Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster

2.3.2021 10:05:27 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller.

– Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen uppfylls inom olika tjänster samt vilka aktörer som ansvarar för planeringen och ledningen av de åtgärder som vidtas och för det samarbete som behövs.

Undersökningen visar dessutom att det i nuläget finns ett stort behov av samarbete också inom socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder, inom fostran och undervisning samt inom barnskyddet och tjänster för barnfamiljer.

Integrationsbehoven inom social- och hälsovården varierar

I undersökningen användes undersökningsmaterial som samlats in från tjänsteinnehavare i 12 kommuner och samkommuner samt en anknytande enkät som besvarades av sammanlagt 268 personer. Materialet kompletterades dessutom med gruppintervjuer med tjänsteinnehavare i utvalda kommuner.

När behoven av integration mellan olika uppgifter granskades med avseende på befintligt samarbete och upplevt samarbetsbehov framträdde två uppgiftskluster där behovet av integration mellan tjänsterna inom klustret är större än behovet av integration mellan klustren.

Rådgivningstjänsterna, skolhälsovården och elevvården, socialtjänsterna för barnfamiljer och barnskyddet konstaterades vara nära anknutna till kommunernas övriga basservice.

Till ”vård- och omsorgsklustret” för enskilda kunder hör primärvården, den specialiserade sjukvården, äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsvariation samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.

– I undersökningen granskades också behovet av integration i kommuner av olika storlek. Överlag kan man se att samarbetsbehoven accentueras i stora kommuner, säger Patrik Nordin, ansvarig forskare i projektet.

Kopplingen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunernas uppgifter måste beaktas

Undersökningsresultaten stärker uppfattningen att man i vårdreformen borde ägna mer uppmärksamhet åt samarbetsbehoven och arbetsfördelningen mellan välfärdsområdena och kommunerna.

-Målet för reformen är att bromsa kostnadsutvecklingen och satsa på förebyggande verksamhet. Om reformen äventyrar samarbetet och skapar nya skiljemurar mellan tjänsterna, uppfylls målen inte, säger Karri Vainio, sakkunnig vid Kommunförbundet.

När social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya välfärdsområdena, borde man fästa särskild vikt vid samarbetsrelationer och skillnaderna mellan områdena och kommunerna. Undersökningsresultaten talar också för att det borde vara möjligt att fördela arbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna i situationer där kommunen har tillräcklig bärkraft för att klara av social- och hälsovårdsuppgifter i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet.  

Undersökningen visar att den valda nätverksanalytiska metoden fungerar och att den också kan användas för att i stor skala analysera material som gäller kommunerna.

 Undersökning (på finska)

Närmare upplysningar:

Forskningsdoktor Patrik Nordin, ansvarig forskare i undersökningen, tfn 050 598 6128, patrik.nordin (at) tuni.fi

Professor Jan-Erik Johanson, vetenskaplig ledare för undersökningen, tfn 050 318 5960, jan-erik.johanson (at) tuni.fi

Sakkunnig Karri Vainio, Kommunförbundet, tfn. 050 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet: En kommunreform kräver flera djärva lösningar15.9.2026 15:15:40 EEST | Pressmeddelande

Finland måste på ett kontrollerat sätt förändra kommunerna genom djärva och snabba åtgärder, annars kommer befolkningsförändringen att tvinga fram en okontrollerad förändringsprocess med en kommun och en tjänst i taget. Kommunförbundet har publicerat ett nytt diskussionsunderlag där tre alternativa lösningar bedöms: ökat samarbete, differentiering av uppgifter och ändringar i kommunstrukturen. Slutsatsen är klar: den nuvarande situationen är inte hållbar, men ingen enskild lösning är heller tillräcklig.

Kuntaliitto: Kuntien uudistamiseen tarvitaan nippu rohkeita ratkaisuja15.9.2026 15:02:26 EEST | Tiedote

Suomen on uudistettava kuntia hallitusti, rohkeasti ja nopeasti, sillä muuten väestönmurros pakottaa muutokseen hallitsemattomasti kunta ja palvelu kerrallaan. Kuntaliitto julkaisi uuden keskustelualoitteen, jossa arvioidaan kolmea ratkaisusuuntaa, yhteistyön lisäämistä, tehtävien eriyttämistä ja kuntarakenteen muutoksia. Johtopäätös on selvä: nykytila ei ole kestävä, mutta myöskään mikään yksittäinen ratkaisu ei yksin riitä.

Kommunförbundets ekonomibarometer: Det samhällsekonomiska uppsvinget syns ännu inte i uppskattningarna för kommunekonomin15.9.2026 08:30:00 EEST | Pressmeddelande

Kommunernas ekonomiska nuläge ter sig rätt stabilt, enligt ekonomidirektörernas senaste bedömningar. På 12 månaders sikt ser utsikterna dock en aning sämre ut. Hela 40 procent av kommunernas ekonomidirektörer anser att det finns ett tryck på att höja skattesatsen. Dessutom anser de flesta att det finns ett måttligt eller stort behov av anpassningsåtgärder även i framtiden. Enligt ekonomidirektörerna kommer det ekonomiska spelrummet att minska i kommuner av alla storlekar under de kommande 10 åren. Det framgår av enkäten Ekonomibarometern, som Kommunförbundet genomfört i höst.

Kuntaliiton Talousbarometri: Kansantalouden piristyminen ei näy vielä kuntien talousjohdon odotuksissa15.9.2026 08:30:00 EEST | Tiedote

Kuntien talouden nykytila näyttäytyy talousjohtajien tuoreiden arvioiden mukaan melko vakaalta. Näkymät kuitenkin heikkenevät hieman arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Veroprosentin korotuspaineen tunnisti jopa 40 % vastanneista. Lisäksi valtaosa talousjohtajista näkee kohtalaista tai huomattavaa tarvetta sopeutustoimille myös tulevaisuudessa. Talousjohtajien näkemysten mukaan taloudellinen liikkumavara pienenee seuraavien kymmenen vuoden aikana kaikenkokoisissa kunnissa. Tiedot selviävät Kuntaliiton syksyn Talousbarometristä.

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye