THL:s undersökning: coronavaccinationen skyddar äldre personer och riskgrupper betydligt bättre efter andra vaccindosen
Av en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort framgår att den andra coronavaccindosen är nödvändig för att äldre personer och personer som hör till riskgrupperna ska få ett tillräckligt skydd mot coronavirussjukdomen. Skyddet som en dos ger är redan betydande, men det hindrar inte alltid smitta och i vissa fall inte heller allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård.
Undersökningen genomfördes med hjälp av finländska hälso- och sjukvårdsregister och i den utreddes den skyddseffekt som den första och andra vaccindosen gav mot coronavirusinfektion och coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård. Resultaten från undersökningarna är preliminära och de har ännu inte genomgått någon vetenskaplig kollegial granskning.
Den andra dosen skyddar effektivt mot allvarlig sjukdom
Hos äldre personer var skyddseffekten för mRNA-vaccin efter den första vaccindosen i genomsnitt 45 procent mot coronavirussmitta, dvs. cirka 45 av hundra coronavirusinfektioner förhindrades efter den första vaccinationen. Effekten mot allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård var 63 procent. Bland riskgrupperna var resultaten 40 procent mot smitta och 82 procent mot sjukdomar som kräver sjukhusvård. Skyddseffekterna beräknades tidigast tre veckor efter den första dosen.
"Efter den första vaccindosen är det alltså fortfarande möjligt att smittas och insjukna. Coronavaccin skyddar bättre mot allvarlig sjukdom än mot lindrig infektion på samma sätt som säsongsinfluensavaccin ", säger Eero Poukka, sakkunnigläkare vid THL.
Hos äldre personer steg skyddseffekten som mRNA-vaccinet gav efter den andra dosen till 75 procent mot smitta och till 93 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård. Bland riskgrupperna låg motsvarande siffror på 77 och 90 procent.
"Dessa siffror är ett tydligt bevis på att det lönar sig att ta den andra coronavaccindosen. Den andra dosen gör skyddet utmärkt för både äldre och riskgrupper ", konstaterar Poukka.
Adenovirusvektorvaccinets skyddseffekt på samma nivå som för mRNA-vaccin
AstraZenecas adenovirusvektorvaccin hade en skyddseffekt som hos riskgrupperna tidigast tre veckor efter den första vaccindosen var 42 procent mot smitta och 62 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård.
"Med tanke på de relativt stora konfidensintervallen i forskningsresultaten upptäckte vi ingen betydande skillnad mellan mRNA- och adenovirusvektorvaccinens skyddseffekt. Liknande resultat har tidigare erhållits genom undersökningar i Storbritannien ", berättar THL:s statistikforskare Ulrike Baum.
Den andra AstraZeneca-vaccindosen hade ännu getts i liten utsträckning under undersökningstiden och antalet adenovirusvektorvaccin som gavs till äldre personer var litet. Därför kunde informationen från dessa inte utnyttjas i analysen. THL fortsätter uppföljningen av coronavaccinationernas skyddseffekt i takt med att vaccinationerna framskrider, varvid även effekten av adenovirusvektorvaccin kan bedömas mer omfattande.
Effekten av coronavaccin följs även upp i yngre åldersgrupper i takt med att vaccinationerna framskrider. Enligt forskningsresultat från andra länder är effekten av coronavaccin i genomsnitt bättre hos personer under 70 år än hos äldre personer. Utöver de ålders- och grundsjukdomarna påverkas effektresultaten av undersökningarna av vilka virus och varianter av dem som rör sig bland befolkningen just under undersökningen.
I undersökningen ingår uppgifter om nästan 1,7 miljoner vaccinerade
Undersökningen gjordes genom att granska registeruppgifter från hälso- och sjukvården för perioden 27.12.2020–24.5.2021. I analysen utreddes uppgifter om sammanlagt drygt 900 000 äldre personer och nästan 775 000 personer som på grund av sin sjukdom hör till riskgruppen för allvarlig coronasjukdom. Undersökningen innefattade uppgifter om personens coronavaccination, eventuellt insjuknande i coronavirussjukdom och sjukhusvård som hör till sjukdomen. De registeruppgifter som användes innehåller inga personuppgifter där enskilda personer kan identifieras.
Av äldre personer, dvs. personer som fyllt 70 år, hade 89 procent fått minst den första coronavaccindosen. De som hörde till riskgruppen var 16–69 år gamla och 69 procent av dem hade fått åtminstone en dos coronavaccin. De undersökta riskgrupperna motsvarade vad gäller bakgrundssjukdomarna med undantag av små avvikelser i mycket stor utsträckning riskgrupperna i coronavaccinationsordningen.
Vaccinationsordning för personer som är mottagliga för allvarlig coronavirussjukdom
Tilläggsuppgifter:
Ulrike Baum (på engelska)
THL
Statistikforskare
fornamn.efternamn@thl.fi
Eero Poukka
THL
Sakkunnigläkare
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Om

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum