Tryggheten som barn och unga upplever utanför hemmet har förbättrats – i de digitala miljöerna finns ändå mycket trakasserier och våld

Eftersom endast en bråkdel av våldet mot barn och unga kommer till myndigheternas kännedom får man den bästa informationen om offrens upplevelser och våldets former genom att fråga barnen och de unga själva.

Våren 2022 rapporterade sammanlagt sju procent av niondeklassarna om stöld och fem procent om skadegörelser, medan motsvarande tal år 2013 var 17 och tolv procent. År 2022 rapporterade nio procent av pojkarna i sjätte klass om stölder och sju procent om skadegörelser, medan 14 procent och elva procent gjorde motsvarande år 2013. För flickorna i sjätte klass har både stölder och skadegörelser minskat med tre procentenheter.

Misshandel bland niondeklassare som upplevts utanför hemmet har också minskat sedan 2013. En motsvarande positiv utveckling observerades inte hos sjätteklassare. Det har inte skett några betydande förändringar i det våld som upplevs vid misshandeln, och allvarlighetsgraden av de skador som orsakats av misshandeln har hållits på samma nivå. I fall av misshandel är gärningsmannen oftast ett barn eller en ung person i samma ålder.

– För närvarande talas det mycket i offentligheten om brott som unga begår mot varandra, vilket ger en bild av att brotten ökat explosionsartat. Den här undersökningen stöder inte bilden i fråga, liksom inte heller andra enkäter som nyligen gjorts för de unga själva, säger forskare Laura Mielityinen vid Tammerfors universitet.

I digitala miljöer upplevs mycket trakasserier och våld

Trakasserier och upplevelser av våld i olika digitala miljöer har blivit allt vanligare. Av sjätteklassarna har 34 procent och av niondeklassarna 39 procent upplevt åtminstone någon form av mobbning eller trakasserier på internet under de senaste tolv månaderna. Vid den senaste undersökningen 2013 hade 13 procent av sjätteklassarna och 16 procent av niondeklassarna upplevt detta. Mobbning och trakasserier är bland annat mobbning eller anklagningar med meddelanden och att skicka hotfulla meddelanden.

Även sexuella trakasserier och förslag på internet har blivit vanligare bland både sjätte- och niondeklassare. Båda åldersgrupperna delar dessutom sina egna kontaktuppgifter mer på internet och träffar sina bekanta på internet oftare än 2013.

Offrens upplevelser varierar beroende på individuella faktorer

Enligt barnofferundersökningen 2022 finns det fortfarande skillnader i våldsupplevelserna enligt respondentens kön. Flickor och icke-binära har betydligt fler upplevelser av sexuellt våld än pojkar (se tidigare meddelande om sexuellt våld). Liknande skillnader mellan könen kan också ses i våld som upplevs på internet och våld i hemmet (se meddelandet om våld i hemmet). Det finns dessutom skillnader i upplevelserna av våld så att barn och unga som rapporterat sjukdomar, skador eller specialbehov har fler upplevelser av både allmänt våld, våld i hemmet och sexuellt våld än majoriteten. Också olika sociala faktorer såsom föräldrarnas arbetslöshet och boende i vård utom hemmet ökar risken för våld.

Barnofferundersökningen är en nationellt representativ enkätundersökning som riktar sig till barn och unga, i vilken man på ett omfattande sätt utreder barns och ungas offerupplevelser inom olika livsområden och livsmiljöer. Undersökningen har genomförts vid Tammerfors universitet som en del av verkställandet av den nationella barnstrategin.

Rapport:

Barns och ungas upplevelser av våld 2022 – Mängder, egenskaper och förändringar i dem 1988–2022

Se också

Arbetet för att bekämpa våld mot barn utvecklas på bred front (social- och hälsovårdsministeriet)

Det behövs säkerhetskunskap för att bekämpa sexuellt våld mot barn (social- och hälsovårdsministeriet)