Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster
Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller.
– Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen uppfylls inom olika tjänster samt vilka aktörer som ansvarar för planeringen och ledningen av de åtgärder som vidtas och för det samarbete som behövs.
Undersökningen visar dessutom att det i nuläget finns ett stort behov av samarbete också inom socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder, inom fostran och undervisning samt inom barnskyddet och tjänster för barnfamiljer.
Integrationsbehoven inom social- och hälsovården varierar
I undersökningen användes undersökningsmaterial som samlats in från tjänsteinnehavare i 12 kommuner och samkommuner samt en anknytande enkät som besvarades av sammanlagt 268 personer. Materialet kompletterades dessutom med gruppintervjuer med tjänsteinnehavare i utvalda kommuner.
När behoven av integration mellan olika uppgifter granskades med avseende på befintligt samarbete och upplevt samarbetsbehov framträdde två uppgiftskluster där behovet av integration mellan tjänsterna inom klustret är större än behovet av integration mellan klustren.
Rådgivningstjänsterna, skolhälsovården och elevvården, socialtjänsterna för barnfamiljer och barnskyddet konstaterades vara nära anknutna till kommunernas övriga basservice.
Till ”vård- och omsorgsklustret” för enskilda kunder hör primärvården, den specialiserade sjukvården, äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsvariation samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.
– I undersökningen granskades också behovet av integration i kommuner av olika storlek. Överlag kan man se att samarbetsbehoven accentueras i stora kommuner, säger Patrik Nordin, ansvarig forskare i projektet.
Kopplingen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunernas uppgifter måste beaktas
Undersökningsresultaten stärker uppfattningen att man i vårdreformen borde ägna mer uppmärksamhet åt samarbetsbehoven och arbetsfördelningen mellan välfärdsområdena och kommunerna.
-Målet för reformen är att bromsa kostnadsutvecklingen och satsa på förebyggande verksamhet. Om reformen äventyrar samarbetet och skapar nya skiljemurar mellan tjänsterna, uppfylls målen inte, säger Karri Vainio, sakkunnig vid Kommunförbundet.
När social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya välfärdsområdena, borde man fästa särskild vikt vid samarbetsrelationer och skillnaderna mellan områdena och kommunerna. Undersökningsresultaten talar också för att det borde vara möjligt att fördela arbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna i situationer där kommunen har tillräcklig bärkraft för att klara av social- och hälsovårdsuppgifter i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet.
Undersökningen visar att den valda nätverksanalytiska metoden fungerar och att den också kan användas för att i stor skala analysera material som gäller kommunerna.
Närmare upplysningar:
Forskningsdoktor Patrik Nordin, ansvarig forskare i undersökningen, tfn 050 598 6128, patrik.nordin (at) tuni.fi
Professor Jan-Erik Johanson, vetenskaplig ledare för undersökningen, tfn 050 318 5960, jan-erik.johanson (at) tuni.fi
Sakkunnig Karri Vainio, Kommunförbundet, tfn. 050 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi
Kontakter
Teresa SalminenViestinnän asiantuntija
Tel:040 365 6961teresa.salminen@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Debatt- och beslutsklimatet har stor betydelse för kommunens framgång17.12.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Merparten av kommunernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare anser att debatt- och beslutsklimatet påverkar mycket eller ganska mycket förutsättningarna för kommunens verksamhet. Resultaten baserar sig på beslutsfattarenkäten som genomfördes i höstas och besvarades av över 2500 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare.
Keskustelu- ja päätöksentekoilmapiirillä suuri merkitys kunnan menestykselle17.12.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Valtaosa kuntien luottamushenkilöistä ja johtavista viranhaltijoista näkee, että keskustelu- ja päätöksentekoilmapiiri vaikuttaa melko tai erittäin paljon oman kunnan toimintaedellytyksiin. Tämä ilmenee syksyllä toteutetusta Kuntapäättäjäkyselystä, johon vastasi yli 2500 valtuutettua ja keskeistä viranhaltijaa.
Personal som stöder välmåendet är en etablerad del av yrkesutbildningen – 80 procent förutser att behovet kommer att öka15.12.2025 01:00:00 EET | Pressmeddelande
En utredning som Kommunförbundet gjort hösten 2025 visar att personal som stöder välmåendet redan är en integrerad del av vardagen i yrkesläroanstalterna. Hela 80 procent av utbildningsanordnarna uppskattar att behovet av personal som stöder välmåendet kommer att öka, och resterande 20 procent tror att behovet kommer att förbli på nuvarande nivå. Ingen av dem som svarade förutser att behovet kommer att minska. Samtidigt lyfts ett närmare samarbete med välfärdsområdena fram som ett centralt utvecklingsobjekt.
Hyvinvointia tukeva henkilöstö on vakiintunut osa ammatillista koulutusta – 80 prosenttia ennakoi tarpeen kasvavan15.12.2025 01:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton syksyllä 2025 tekemän selvityksen mukaan hyvinvointia tukeva henkilöstö on jo kiinteä osa ammatillisten oppilaitosten arkea. Peräti 80 prosenttia koulutuksen järjestäjistä arvioi hyvinvointihenkilöstön tarpeen kasvavan, ja loput 20 prosenttia uskoo sen pysyvän nykyisellään. Yksikään vastaaja ei ennakoi tarpeen vähenevän. Tarpeen kasvua selittävät muun muassa oppimisen tuen laajeneminen, oppivelvollisuusiän pidentyminen sekä ennaltaehkäisevän työn merkityksen korostuminen. Samalla yhteistyön tiivistäminen hyvinvointialueiden kanssa nousee keskeiseksi kehittämiskohteeksi. Kuntouttavan opetuksen kehittäminen edellyttäisi entistä tiiviimpää yhteistyötä sosiaali- ja terveydenhuollon sekä ammatillisen koulutuksen välillä.
Enkät: Kommunens strama ekonomi minskar resurserna för kommunikation11.12.2025 08:55:00 EET | Pressmeddelande
Kommunernas strama ekonomiska situation påverkar resurserna för kommunikationen, enligt Kommunförbundets kommunikationsenkät. Två tredjedelar av kommunikatörerna som svarat på enkäten bedömer att kommunens ekonomiska situation påverkar kommunikationen och marknadsföringen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum