Sysselsättningsåtgärderna får inte bara handla om att försvaga utkomsten för arbetslösa

Slutrapporten från den arbetsgrupp som har funderat på hur utkomstskyddet för arbetslösa ska utvecklas offentliggjordes i dag. FFC deltog i arbetsgruppens arbete, men lämnade ett kompletterande uttalande till rapporten. I sitt uttalande betonar Finlands största löntagarorganisation att det behövs åtgärder för att utveckla kompetensen hos dem som har permitterats, och att maximitiden med arbetslöshetsdagpenning inte får graderas. En gradering skulle innebära att maximitiden med arbetslöshetsdagpenning förkortas för en del av de arbetslösa.

Coronapandemin har lett till att arbetslösheten och antalet permitterade arbetstagare har ökat. I slutet av fjolåret fanns det ungefär 77 000 permitterade, vilket är nästan 50 000 fler än vid samma tidpunkt året innan.

– Arbets- och näringsbyråerna måste snabbt kontakta alla permitterade och kartlägga deras servicebehov. Om permitteringen har blivit eller hotar att bli långvarig, eller om den permitterade har ett klart behov av att utveckla sitt kunnande, måste personen hänvisas till arbetskraftsutbildning, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

Det går att förkorta arbetslösheten genom att stödja de arbetslösas jobbsökning och utveckla deras kunnande. Det behövs effektiva åtgärder genast i början av arbetslösheten.

FFC föreslår att arbetskraftsutbildningen ska utökas. Dessutom föreslår FFC att den förhöjningsdel inom arbetslöshetsskyddet som arbetslösa får när de deltar i utbildning ska ändras så att den blir 250 euro i månaden för alla.

– Antalet personer som har deltagit i arbetskraftsutbildning har minskat kraftigt under 2000-talet. De som är i störst behov av utbildning hänvisas inte tillräckligt effektivt till utbildning där de kan skaffa sig nytt kunnande. Många som är permitterade på grund av coronakrisen kommer inte att kunna återgå till sina tidigare jobb, vilket ökar behovet av omskolning, påpekar Saana Siekkinen.

Om maximitiden med arbetslöshetsdagpenning förkortas, så innebär det i praktiken att utkomstskyddet för arbetslösa försämras. Enligt FFC är det inte ett hållbart sätt att förbättra sysselsättningen.

– Längden på den inkomstrelaterade dagpenningen har förkortats redan tidigare. Till exempel är det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet bara 300 dagar för dem som har varit i arbetslivet en kort tid. En kortvarig arbetslöshetsdagpenning leder i värsta fall bara till att de arbetslösa i stället måste få arbetsmarknadsstöd.

Coronakrisen fortsätter och det innebär att sysselsättningsmöjligheterna är svaga inom många branscher. Tusentals arbetstagare har snart varit permitterade i upp till ett år. FFC har föreslagit att utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronapandemin temporärt ska förlängas med 100 dagar.

Det är befogat att ändra arbetsvillkoret så att det blir inkomstbaserat

FFC stöder förslaget om att ändra arbetsvillkoret så att det blir inkomstbaserat, men betonar att utgångspunkten för den i och för sig nödvändiga reformen inte får vara att försöka uppnå inbesparingar inom utgifterna för arbetslöshetsförmåner.

– Syftet med reformen är att svara på de förändringar som sker på arbetsmarknaden samt att skapa klarhet i utkomstskyddet för arbetslösa och utbetalningen av arbetslöshetsförmåner.

Att arbetsvillkoret görs inkomstbaserat innebär att man slutar granska hur många timmar den sökande har jobbat per vecka och i stället endast granskar inkomsterna.

– När man fortsätter bereda reformen måste man säkerställa att modellen inte leder till att arbetslöshetsdagpenningen försvagas för personer som har lågavlönade jobb eller jobbar inom vissa branscher, såsom de kreativa branscherna, betonar Saana Siekkinen.