Sverige och Finland har den lägsta avgiftsnivån i en jämförelse av pensionernas pris

Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien.
Jämförelsen täcker alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.
Minst kostade det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, där de inbetalade pensionsavgifterna utgjorde drygt 12 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var störst i Italien och Danmark, nästan 17 procent. I genomsnitt kostade pensionerna drygt 14 procent av BNP.
– Jämförelsen ger en bra bild av pensionsskyddets pris i olika länder, trots strukturella skillnader mellan länderna. Om vi endast jämförde de lagstadgade avgifterna skulle avgiftsnivån i Finland se mycket högre ut, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.
Sverige och Finland har förberett sig på att befolkningen åldras
Avgiftsnivån påverkas av många saker: t.ex. befolkningsstrukturen i länderna, användningen av pensionstillgångarna, pensionernas storlek och pensioneringsåldern.
I Sverige och Finland har man förberett sig på att befolkningen åldras genom att fondera pensionsavgifter. Dessutom har människor i Finland börjat gå rejält mycket senare i pension på 2010-talet. I alla länder i jämförelsen har man dämpat pensionsutgifternas ökning genom att anpassa pensionsskyddet till hur den förväntade livslängden förändras.
I Sverige och Finland minskar prislappen också på grund av pensionernas nivå. I båda länderna är pensionernas storleksklass på medelnivå i EU-länderna, men mindre än i de flesta länderna i jämförelsen. I den andra ytterligheten i jämförelsen finns Danmark och Italien.
– Den danska skattefinansierade folkpensionen är generös och betalas till alla. För Italiens del förklaras den höga avgiftsnivån av en ålderstigen befolkning, stora förmåner och liten fondering, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.
Arbetsgivaren betalar mest
Bortsett från Danmark betalar arbetsgivarna största delen av pensionerna i alla länder i jämförelsen.
I snitt betalar arbetsgivarna hälften av avgifterna, arbetstagarna betalar 20 procent och de återstående 30 procent bekostas med skatteintäkter.
I Finland och Sverige bygger finansieringen av pensionerna i hög grad på pensionsavgifter. I Tyskland och Italien har betalningsbasen för arbetspensionerna utvidgats genom att öka skattefinansieringens andel, vilket sänker arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensionsavgifter.
Närmare:
Specialsakkunnig Antti Mielonen, tfn 029 411 2472, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Internationell jämförelse av pensionsavgifterna
- omfattar det totala pensionsskyddet i 8 europeiska länder, dvs. lagstadgade minimi- och arbetspensioner samt arbetsmarknadspensioner
- inkluderar inte frivilliga individuella pensionsförsäkringar
- tar med pensionsavgifter som betalats av arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare eller bekostats med skattemedel och sätter dem i proportion till BNP och lönerna
- grundar sig på uppgifter från år 2020 ur nationell statistik och EU- och OECD-material.
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Pensionsbarometern: Över hälften av finländarna anser att pensionsreformen är bra1.7.2025 07:00:00 EEST | Pressmeddelande
Ungefär 55 procent av finländarna anser att förslaget till pensionsreform, som det avtalades om i januari, är åtminstone ganska bra. Enligt pensionsbarometern litar ungefär hälften av finländarna på pensionssystemet – förtroendet har minskat jämfört med tidigare enkäter. Svaren i barometern återspeglar en allmän ökad osäkerhet.
Eläkebarometri: Yli puolet suomalaisista pitää eläkeuudistusta hyvänä1.7.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisista noin 55 prosenttia pitää tammikuussa sovittua eläkeuudistusesitystä vähintään melko hyvänä. Eläkebarometrin mukaan noin puolet suomalaisista luottaa eläkejärjestelmään – luottamus on laskenut edellisiin kyselyihin verrattuna. Barometrin vastauksista heijastuu yleinen epävarmuuden lisääntyminen.
Mer än hälften av finländarna i arbetsför ålder sparar för pensionstiden – sparandet har ökat speciellt bland yngre28.4.2025 07:00:00 EEST | Pressmeddelande
Privat sparande för pensionstiden har blivit klart vanligare under de senaste tio åren. Över hälften av 25–67-åringarna sparade eller hade sparat för pensionärstiden år 2024, framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande enkätundersökning.
Yli puolet työikäisistä säästää eläkeaikaa varten – etenkin nuorten säästäminen lisääntynyt28.4.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten on yleistynyt selvästi kymmenen viime vuoden aikana. Yli puolet 25–67-vuotiaista säästi tai oli säästänyt eläkeikää varten vuonna 2024, ilmenee Eläketurvakeskuksen (ETK) laajassa kyselytutkimuksessa.
Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Finländarna i spetsen23.4.2025 09:00:00 EEST | Pressmeddelande
År 2024 var överraskande bra för pensionsfondernas placeringar på olika håll i världen. I en internationell avkastningsjämförelse gjord av Pensionsskyddscentralen (PSC) översteg den genomsnittliga realavkastningen långtidssiffrorna. De finländska pensionsfonderna placerade sig bland de bästa i sin serie.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme