Sverige och Finland har den lägsta avgiftsnivån i en jämförelse av pensionernas pris
10.11.2022 06:28:00 EET | Eläketurvakeskus (ETK) | Tiedote

Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien.
Jämförelsen täcker alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.
Minst kostade det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, där de inbetalade pensionsavgifterna utgjorde drygt 12 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var störst i Italien och Danmark, nästan 17 procent. I genomsnitt kostade pensionerna drygt 14 procent av BNP.
– Jämförelsen ger en bra bild av pensionsskyddets pris i olika länder, trots strukturella skillnader mellan länderna. Om vi endast jämförde de lagstadgade avgifterna skulle avgiftsnivån i Finland se mycket högre ut, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.
Sverige och Finland har förberett sig på att befolkningen åldras
Avgiftsnivån påverkas av många saker: t.ex. befolkningsstrukturen i länderna, användningen av pensionstillgångarna, pensionernas storlek och pensioneringsåldern.
I Sverige och Finland har man förberett sig på att befolkningen åldras genom att fondera pensionsavgifter. Dessutom har människor i Finland börjat gå rejält mycket senare i pension på 2010-talet. I alla länder i jämförelsen har man dämpat pensionsutgifternas ökning genom att anpassa pensionsskyddet till hur den förväntade livslängden förändras.
I Sverige och Finland minskar prislappen också på grund av pensionernas nivå. I båda länderna är pensionernas storleksklass på medelnivå i EU-länderna, men mindre än i de flesta länderna i jämförelsen. I den andra ytterligheten i jämförelsen finns Danmark och Italien.
– Den danska skattefinansierade folkpensionen är generös och betalas till alla. För Italiens del förklaras den höga avgiftsnivån av en ålderstigen befolkning, stora förmåner och liten fondering, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.
Arbetsgivaren betalar mest
Bortsett från Danmark betalar arbetsgivarna största delen av pensionerna i alla länder i jämförelsen.
I snitt betalar arbetsgivarna hälften av avgifterna, arbetstagarna betalar 20 procent och de återstående 30 procent bekostas med skatteintäkter.
I Finland och Sverige bygger finansieringen av pensionerna i hög grad på pensionsavgifter. I Tyskland och Italien har betalningsbasen för arbetspensionerna utvidgats genom att öka skattefinansieringens andel, vilket sänker arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensionsavgifter.
Närmare:
Specialsakkunnig Antti Mielonen, tfn 029 411 2472, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Internationell jämförelse av pensionsavgifterna
- omfattar det totala pensionsskyddet i 8 europeiska länder, dvs. lagstadgade minimi- och arbetspensioner samt arbetsmarknadspensioner
- inkluderar inte frivilliga individuella pensionsförsäkringar
- tar med pensionsavgifter som betalats av arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare eller bekostats med skattemedel och sätter dem i proportion till BNP och lönerna
- grundar sig på uppgifter från år 2020 ur nationell statistik och EU- och OECD-material.
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Nästan hälften av unga vuxna sparar med tanke på pensionstiden11.3.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Privat sparande med tanke på tiden som pensionär har blivit vanligare i alla åldersgrupper, men i synnerhet bland unga vuxna. Enligt en ny undersökning av Pensionsskyddscentralen uppgav nästan hälften av 25–34-åringarna att de hade sparat för pensionstiden.
Lähes puolet nuorista aikuisista säästää eläkeaikaa varten11.3.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten on yleistynyt kaikenikäisillä, mutta erityisesti nuorilla aikuisilla. Eläketurvakeskuksen uuden tutkimuksen mukaan vuonna 2024 lähes puolet 25–34-vuotiaista kertoi säästäneensä eläkeaikaa varten.
Pensionsövergångarna senarelagts snabbt - PSC:s Kautto: ”Förändringen stärkt de offentliga finanserna”13.2.2026 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Pensioneringsåldern i Finland har stigit snabbare än målsättningen. I fjol pensionerades finländare med arbetspension i genomsnitt vid 63,2 års ålder. Samtidigt fortsatte sysselsättningsgraden bland äldre att stiga.
Eläkkeelle siirtyminen myöhentynyt nopeasti – ETK:n Kautto: "Muutos vahvistanut julkista taloutta"13.2.2026 09:00:00 EET | Tiedote
Eläkkeellesiirtymisikä on noussut Suomessa tavoiteltua ripeämmin. Viime vuonna suomalaiset jäivät työeläkkeelle keskimäärin 63,2-vuotiaana. Samalla ikääntyneiden työllisyysaste jatkoi nousuaan.
De som pensionerats före 30 års ålder har en kort arbetshistoria – depression vanligaste orsaken till unga vuxnas sjukpension15.1.2026 07:45:00 EET | Pressmeddelande
Största delen av sjukpensionerna för personer under 30 år beror på psykiska sjukdomar. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är de som blivit sjukpensionerade som unga ändå olika på många sätt. Ungefär hälften av dem som blivit pensionerade i 18–29 års ålder inte arbetat alls.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme


