THL:s undersökning: coronavaccinationen skyddar äldre personer och riskgrupper betydligt bättre efter andra vaccindosen
Av en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort framgår att den andra coronavaccindosen är nödvändig för att äldre personer och personer som hör till riskgrupperna ska få ett tillräckligt skydd mot coronavirussjukdomen. Skyddet som en dos ger är redan betydande, men det hindrar inte alltid smitta och i vissa fall inte heller allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård.
Undersökningen genomfördes med hjälp av finländska hälso- och sjukvårdsregister och i den utreddes den skyddseffekt som den första och andra vaccindosen gav mot coronavirusinfektion och coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård. Resultaten från undersökningarna är preliminära och de har ännu inte genomgått någon vetenskaplig kollegial granskning.
Den andra dosen skyddar effektivt mot allvarlig sjukdom
Hos äldre personer var skyddseffekten för mRNA-vaccin efter den första vaccindosen i genomsnitt 45 procent mot coronavirussmitta, dvs. cirka 45 av hundra coronavirusinfektioner förhindrades efter den första vaccinationen. Effekten mot allvarlig coronavirussjukdom som kräver sjukhusvård var 63 procent. Bland riskgrupperna var resultaten 40 procent mot smitta och 82 procent mot sjukdomar som kräver sjukhusvård. Skyddseffekterna beräknades tidigast tre veckor efter den första dosen.
"Efter den första vaccindosen är det alltså fortfarande möjligt att smittas och insjukna. Coronavaccin skyddar bättre mot allvarlig sjukdom än mot lindrig infektion på samma sätt som säsongsinfluensavaccin ", säger Eero Poukka, sakkunnigläkare vid THL.
Hos äldre personer steg skyddseffekten som mRNA-vaccinet gav efter den andra dosen till 75 procent mot smitta och till 93 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård. Bland riskgrupperna låg motsvarande siffror på 77 och 90 procent.
"Dessa siffror är ett tydligt bevis på att det lönar sig att ta den andra coronavaccindosen. Den andra dosen gör skyddet utmärkt för både äldre och riskgrupper ", konstaterar Poukka.
Adenovirusvektorvaccinets skyddseffekt på samma nivå som för mRNA-vaccin
AstraZenecas adenovirusvektorvaccin hade en skyddseffekt som hos riskgrupperna tidigast tre veckor efter den första vaccindosen var 42 procent mot smitta och 62 procent mot sjukdom som kräver sjukhusvård.
"Med tanke på de relativt stora konfidensintervallen i forskningsresultaten upptäckte vi ingen betydande skillnad mellan mRNA- och adenovirusvektorvaccinens skyddseffekt. Liknande resultat har tidigare erhållits genom undersökningar i Storbritannien ", berättar THL:s statistikforskare Ulrike Baum.
Den andra AstraZeneca-vaccindosen hade ännu getts i liten utsträckning under undersökningstiden och antalet adenovirusvektorvaccin som gavs till äldre personer var litet. Därför kunde informationen från dessa inte utnyttjas i analysen. THL fortsätter uppföljningen av coronavaccinationernas skyddseffekt i takt med att vaccinationerna framskrider, varvid även effekten av adenovirusvektorvaccin kan bedömas mer omfattande.
Effekten av coronavaccin följs även upp i yngre åldersgrupper i takt med att vaccinationerna framskrider. Enligt forskningsresultat från andra länder är effekten av coronavaccin i genomsnitt bättre hos personer under 70 år än hos äldre personer. Utöver de ålders- och grundsjukdomarna påverkas effektresultaten av undersökningarna av vilka virus och varianter av dem som rör sig bland befolkningen just under undersökningen.
I undersökningen ingår uppgifter om nästan 1,7 miljoner vaccinerade
Undersökningen gjordes genom att granska registeruppgifter från hälso- och sjukvården för perioden 27.12.2020–24.5.2021. I analysen utreddes uppgifter om sammanlagt drygt 900 000 äldre personer och nästan 775 000 personer som på grund av sin sjukdom hör till riskgruppen för allvarlig coronasjukdom. Undersökningen innefattade uppgifter om personens coronavaccination, eventuellt insjuknande i coronavirussjukdom och sjukhusvård som hör till sjukdomen. De registeruppgifter som användes innehåller inga personuppgifter där enskilda personer kan identifieras.
Av äldre personer, dvs. personer som fyllt 70 år, hade 89 procent fått minst den första coronavaccindosen. De som hörde till riskgruppen var 16–69 år gamla och 69 procent av dem hade fått åtminstone en dos coronavaccin. De undersökta riskgrupperna motsvarade vad gäller bakgrundssjukdomarna med undantag av små avvikelser i mycket stor utsträckning riskgrupperna i coronavaccinationsordningen.
Vaccinationsordning för personer som är mottagliga för allvarlig coronavirussjukdom
Tilläggsuppgifter:
Ulrike Baum (på engelska)
THL
Statistikforskare
fornamn.efternamn@thl.fi
Eero Poukka
THL
Sakkunnigläkare
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum