Sverige och Finland har den lägsta avgiftsnivån i en jämförelse av pensionernas pris
Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien.
Jämförelsen täcker alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.
Minst kostade det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, där de inbetalade pensionsavgifterna utgjorde drygt 12 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var störst i Italien och Danmark, nästan 17 procent. I genomsnitt kostade pensionerna drygt 14 procent av BNP.
– Jämförelsen ger en bra bild av pensionsskyddets pris i olika länder, trots strukturella skillnader mellan länderna. Om vi endast jämförde de lagstadgade avgifterna skulle avgiftsnivån i Finland se mycket högre ut, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.
Sverige och Finland har förberett sig på att befolkningen åldras
Avgiftsnivån påverkas av många saker: t.ex. befolkningsstrukturen i länderna, användningen av pensionstillgångarna, pensionernas storlek och pensioneringsåldern.
I Sverige och Finland har man förberett sig på att befolkningen åldras genom att fondera pensionsavgifter. Dessutom har människor i Finland börjat gå rejält mycket senare i pension på 2010-talet. I alla länder i jämförelsen har man dämpat pensionsutgifternas ökning genom att anpassa pensionsskyddet till hur den förväntade livslängden förändras.
I Sverige och Finland minskar prislappen också på grund av pensionernas nivå. I båda länderna är pensionernas storleksklass på medelnivå i EU-länderna, men mindre än i de flesta länderna i jämförelsen. I den andra ytterligheten i jämförelsen finns Danmark och Italien.
– Den danska skattefinansierade folkpensionen är generös och betalas till alla. För Italiens del förklaras den höga avgiftsnivån av en ålderstigen befolkning, stora förmåner och liten fondering, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.
Arbetsgivaren betalar mest
Bortsett från Danmark betalar arbetsgivarna största delen av pensionerna i alla länder i jämförelsen.
I snitt betalar arbetsgivarna hälften av avgifterna, arbetstagarna betalar 20 procent och de återstående 30 procent bekostas med skatteintäkter.
I Finland och Sverige bygger finansieringen av pensionerna i hög grad på pensionsavgifter. I Tyskland och Italien har betalningsbasen för arbetspensionerna utvidgats genom att öka skattefinansieringens andel, vilket sänker arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensionsavgifter.
Närmare:
Specialsakkunnig Antti Mielonen, tfn 029 411 2472, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Internationell jämförelse av pensionsavgifterna
- omfattar det totala pensionsskyddet i 8 europeiska länder, dvs. lagstadgade minimi- och arbetspensioner samt arbetsmarknadspensioner
- inkluderar inte frivilliga individuella pensionsförsäkringar
- tar med pensionsavgifter som betalats av arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare eller bekostats med skattemedel och sätter dem i proportion till BNP och lönerna
- grundar sig på uppgifter från år 2020 ur nationell statistik och EU- och OECD-material.
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme