Tillgången på mentalvårdstjänster och hälsovårdstjänster för äldre haltar när efterfrågan ökar – THL utvärderar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i Finland

Behovet av mentalvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för äldre har ökat snabbt i Finland de senaste åren, men social- och hälsovårdstjänsterna är utspridda och har bara delvis kunnat svara på den ökade efterfrågan. Detta framgår av den nationella utvärderingen av social- och hälsovårdstjänsterna i Finland som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i dag. Utvärderingen fokuserar på mentalvårdstjänster och hälsovårdstjänster för äldre 2019.

Även om antalet anordnare av basservice inom social- och hälsovården har minskat under de senaste åren och samkommunerna har blivit fler, är strukturen på mentalvårdstjänsterna på basnivå fortfarande splittrad i Finland. Det försämrar en jämlik tillgång till tjänster och tjänsternas kvalitet.

Utbudet av mentalvårdstjänster, tillvägagångssätten, resurserna och yrkeskompetensen varierade betydligt mellan regionerna – särskilt inom tjänsterna för barn, unga och familjer. På många ställen försämrade bristerna i tjänsterna möjligheten att få vård vid behov. Utdragen väntan på att få vård försvårar ofta problemen.

Psykiska problem var den vanligaste orsaken till de invalidpensioner som började betalas ut 2019. Antalet personer i arbetsför ålder som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa har ökat i hela landet.

Tjänsterna för äldre utvecklas i rätt riktning

Enligt THL får äldre personer inte hälso- och sjukvårdstjänster i hemmen och servicebostäderna på lika villkor, även om bara en fjärdedel av de 500 000 personer som fyllt 75 år omfattas av regelbunden service för äldre. Det förekommer skillnader både mellan och inom sjukvårdsdistrikten, till och med inom samma kommun. Det är mest sannolikt att tjänster finns tillgängliga på lika villkor i de områden där integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna har kommit längst. Det verkar också som om kostnadsutvecklingen för tjänsterna är måttligare i de områden där tjänsterna integrerats.

År 2019 gjordes exceptionellt många anmälningar till tillsynsmyndigheterna om missförhållanden på anstaltsboenden och inom hemvården för äldre. Det fattades flera beslut om att avsluta verksamheten vid privata serviceboendeenheter. Bristerna som uppdagades i tillsynen gällde bland annat läkemedelssäkerheten, ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster och tillräcklig personal i förhållande till klienternas servicebehov.

Finlands befolkning åldras snabbt och minskar i största delen av landet, med undantag av tillväxtcentren. Befolkningsutvecklingen och det splittrade servicesystemet påverkar ekonomin i de kommuner som betalar för tjänsterna. År 2019 var kommunernas ekonomiska situation rekordsvag: Endast var femte kommun hade en ekonomi som var i balans, medan ekonomin två år tidigare var i balans i över 80 procent av Finlands kommuner.

"Det dåliga ekonomiska läget i kommunerna och sjukvårdsdistrikten, svagheterna i det nuvarande servicesystemet och den allt större bristen på yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården kommer att vara en allvarlig utmaning för social- och hälsovårdsreformen som är under beredning", bedömer Pekka Rissanen, överdirektör för informationstjänsterna vid THL.

THL utvärderar årligen ordnandet av social- och hälsovårdstjänster i Finland. Om höstarna publiceras regionala utvärderingar av föregående års tjänster och om vårarna ett sammandrag av dem i form av en nationell utvärdering.

Källa: Social- och hälsovårdstjänsterna i Finland 2019: Expertutvärdering. THL, Päätösten tueksi 1/2021.

Utvärderingen av social- och hälsovårdssystemet på thl.fi

Mer information:

Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna
Tfn 029 524 6068

Nina Knape
teamchef
Tfn 029 524 7683

Institutet för hälsa och välfärd, THL
fornamn.efternamn@thl.fi