Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster

Dela

Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller.

– Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen uppfylls inom olika tjänster samt vilka aktörer som ansvarar för planeringen och ledningen av de åtgärder som vidtas och för det samarbete som behövs.

Undersökningen visar dessutom att det i nuläget finns ett stort behov av samarbete också inom socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder, inom fostran och undervisning samt inom barnskyddet och tjänster för barnfamiljer.

Integrationsbehoven inom social- och hälsovården varierar

I undersökningen användes undersökningsmaterial som samlats in från tjänsteinnehavare i 12 kommuner och samkommuner samt en anknytande enkät som besvarades av sammanlagt 268 personer. Materialet kompletterades dessutom med gruppintervjuer med tjänsteinnehavare i utvalda kommuner.

När behoven av integration mellan olika uppgifter granskades med avseende på befintligt samarbete och upplevt samarbetsbehov framträdde två uppgiftskluster där behovet av integration mellan tjänsterna inom klustret är större än behovet av integration mellan klustren.

Rådgivningstjänsterna, skolhälsovården och elevvården, socialtjänsterna för barnfamiljer och barnskyddet konstaterades vara nära anknutna till kommunernas övriga basservice.

Till ”vård- och omsorgsklustret” för enskilda kunder hör primärvården, den specialiserade sjukvården, äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsvariation samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.

– I undersökningen granskades också behovet av integration i kommuner av olika storlek. Överlag kan man se att samarbetsbehoven accentueras i stora kommuner, säger Patrik Nordin, ansvarig forskare i projektet.

Kopplingen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunernas uppgifter måste beaktas

Undersökningsresultaten stärker uppfattningen att man i vårdreformen borde ägna mer uppmärksamhet åt samarbetsbehoven och arbetsfördelningen mellan välfärdsområdena och kommunerna.

-Målet för reformen är att bromsa kostnadsutvecklingen och satsa på förebyggande verksamhet. Om reformen äventyrar samarbetet och skapar nya skiljemurar mellan tjänsterna, uppfylls målen inte, säger Karri Vainio, sakkunnig vid Kommunförbundet.

När social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya välfärdsområdena, borde man fästa särskild vikt vid samarbetsrelationer och skillnaderna mellan områdena och kommunerna. Undersökningsresultaten talar också för att det borde vara möjligt att fördela arbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna i situationer där kommunen har tillräcklig bärkraft för att klara av social- och hälsovårdsuppgifter i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet.  

Undersökningen visar att den valda nätverksanalytiska metoden fungerar och att den också kan användas för att i stor skala analysera material som gäller kommunerna.

 Undersökning (på finska)

Närmare upplysningar:

Forskningsdoktor Patrik Nordin, ansvarig forskare i undersökningen, tfn 050 598 6128, patrik.nordin (at) tuni.fi

Professor Jan-Erik Johanson, vetenskaplig ledare för undersökningen, tfn 050 318 5960, jan-erik.johanson (at) tuni.fi

Sakkunnig Karri Vainio, Kommunförbundet, tfn. 050 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Ammatillisen koulutuksen opiskelijat viihtyvät opinnoissaan jopa paremmin kuin lukiolaiset ja peruskoululaiset13.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Neljä viidestä ammatillisen koulutuksen opiskelijasta kertoo pitävänsä koulunkäynnistä, selviää vastikään julkaistusta Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) kouluterveyskyselystä. Osuus on kyselyssä mukana olevista koulutusmuodoista selvästi korkein, ohi perusopetuksen ja lukion. Tulokset kääntävät päälaelleen sitkeän käsityksen siitä, että ammatilliseen hakeutuisivat vähemmän motivoituneet nuoret. Samaa suuntaa osoittaa myös Kuntaliiton tuore selvitys, jonka mukaan ammatillisen koulutuksen opiskelijat kokevat vaikutusmahdollisuutensa ja kouluarjen työrauhan paremmiksi kuin muut toisen asteen opiskelijat.

Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut ja taloushaasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Hyvinvointialueuudistus on Suomen julkisen hallinnon historian suurin muutos, ja sen vaikutukset näkyvät kunnissa monin tavoin. Uudistus on luonut uudenlaisen kolmikerroksisen hallintorakenteen, jossa valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut, taloushaasteet ja käytännön yhteistyön haasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä. "Kunnilla ja hyvinvointialueilla on oltava niille määritellyn itsehallinnollisen roolin mukaisesti riittävästi liikkumavaraa omassa toiminnassaan ja yhteistyössään, jota tehdään yhteisten asukkaiden hyväksi. Isot uudistukset vievät aikaa, mutta asukkaiden palvelutarpeet eivät odota", Kuntaliiton Liisa Jurmu alleviivaa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye