Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster
2.3.2021 10:05:27 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller.
– Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen uppfylls inom olika tjänster samt vilka aktörer som ansvarar för planeringen och ledningen av de åtgärder som vidtas och för det samarbete som behövs.
Undersökningen visar dessutom att det i nuläget finns ett stort behov av samarbete också inom socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder, inom fostran och undervisning samt inom barnskyddet och tjänster för barnfamiljer.
Integrationsbehoven inom social- och hälsovården varierar
I undersökningen användes undersökningsmaterial som samlats in från tjänsteinnehavare i 12 kommuner och samkommuner samt en anknytande enkät som besvarades av sammanlagt 268 personer. Materialet kompletterades dessutom med gruppintervjuer med tjänsteinnehavare i utvalda kommuner.
När behoven av integration mellan olika uppgifter granskades med avseende på befintligt samarbete och upplevt samarbetsbehov framträdde två uppgiftskluster där behovet av integration mellan tjänsterna inom klustret är större än behovet av integration mellan klustren.
Rådgivningstjänsterna, skolhälsovården och elevvården, socialtjänsterna för barnfamiljer och barnskyddet konstaterades vara nära anknutna till kommunernas övriga basservice.
Till ”vård- och omsorgsklustret” för enskilda kunder hör primärvården, den specialiserade sjukvården, äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsvariation samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.
– I undersökningen granskades också behovet av integration i kommuner av olika storlek. Överlag kan man se att samarbetsbehoven accentueras i stora kommuner, säger Patrik Nordin, ansvarig forskare i projektet.
Kopplingen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunernas uppgifter måste beaktas
Undersökningsresultaten stärker uppfattningen att man i vårdreformen borde ägna mer uppmärksamhet åt samarbetsbehoven och arbetsfördelningen mellan välfärdsområdena och kommunerna.
-Målet för reformen är att bromsa kostnadsutvecklingen och satsa på förebyggande verksamhet. Om reformen äventyrar samarbetet och skapar nya skiljemurar mellan tjänsterna, uppfylls målen inte, säger Karri Vainio, sakkunnig vid Kommunförbundet.
När social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya välfärdsområdena, borde man fästa särskild vikt vid samarbetsrelationer och skillnaderna mellan områdena och kommunerna. Undersökningsresultaten talar också för att det borde vara möjligt att fördela arbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna i situationer där kommunen har tillräcklig bärkraft för att klara av social- och hälsovårdsuppgifter i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet.
Undersökningen visar att den valda nätverksanalytiska metoden fungerar och att den också kan användas för att i stor skala analysera material som gäller kommunerna.
Närmare upplysningar:
Forskningsdoktor Patrik Nordin, ansvarig forskare i undersökningen, tfn 050 598 6128, patrik.nordin (at) tuni.fi
Professor Jan-Erik Johanson, vetenskaplig ledare för undersökningen, tfn 050 318 5960, jan-erik.johanson (at) tuni.fi
Sakkunnig Karri Vainio, Kommunförbundet, tfn. 050 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi
Kontakter
Teresa SalminenViestinnän asiantuntija
Tel:040 365 6961teresa.salminen@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Joensuu stad utsedd till Bästa infrastrukturbeställare 202527.3.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Kommunförbundet och INFRA rf har beviljat Joensuu stad utmärkelsen Bästa infrastrukturbeställare 2025. Joensuu är en öppen och utvecklingsvänlig beställare av infrastruktur, som har ett nära samarbete med regionens företag och utbildningsorganisationer. Staden använder sig av en regelbunden marknadsdialog samt främjar digitalisering och utsläppssnåla metoder för genomförande.
Joensuun kaupunki on vuoden 2025 paras infratilaaja27.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliitto ja INFRA ry ovat myöntäneet Joensuun kaupungille vuoden 2025 Paras infratilaaja -tunnustuksen. Joensuu on avoin ja kehitysmyönteinen infratilaaja, joka tekee tiivistä yhteistyötä alueen yritysten ja koulutusorganisaatioiden kanssa. Kaupunki hyödyntää säännöllistä markkinavuoropuhelua, edistää digitalisaatiota ja edistää vähäpäästöisiä toteutusmenetelmiä.
Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Koulukuljetukset maksavat kunnille lähes 249 miljoonaa euroa – pienissä kunnissa lähes puolet oppilaista kuljetuksessa19.3.2026 02:00:00 EET | Tiedote
Kunnat käyttivät vuonna 2024 lähes 249 miljoonaa euroa esi- ja perusopetuksen koulukuljetuksiin. Kuljetuksissa on noin 105 000 oppilasta. Kuljetusoppilaiden määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 10 000 oppilaalla. Kuntaliiton koulukuljetuskyselyyn vastasi 221 kuntaa, joten tulokset antavat kattavan kuvan koulukuljetusten tilanteesta Suomessa. ”Koulukuljetukset ovat monessa kunnassa välttämätön osa koulupäivän mahdollistamista. Niillä varmistetaan, että oppilaat pääsevät kouluun turvallisesti asuinpaikasta riippumatta”, sanoo erityisasiantuntija Mari Sjöström Kuntaliitosta.
De sex största städerna utvecklar arbete mot rasism – enkätresultat visar praxis och utvecklingsbehov15.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
I Finlands sex största städer, Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo och Uleåborg, pågår mångsidigt arbete mot rasism. Det ingår i allt från strategier till tjänster i vardagen. Resultaten från en enkät visar olika praxis som städerna tillämpar för att främja likabehandling. Resultaten visar också att arbetet för att förebygga rasism och diskriminering är en långsiktig process och att det fortfarande finns mycket som behöver utvecklas. – Det var viktigt att göra en sammanställning av god praxis, eftersom motsvarande material om de sex största städerna inte har samlats in tidigare. Samtidigt kan vi lära av varandra och utveckla arbetet tillsammans, säger Fanni Tainio, nätverkssakkunnig vid Finlands Kommunförbund.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum