Institutet för hälsa och välfärd THL

THL:s undersökning: coronavaccinationen skyddar äldre personer och riskgrupper betydligt bättre efter andra vaccindosen

2.7.2021 08:56:31 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Av en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort framgår att den andra coronavaccindosen är nödvändig för att äldre personer och personer som hör till riskgrupperna ska få ett tillräckligt skydd mot coronavirussjukdomen. Skyddet som en dos ger är redan betydande, men det hindrar inte alltid smitta och i vissa fall inte heller allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård.

Undersökningen genomfördes med hjälp av finländska hälso- och sjukvårdsregister och i den utreddes den skyddseffekt som den första och andra vaccindosen gav mot coronavirusinfektion och coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård. Resultaten från undersökningarna är preliminära och de har ännu inte genomgått någon vetenskaplig kollegial granskning.

Den andra dosen skyddar effektivt mot allvarlig sjukdom

Hos äldre personer var skyddseffekten för mRNA-vaccin efter den första vaccindosen i genomsnitt 45 procent mot coronavirussmitta, dvs. cirka 45 av hundra coronavirusinfektioner förhindrades efter den första vaccinationen. Effekten mot allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård var 63 procent. Bland riskgrupperna var resultaten 40 procent mot smitta och 82 procent mot sjukdomar som kräver sjukhusvård. Skyddseffekterna beräknades tidigast tre veckor efter den första dosen.

"Efter den första vaccindosen är det alltså fortfarande möjligt att smittas och insjukna. Coronavaccin skyddar bättre mot allvarlig sjukdom än mot lindrig infektion på samma sätt som säsongsinfluensavaccin ", säger Eero Poukka, sakkunnigläkare vid THL.

Hos äldre personer steg skyddseffekten som mRNA-vaccinet gav efter den andra dosen till 75 procent mot smitta och till 93 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård. Bland riskgrupperna låg motsvarande siffror på 77 och 90 procent.

"Dessa siffror är ett tydligt bevis på att det lönar sig att ta den andra coronavaccindosen. Den andra dosen gör skyddet utmärkt för både äldre och riskgrupper ", konstaterar Poukka.

Adenovirusvektorvaccinets skyddseffekt på samma nivå som för mRNA-vaccin

AstraZenecas adenovirusvektorvaccin hade en skyddseffekt som hos riskgrupperna tidigast tre veckor efter den första vaccindosen var 42 procent mot smitta och 62 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård.

"Med tanke på de relativt stora konfidensintervallen i forskningsresultaten upptäckte vi ingen betydande skillnad mellan mRNA- och adenovirusvektorvaccinens skyddseffekt. Liknande resultat har tidigare erhållits genom undersökningar i Storbritannien ", berättar THL:s statistikforskare Ulrike Baum.

Den andra AstraZeneca-vaccindosen hade ännu getts i liten utsträckning under undersökningstiden och antalet adenovirusvektorvaccin som gavs till äldre personer var litet. Därför kunde informationen från dessa inte utnyttjas i analysen. THL fortsätter uppföljningen av coronavaccinationernas skyddseffekt i takt med att vaccinationerna framskrider, varvid även effekten av adenovirusvektorvaccin kan bedömas mer omfattande.

Effekten av coronavaccin följs även upp i yngre åldersgrupper i takt med att vaccinationerna framskrider. Enligt forskningsresultat från andra länder är effekten av coronavaccin i genomsnitt bättre hos personer under 70 år än hos äldre personer. Utöver de ålders- och grundsjukdomarna påverkas effektresultaten av undersökningarna av vilka virus och varianter av dem som rör sig bland befolkningen just under undersökningen.

I undersökningen ingår uppgifter om nästan 1,7 miljoner vaccinerade

Undersökningen gjordes genom att granska registeruppgifter från hälso- och sjukvården för perioden 27.12.2020–24.5.2021. I analysen utreddes uppgifter om sammanlagt drygt 900 000 äldre personer och nästan 775 000 personer som på grund av sin sjukdom hör till riskgruppen för allvarlig coronasjukdom. Undersökningen innefattade uppgifter om personens coronavaccination, eventuellt insjuknande i coronavirussjukdom och sjukhusvård som hör till sjukdomen. De registeruppgifter som användes innehåller inga personuppgifter där enskilda personer kan identifieras.

Av äldre personer, dvs. personer som fyllt 70 år, hade 89 procent fått minst den första coronavaccindosen. De som hörde till riskgruppen var 16–69 år gamla och 69 procent av dem hade fått åtminstone en dos coronavaccin. De undersökta riskgrupperna motsvarade vad gäller bakgrundssjukdomarna med undantag av små avvikelser i mycket stor utsträckning riskgrupperna i coronavaccinationsordningen.

Vaccinationsordning för personer som är mottagliga för allvarlig coronavirussjukdom

Effectiveness of vaccination against SARS-CoV-2 infection and Covid-19 hospitalization among Finnish elderly and chronically ill – an interim analysis of a nationwide cohort study

Tilläggsuppgifter:

Ulrike Baum (på engelska)
THL
Statistikforskare
fornamn.efternamn@thl.fi

Eero Poukka
THL
Sakkunnigläkare
fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.

Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye