Tillväxttakten för utlåningen till bostadsbolag den långsammaste på över ett årtionde
Utlåningen till bostadsbolag utgjorde 37,2 miljarder euro vid utgången av november 2020. Det utestående lånebeloppet ökade med 6,9 % på årsbasis. Även om ökningen fortfarande är rätt kraftig, har tillväxttakten mattats av utan avbrott sedan april. Senast har det utestående lånebeloppet ökat lika långsamt i maj 2009.
Bostadsbolagen lyfte i november 2020 nya lån till ett värde av 370 miljoner euro, vilket är 25 % mindre än vid motsvarande tid året innan. I januari–november 2020 har bostadsbolagen lyft nästan 16 % mindre lån jämfört med samma period förra året. En bidragande orsak till nedgången i utlåningen kan vara det minskade nybyggandet och senareläggningen av renoveringar till följd av coronapandemin. Trenden för utbetalningar har varit sjunkande efter 2018. Genomsnittsräntan på nya lån har stigit något under året och uppgick till 1,23 % i november.
Till bostadsbolagen räknas också företag specialiserade på uthyrning av bostäder, men merparten av bostadsbolagslånen har beviljats bostadsaktiebolag. Av utlåningen till bostadsaktiebolag hänför sig 61 % till de sex största städerna. Utvecklingen i det utestående lånebeloppet och räntorna varierar stort mellan olika orter. En omfattande analysartikel (på finska) om utlåningen till bostadsaktiebolag publicerades i december.
Utlåning
Hushållen lyfte i november 2020 nya bostadslån för 1,9 miljarder euro, vilket är 0,2 miljarder euro mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Det utestående beloppet av bostadslån i euro uppgick vid slutet av november 2020 till 103,3 miljarder euro och årsökningen var 3,0 %. Av utlåningen till hushåll utöver bostadslån bestod 16,7 miljarder euro av konsumtionslån och 18,3 miljarder euro av övriga lån vid utgången av november.
Nya låneavtal med icke-finansiella företag (exkl. konto- och kortkrediter) slöts i november för 1,4 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya avtal sjönk från oktober och låg på 2,07 %. Det utestående beloppet av företagslån i euro uppgick vid slutet av november till 97,0 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 102,8 miljarder euro vid slutet av november 2020 och genomsnittsräntan var 0,05 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 90,5 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 3,9 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i november nya tidsbundna inlåningsavtal för 271 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i november 0,10 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Olli Tuomikoski, telefon 09 183 2146, e-post: olli.tuomikoski(at)bof.fi,
Anu Karhu, telefon 09 183 2228, e-post: anu.karhu(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 1.2.2021 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
A total of 1,496 counterfeit euro banknotes found in Finland in 202022.1.2021 11:00:00 EET | Press release
In 2020, a total of 1,496 counterfeit euro banknotes were detected among banknotes in circulation in Finland. The number of counterfeits was higher than in 2019 but is still low compared with other euro area countries. ‘The number of counterfeit euro banknotes found in circulation has increased from the previous year, but remains moderate,’ says Olli Vehmas, Banknote Specialist at the Bank of Finland. Of the different banknotes in circulation in 2020, the EUR 20 was the most frequently discovered counterfeit note (629 counterfeits) in Finland, followed by the EUR 10 (410 counterfeits) and the EUR 50 (358 counterfeits). ‘It is easy and quick to detect counterfeits by learning the banknote security features and always checking them when handling banknotes,’ says Vehmas. Period 2016 2017 2018 2019 2020 Number of counterfeits 2,171 766 833 980 1,496 The new series of euro banknotes, of which the last denominations, the EUR 100 and EUR 200 banknotes, were issued in 2019, help prevent counte
I Finland påträffades 1496 förfalskade eurosedlar under 202022.1.2021 11:00:00 EET | Tiedote
Bland de utelöpande sedlarna i Finland påträffades 1496 förfalskade eurosedlar under 2020. Mängden har ökat från förra året, men är fortfarande liten jämfört med det övriga euroområdet. ”Antalet förfalskade eurosedlar som påträffats i cirkulation har ökat jämfört med i fjol, men antalet är fortfarande lågt”, säger sedelexpert Olli Vehmas vid Finlands Bank. Bland de förfalskningar som påträffades under 2020 i Finland var valören 20 euro vanligast, totalt 629 st. Näst vanligast var valören 10 euro (410 st.) och 50 euro (358 st.). ”Det är lätt och snabbt att upptäcka förfalskningar genom att lära sig säkerhetsdetaljerna på sedeln och alltid kontrollera dem när man hanterar sedlar", berättar Vehmas. Period 2016 2017 2018 2019 2020 Antal förfalskningar 2171 766 833 980 1496 För att bekämpa förfalskningar ges en ny eurosedelserie ut. De sista valörerna av den nya eurosedelserien, 100- och 200-eurosedlarna, sattes i omlopp 2019. De övriga sedlarna har bytts ut redan tidigare. Tack vare säkerh
Vuonna 2020 Suomessa löytyi 1 496 euroseteliväärennöstä22.1.2021 11:00:00 EET | Tiedote
Suomessa setelikierrosta löydettiin vuoden 2020 aikana 1 496 euroseteliväärennöstä. Määrä on kasvanut viime vuodesta, mutta on edelleen muuhun euroalueeseen verrattuna vähäinen. ”Kierrosta löytyneiden euroseteliväärennösten määrä on kasvanut edellisvuoteen nähden, mutta lukumäärä on edelleen maltillinen”, sanoo seteliasiantuntija Olli Vehmas Suomen Pankista. Vuonna 2020 Suomessa kierrossa olleiden setelien joukosta löydettiin eniten 20 euron väärennöksiä, niitä oli yhteensä 629. Seuraavaksi eniten oli 10 euron väärennöksiä eli 410, ja 50 euron väärennöksiä oli 358. "Väärennösten havaitseminen on helppoa ja nopeaa opettelemalla setelin turvatekijät ja tarkistamalla ne aina seteleitä käsiteltäessä", Vehmas kertoo. Ajanjakso 2016 2017 2018 2019 2020 Väärennösten lukumäärä 2171 766 833 980 1496 Väärennöksiä ehkäistään uudella eurosetelisarjalla, jonka viimeisimmät, arvoltaan 100 ja 200 euron setelit laskettiin liikkeeseen 2019. Muut seteliarvot on uusittu jo aiemmin. Setelien turvatekijöis
ECB Press Conference 21.1.2021: Introductory Statement21.1.2021 16:36:58 EET | Press release
PRESS CONFERENCE Frankfurt am Main, 21 January 2021 Introductory statement Ladies and gentlemen, the Vice-President and I are very pleased to welcome you to our press conference. We will now report on the outcome of today’s meeting of the Governing Council, which was also attended by the Commission Executive Vice-President, Mr Dombrovskis. The start of vaccination campaigns across the euro area is an important milestone in the resolution of the ongoing health crisis. Nonetheless, the pandemic continues to pose serious risks to public health and to the euro area and global economies. The renewed surge in coronavirus (COVID-19) infections and the restrictive and prolonged containment measures imposed in many euro area countries are disrupting economic activity. Activity in the manufacturing sector continues to hold up well, but services sector activity is being severely curbed, albeit to a lesser degree than during the first wave of the pandemic in early 2020. Output is likely to have co
EKP:n pääjohtajan alustuspuheenvuoro lehdistötilaisuudessa 21.1.2021 (suomenkielinen käännös)21.1.2021 16:36:00 EET | Tiedote
EKP:n pääjohtajan alustuspuheenvuoro EKP:n pääjohtaja Christine Lagarde EKP:n varapääjohtaja Luis de Guindos Frankfurt am Main 21.1.2021 Hyvät kuulijat. Varapääjohtaja ja minä toivotamme teidät tervetulleiksi tähän lehdistötilaisuuteen. Tämänpäiväisessä kokouksessa oli läsnä myös Euroopan komission johtava varapuheenjohtaja Valdis Dombrovskis. Kerromme nyt kokouksen tuloksista. Rokotusten käynnistyminen euroalueen maissa on tärkeä askel pois kansanterveydellisestä kriisistä, jossa tällä hetkellä olemme. Pandemiasta aiheutuu kuitenkin edelleen vakavia riskejä kansanterveydelle sekä euroalueen ja koko maailman taloudelle. Koronavirustartuntojen (covid-19) uusi aalto ja monissa euroalueen maissa asetetut tiukat ja pitkäkestoiset rajoitukset haittaavat taloudellista toimintaa. Tehdasteollisuuden toiminta jatkuu melko vakaana, mutta palvelualoilla toiminta on vaimentunut tuntuvasti, joskin vähemmän kuin ensimmäisen pandemia-aallon yhteydessä alkuvuodesta 2020. Tuotanto supistui todennäköise
Eurosystemets penningpolitiska beslut21.1.2021 16:05:00 EET | Tiedote
https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2021/html/ecb.mp210121~eb9154682e.sv.html Pressmeddelande 21 januari 2021 ECB-rådet beslutade att ånyo bekräfta sin mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning. För det första förblir räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten oförändrade på 0,00 %, 0,25 % respektive -0,50 %. ECB-rådet räknar med att ECB:s styrräntor ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer tills dess att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under bedömningsperioden och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i underliggande inflationsdynamik. För det andra kommer ECB-rådet att fortsätta med köpen inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 850 miljarder euro. ECB-rådet kommer att genomföra nettoköp inom PEPP åtminstone till slutet av mars 2022 och, i varje
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä21.1.2021 16:05:00 EET | Tiedote
Lehdistötiedote 21.1.2021 EKP:n neuvosto päätti pitää vahvasti kasvua tukevan rahapolitiikan linjan ennallaan. 1) Perusrahoitusoperaatioiden korko on edelleen 0,00 %, maksuvalmiusluoton korko 0,25 % ja talletuskorko -0,50 %. EKP:n neuvosto odottaa ohjauskorkojen pysyvän nykyisellä tasolla tai sitä alempina, kunnes arviointijakson inflaationäkymät palautuvat vankasti riittävän lähelle kahta prosenttia (mutta alle sen) ja kehitys näkyy johdonmukaisesti myös pohjainflaatiossa. 2) Ostoja jatketaan pandemiaan liittyvässä osto-ohjelmassa (PEPP), johon on varattu 1 850 miljardia euroa. Pandemiaan liittyvässä osto-ohjelmassa tehdään netto-ostoja vielä ainakin maaliskuun 2022 loppuun saakka. Joka tapauksessa ostoja jatketaan, kunnes EKP katsoo koronaviruspandemian kriisivaiheen päättyneen. PEPP-ohjelman tarkoituksena on pitää rahoitusolot suotuisina pandemian aikana. Jos suotuisia rahoitusoloja voidaan ylläpitää suunniteltua pienemmillä ostoilla, PEPP-ohjelmaan varattua summaa ei tarvitse käytt
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum