Upplevelsen av delaktighet är inte jämnt fördelad: företagare har den starkaste upplevelsen av delaktighet, arbetslösa den svagaste

30.1.2023 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Delaktighet innebär att man kan delta i och påverka sina egna och gemensamma angelägenheter, bli hörd som sig själv, uppleva att det hen gör är betydelsefullt, höra till en grupp som är viktig för hen och känna uppskattning av andra.

Av alla grupper som granskades i undersökningen upplevde företagare i genomsnitt den starkaste delaktigheten och arbetslösa den svagaste. Sjukpensionärer upplever att de är mindre delaktiga än de sysselsatta. Däremot var upplevelsen av delaktighet hos personer som är familjelediga eller ålderspensionerade inte sämre än hos de sysselsatta.

”Resultaten tyder på att arbetet har en större betydelse än enbart som källa för inkomst i människornas liv. Att tvingas lämna arbetslivet verkar försämra upplevelsen av delaktighet särskilt mycket”, säger forskare Lars Leemann.

Bakgrunden till företagarnas starka upplevelse av delaktighet kan till exempel bero på möjligheten att påverka sitt eget arbete eller den samhälleliga uppskattningen för företagande.

Många olika faktorer ökar risken för svag delaktighet

Nästan en fjärdedel av de arbetslösa i Finland upplever mycket svag delaktighet. Andelen är också större bland arbetsoförmögna, studerande, personer med sämre hälsa och ogifta personer.

Kvinnor upplever i genomsnitt en något starkare delaktighet än män, och för män är risken att uppleva mycket svag delaktighet cirka en och en halv gånger större än för kvinnor.

Undersökningen visar att en mycket svag upplevelse av delaktighet är förknippad med situationer där en svagare ställning, låga inkomster och till exempel sjukdomar vävs samman och svårigheterna hopar sig.

När en person lider av flera brister i välbefinnandet försvagar alla dessa upplevelsen av delaktighet, och det minskar möjligheterna att frigöra sig från utsatthet. Särskilda behov hos personer som upplever mycket svag delaktighet borde beaktas i bland annat socialskyddet.

”Socialskyddets behovsprövning orsakar osäkerhet. När en människa måste vänta på ett beslut om till exempel sjukpension, rehabiliteringspenning eller arbetskraftspolitiskt utlåtande, förbrukar hen sina resurser genom att vara stressad. Socialskyddet borde stödja, ge perspektiv över svårigheterna och skapa rimliga möjligheter att delta enligt den rådande livsstilen”, säger ledande forskare Anna-Maria Isola.

Dessa frågor har man tagit tag i bland annat i social- och hälsovårdsreformen, socialskyddsreformen, programmet för arbetsförmåga samt under den pågående programperioden för Europeiska socialfonden.

Undersökningen är den första i sitt slag

Det här är den första undersökningen där man granskat samverkan mellan många faktorer för upplevelsen av delaktighet med hjälp av ett urval som representerar den vuxna befolkningen i hela Finland.

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikatorn som THL utvecklat. Upplevelsen av delaktighet bland vuxna (över 20 år) var i genomsnitt 75,2 poäng mätt enligt delaktighetsindikatorn. Gränsen för upplevelsen av mycket svag delaktighet har fastställts till 50 poäng. Tio procent hade en mycket svag upplevelse av delaktighet.

Undersökningen grundar sig på FinSote-materialet som samlades in 2019. Undersökningen finansieras av Europeiska socialfonden.

I Sotkanet-informationstjänsten kan man granska andelen personer som upplever mycket svag delaktighet. För den vuxna befolkningens del kan man granska hela befolkningens uppgifter enligt ålder, kön och utbildning. I fråga om skolelever och elever kan man dessutom göra regionala och kommunspecifika granskningar.

Källor

Leemann, Lars. Nousiainen, Marko. Keto-Tokoi, Anna. & Isola, Anna-Maria.: Osallisuuden kokemus aikuisväestössä. I: Karvonen, Sakari. Kestilä, Laura. & Saikkonen, Paula. (red.) Suomalaisten hyvinvointi 2022. Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022 s. 94–113. (på finska)

Osallisuuden kokemus aikuisväestössä (Julkari.fi) (pdf 6 Mb) (på finska)

Kontaktuppgifter

Lars Leemann
forskare
tel. 029 524 7509
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Marko Nousiainen
specialforskare
tel. 029 524 7225
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Anna-Maria Isola
ledande forskare
tel. 029 524 7334
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

arbetsliv arbetslöshet företagande välmående

Bilder

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum