeffekter av svår hetta i vårdinrättningar
Symtom och behandling av värmesjukdomar
Sommarhälsa - svar på de vanligaste frågorna
Virpi Kollanus (på plats 23.6)
Forskare
Institutet för hälsa och välfärd
Tel. 029 524 6392
Timo Lanki (på plats 27.6–1.7)
Ledande forskare
Institutet för hälsa och välfärd
Tel. 029 524 6326
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum