Två av tre kommundirektörer på sociala medier
Två av tre kommundirektörer på sociala medier
Två av tre kommundirektörer, 65 procent, utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 60 procent. Det framgår av Kommunförbundets årliga enkät om användningen av webbkommunikation och sociala medier.
Kommundirektörerna är oftast aktiva på Twitter (48 %) och Facebook (47 %). Också användningen av Instagram (18 %) och Youtube (11 %) har ökat något från förra året.
– Ledning och kommunikation binds allt starkare ihop. Sociala medier har erbjudit kommun- och stadsdirektörer ett allt lättare sätt att vara i kontakt med kommuninvånarna, säger Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.
I praktiken finns alla kommuner på Facebook (99 %). Instagram har behållit platsen som den näst mest populära kanalen på sociala medier. Totalt 90 procent av kommunerna använder Instagram. YouTube, Twitter och Linkedin är följande i popularitetsordningen.
De sektorer som oftast syns på kommunens sociala medier är ungdomsarbetet (96 %), kultur- och idrottsväsendet samt biblioteket (tillsammans 95 %). I praktiken finns de flesta sektorer på sociala medier i någon form.
Allt fler kommuners fullmäktigesammanträden direktsänds
Av de kommuner som svarade angav 62 procent att det går att följa kommunens fullmäktigesammanträden på webben. Dessutom planerar ytterligare en femtedel av kommunerna (19 %) att sända sina möten på webben.
– Det syntes redan i fjol att fler kommuner än tidigare erbjöd möjligheten att följa fullmäktiges sammanträden hemifrån. Den här trenden har blivit allt starkare, bedömer Hagerlund.
Tillgängligheten har inneburit tilläggskostnader
Tillgängligheten, det vill säga att så många olika människor som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt, har beaktats bäst i det tekniska genomförandet av kommunernas webbsidor. Totalt 43 procent av de som svarade uppger att kommunens nättjänst uppfyller de tekniska krav som tillgänglighetsdirektivet förutsätter. I drygt en tredjedel av kommunerna uppfylls direktivets krav på användargränssnitten och i en fjärdedel uppfylls kraven på innehållet.
De största utmaningarna gäller bilagor. Endast var tionde av de som svarade säger att situationen är bra.
Tre kommuner av fyra (74 %) som svarade uppger att beaktandet av tillgängligheten har medfört extra kostnader för kommunen. Totalt 11 % svarade att det inte uppstått några extra kostnader och 15 % kunde inte ta ställning till frågan.
Sammanlagt 144 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 46,5 procent.
Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, webbutvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 526 2158, tony.hagerlund@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundVerkkopalveluiden kehityspäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiDokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum