Tillväxttakten för utestående bostadslån är exceptionellt långsam

I februari 2023 mattades årstillväxten i hushållens utestående bostadslån[1] (107,9 miljarder euro) av till 0,6 %, när den ännu vid motsvarande tid för ett år sedan var 3,8 %. Årstillväxttakten har mattats av på grund av mindre utbetalningar av bostadslån. I februari 2023 minskade det utestående beloppet av investeringsbostadslån (8,7 miljarder euro) med 0,1 % jämfört med ett år tidigare, när det ännu i mars 2022 ökade med nästan 8 %. Också tillväxten (0,7 %) i det utestående beloppet av ägarbostadslån (99,1 miljarder euro) har mattats av betydligt.
Intresset för nya bostadslån var fortsatt lågt i februari. I februari 2023 utbetalades nya bostadslån för 980 miljoner euro. Utbetalningarna av bostadslån har senast varit mindre 2003. Genomsnittsräntan på nya utbetalda bostadslån var 3,80 % i februari 2023. Genomsnittsräntan på nya investeringsbostadslån (4,05 %) var högre än genomsnittsräntan på ägarbostadslån (3,78 %).
I februari 2023 var 95 % av de nya bostadslånen bundna till Euribor. Övriga referensräntor används i liten utsträckning som referensränta för bostadslån. I och med att räntorna gått upp har intresset för den vanligaste referensräntan, 12 månaders Euribor, minskat medan intresset för kortare Euriborräntor har ökat. I februari 2023 var 60 % av de nya bostadslånen bundna till 12 månaders Euribor, 18 % till 6 månaders Euribor och 17 % till 3 månaders Euribor. Genomsnittsräntan på nya bostadslån som bundits till 12 månaders Euribor var 4,10 %, 6 månaders Euribor 3,59 % och 3 månaders Euribor 3,14 %.
Enligt en särskilt enkät till bankerna var 25 % av de utestående bostadslånen[2] skyddade mot stigande räntor med en separat ränteskyddsprodukt. Dessutom var 2,5 % av de utestående bostadslånen[3] lån med fast ränta. Ränteskydden bidrar till att dämpa uppgången i genomsnittsräntan på utestående bostadslån. Vid utgången av februari 2023 var genomsnittsräntan på utestående bostadslån 2,38 %.
Utlåning
Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 16,9 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,2 miljarder euro av övriga lån vid utgången av februari 2023.
De finländska företagen lyfte i februari nya lån[4] för 1,4 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 390 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån sjönk från januari och var 4,21 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av februari till 104,7 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 42,6 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,2 miljarder euro vid slutet av februari 2023 och genomsnittsräntan var 0,35 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 99,4 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 5,2 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i februari nya tidsbundna inlåningsavtal för 970 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i februari 2,20 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 3.5.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
[1] En del av bankerna redovisade förändringar i marknadsvärdet på ränteskydd i balansposten enligt ränteskyddsavtalet mellan banken och kunden. När räntorna steg minskade värdeförändringar på ränteskydd som redovisats under utestående bostadslån beloppet av de aktuella bankernas utestående bostadslån. På grund av en ändring i rapporteringen har dessa poster i uppgifterna för december 2022 inte längre rapporterats i balansposten enligt ränteskyddsavtalet. I den senaste publikationen har ändringen i fråga om utestående bostadslån beaktats i rapporteringshistorian från och med 2022M03. Ändringen ökade de utestående bostadslånen i mars–november 2022.
[2] Vid utgången av juni 2022.
[3] Vid utgången av juni 2022.
[4] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum