Institutet för hälsa och välfärd THL

THL rekommenderar att karantäntiden för corona förkortas till 10 dygn

Jaa

THL ändrar sin rekommendation om coronakarantänens varaktighet. Karantänen som ordineras av smittskyddsläkare rekommenderas vara 10 dygn i stället för nuvarande 14 dygn. Ändringen av rekommendationen om karantänens varaktighet träder i kraft måndagen den 2 augusti 2021 och gäller inte varaktigheten på karantäner som inletts innan dess, om inte den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar beslutar något annat.

Rekommendationen ändras eftersom ny information har visat att det är tillräckligt med en kortare karantäntid. De grundläggande fri- och rättigheterna kan endast begränsas med stöd av lag och av nödvändiga skäl.

Karantänen kan förkortas ytterligare genom att ta ett test den sjätte dagen

Kommunens smittskyddsläkare kan med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) sätta den som exponerats för corona i karantän. Enligt THL:s nya anvisning kan karantänen avslutas om ett coronatest som tagits tidigast 6 dygn efter exponeringen är negativt. På basis av det negativa testresultatet kan den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen fatta beslut om att avsluta karantänen. Sjukvårdsdistrikten och kommunerna överväger självständigt i vilken omfattning de möjliggör detta så kallad exit-testning.

Även om karantäntiden förkortas till 10 dagar ska den som exponerats följa med om symtom uppträder i 14 dagar efter att exponeringen inleddes. Patienter ska omedelbart testa sig om de får symtom.

Dessa ändringar i THL:s rekommendation gäller även exponerade arbetstagare inom social- och hälsovården. De gäller dock inte sjukhuspatienter och inte heller boende på vårdhem vid institutionsepidemier. I slutändan är det smittskyddsläkaren som bedömer om karantän behövs.

Inga ändringar föreslås i isoleringstiderna för personer som insjuknat i corona.

Karantänen begränsar kraftigt människors grundläggande fri- och rättigheter. THL:s senaste modelleringar visar att 10 dagars karantän räcker för att förhindra smittspridning. THL anser att en längre karantän än så inte längre är en proportionerlig åtgärd under alla förhållanden. I vissa specialfall kan en längre karantäntid fortfarande vara motiverad. Beslut om karantänens varaktighet fattas alltid av en smittskyddsläkare från fall till fall.

I de flesta situationer undviker fullt vaccinerade och personer som haft sjukdomen karantän

Enligt den anvisning som trädde i kraft i maj rekommenderas inte karantän efter exponering för en person som fått en fullständig vaccinationsserie eller som haft covid-19. Samma rekommendation gäller även personer som har partiellt vaccinationsskydd, dvs. som fått en vaccindos, och som har haft covid-19.

THL:s rekommendation om förkortning av karantäntiden har publicerats i anvisningen för personer som ansvarar för smittbekämpningen i sjukvårdsdistrikten och kommunerna. Anvisningen är till hjälp när regionala och lokala anvisningar utarbetas.

Enligt 7 § i lagen om smittsamma sjukdomar styr och stöder THL bekämpningen av smittsamma sjukdomar i kommunerna, samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och verksamhetsenheterna inom socialvården och hälso- och sjukvården. THL har inte med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar eller någon annan lag behörighet att meddela föreskrifter som är förpliktande för kommunerna. Anvisningarna är således inte bindande. Kommunerna överväger tillämpningen av anvisningen inom sitt område utifrån dess särdrag och den rådande epidemisituationen.

Mer information:

Anvisningar för åtgärder vid misstanke om en covid-19-infektion orsakad av coronaviruset (SARS-CoV-2)

Intervjuförfrågningar kan riktas till THL:s kommunikation. Vi önskar i första hand att förfrågningar skickas per e-post.

THL, kommunikationens mediejour
tfn 029 524 6161, vardagar kl. 9–16
info@thl.fi

Avainsanat

Tietoja julkaisijasta

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye