Två av tre kommundirektörer på sociala medier
3.12.2020 07:46:47 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Två av tre kommundirektörer på sociala medier
Två av tre kommundirektörer, 65 procent, utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 60 procent. Det framgår av Kommunförbundets årliga enkät om användningen av webbkommunikation och sociala medier.
Kommundirektörerna är oftast aktiva på Twitter (48 %) och Facebook (47 %). Också användningen av Instagram (18 %) och Youtube (11 %) har ökat något från förra året.
– Ledning och kommunikation binds allt starkare ihop. Sociala medier har erbjudit kommun- och stadsdirektörer ett allt lättare sätt att vara i kontakt med kommuninvånarna, säger Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.
I praktiken finns alla kommuner på Facebook (99 %). Instagram har behållit platsen som den näst mest populära kanalen på sociala medier. Totalt 90 procent av kommunerna använder Instagram. YouTube, Twitter och Linkedin är följande i popularitetsordningen.
De sektorer som oftast syns på kommunens sociala medier är ungdomsarbetet (96 %), kultur- och idrottsväsendet samt biblioteket (tillsammans 95 %). I praktiken finns de flesta sektorer på sociala medier i någon form.
Allt fler kommuners fullmäktigesammanträden direktsänds
Av de kommuner som svarade angav 62 procent att det går att följa kommunens fullmäktigesammanträden på webben. Dessutom planerar ytterligare en femtedel av kommunerna (19 %) att sända sina möten på webben.
– Det syntes redan i fjol att fler kommuner än tidigare erbjöd möjligheten att följa fullmäktiges sammanträden hemifrån. Den här trenden har blivit allt starkare, bedömer Hagerlund.
Tillgängligheten har inneburit tilläggskostnader
Tillgängligheten, det vill säga att så många olika människor som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt, har beaktats bäst i det tekniska genomförandet av kommunernas webbsidor. Totalt 43 procent av de som svarade uppger att kommunens nättjänst uppfyller de tekniska krav som tillgänglighetsdirektivet förutsätter. I drygt en tredjedel av kommunerna uppfylls direktivets krav på användargränssnitten och i en fjärdedel uppfylls kraven på innehållet.
De största utmaningarna gäller bilagor. Endast var tionde av de som svarade säger att situationen är bra.
Tre kommuner av fyra (74 %) som svarade uppger att beaktandet av tillgängligheten har medfört extra kostnader för kommunen. Totalt 11 % svarade att det inte uppstått några extra kostnader och 15 % kunde inte ta ställning till frågan.
Sammanlagt 144 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 46,5 procent.
Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, webbutvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 526 2158, tony.hagerlund@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundVerkkopalveluiden kehityspäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiDokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.
Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.
Joensuu stad utsedd till Bästa infrastrukturbeställare 202527.3.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Kommunförbundet och INFRA rf har beviljat Joensuu stad utmärkelsen Bästa infrastrukturbeställare 2025. Joensuu är en öppen och utvecklingsvänlig beställare av infrastruktur, som har ett nära samarbete med regionens företag och utbildningsorganisationer. Staden använder sig av en regelbunden marknadsdialog samt främjar digitalisering och utsläppssnåla metoder för genomförande.
Joensuun kaupunki on vuoden 2025 paras infratilaaja27.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliitto ja INFRA ry ovat myöntäneet Joensuun kaupungille vuoden 2025 Paras infratilaaja -tunnustuksen. Joensuu on avoin ja kehitysmyönteinen infratilaaja, joka tekee tiivistä yhteistyötä alueen yritysten ja koulutusorganisaatioiden kanssa. Kaupunki hyödyntää säännöllistä markkinavuoropuhelua, edistää digitalisaatiota ja edistää vähäpäästöisiä toteutusmenetelmiä.
Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum