Institutet för hälsa och välfärd THL

Upplevelsen av delaktighet är inte jämnt fördelad: företagare har den starkaste upplevelsen av delaktighet, arbetslösa den svagaste

30.1.2023 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL

Dela
Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Delaktighet innebär att man kan delta i och påverka sina egna och gemensamma angelägenheter, bli hörd som sig själv, uppleva att det hen gör är betydelsefullt, höra till en grupp som är viktig för hen och känna uppskattning av andra.

Av alla grupper som granskades i undersökningen upplevde företagare i genomsnitt den starkaste delaktigheten och arbetslösa den svagaste. Sjukpensionärer upplever att de är mindre delaktiga än de sysselsatta. Däremot var upplevelsen av delaktighet hos personer som är familjelediga eller ålderspensionerade inte sämre än hos de sysselsatta.

”Resultaten tyder på att arbetet har en större betydelse än enbart som källa för inkomst i människornas liv. Att tvingas lämna arbetslivet verkar försämra upplevelsen av delaktighet särskilt mycket”, säger forskare Lars Leemann.

Bakgrunden till företagarnas starka upplevelse av delaktighet kan till exempel bero på möjligheten att påverka sitt eget arbete eller den samhälleliga uppskattningen för företagande.

Många olika faktorer ökar risken för svag delaktighet

Nästan en fjärdedel av de arbetslösa i Finland upplever mycket svag delaktighet. Andelen är också större bland arbetsoförmögna, studerande, personer med sämre hälsa och ogifta personer.

Kvinnor upplever i genomsnitt en något starkare delaktighet än män, och för män är risken att uppleva mycket svag delaktighet cirka en och en halv gånger större än för kvinnor.

Undersökningen visar att en mycket svag upplevelse av delaktighet är förknippad med situationer där en svagare ställning, låga inkomster och till exempel sjukdomar vävs samman och svårigheterna hopar sig.

När en person lider av flera brister i välbefinnandet försvagar alla dessa upplevelsen av delaktighet, och det minskar möjligheterna att frigöra sig från utsatthet. Särskilda behov hos personer som upplever mycket svag delaktighet borde beaktas i bland annat socialskyddet.

”Socialskyddets behovsprövning orsakar osäkerhet. När en människa måste vänta på ett beslut om till exempel sjukpension, rehabiliteringspenning eller arbetskraftspolitiskt utlåtande, förbrukar hen sina resurser genom att vara stressad. Socialskyddet borde stödja, ge perspektiv över svårigheterna och skapa rimliga möjligheter att delta enligt den rådande livsstilen”, säger ledande forskare Anna-Maria Isola.

Dessa frågor har man tagit tag i bland annat i social- och hälsovårdsreformen, socialskyddsreformen, programmet för arbetsförmåga samt under den pågående programperioden för Europeiska socialfonden.

Undersökningen är den första i sitt slag

Det här är den första undersökningen där man granskat samverkan mellan många faktorer för upplevelsen av delaktighet med hjälp av ett urval som representerar den vuxna befolkningen i hela Finland.

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikatorn som THL utvecklat. Upplevelsen av delaktighet bland vuxna (över 20 år) var i genomsnitt 75,2 poäng mätt enligt delaktighetsindikatorn. Gränsen för upplevelsen av mycket svag delaktighet har fastställts till 50 poäng. Tio procent hade en mycket svag upplevelse av delaktighet.

Undersökningen grundar sig på FinSote-materialet som samlades in 2019. Undersökningen finansieras av Europeiska socialfonden.

I Sotkanet-informationstjänsten kan man granska andelen personer som upplever mycket svag delaktighet. För den vuxna befolkningens del kan man granska hela befolkningens uppgifter enligt ålder, kön och utbildning. I fråga om skolelever och elever kan man dessutom göra regionala och kommunspecifika granskningar.

Källor

Leemann, Lars. Nousiainen, Marko. Keto-Tokoi, Anna. & Isola, Anna-Maria.: Osallisuuden kokemus aikuisväestössä. I: Karvonen, Sakari. Kestilä, Laura. & Saikkonen, Paula. (red.) Suomalaisten hyvinvointi 2022. Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022 s. 94–113. (på finska)

Osallisuuden kokemus aikuisväestössä (Julkari.fi) (pdf 6 Mb) (på finska)

Kontaktuppgifter

Lars Leemann
forskare
tel. 029 524 7509
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Marko Nousiainen
specialforskare
tel. 029 524 7225
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Anna-Maria Isola
ledande forskare
tel. 029 524 7334
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

arbetslivarbetslöshetföretagandevälmående

Bilder

Ladda ned bild

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation minskade en aning – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas till Sommaröarna i Esbo20.3.2023 10:00:00 EET | Tiedote

År 2022 anmäldes totalt 123 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Det är något färre än toppåret 2021, då antalet fall var 148. Under tidigare år har det förekommit färre än hundra fall. "Trenden i antalet rapporterade TBE-fall har varit uppåtgående redan i över tio år. Detta förklaras av flera faktorer. Till exempel kan klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2018–2022 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i kustregionernas kommuner, i Pargas (46 fall per 100 000 invånare), Gustavs (41/100 000), landskapet Åland (38/100 000) och Lojo (16/100 000). Så gott som alla personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett fullt vaccinationsskydd, särskilt om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Nytt område

Vaccinationstäckningen bland småbarn är god i Finland – täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något14.3.2023 12:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen är fortfarande god i Finland när det gäller vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet för barn. Täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något under de senaste två åren. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Över 97 procent av barn födda år 2019 har fått det femvalenta vaccinet som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner som orsakas av Hib-bakterien. Täckningen är något lägre bland barn födda 2019 och 2020 än i de tidigare åldersklasserna, då täckningen varit nästan 99 procent. I flera välfärdsområden når man dock fortfarande en täckning på 99 procent. Cirka 94 procent av de barn som föddes 2020 har fått den första dosen MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Även på riksnivå har MPR-vaccinationstäckningen sjunkit långsamt under de senaste åren. I vissa välfärdsområden har täckningen dock hållits på en god nivå eller till och med stigit. "Orsakerna till att vaccinationstäckningen sju

Hur mår finländarna? THL kallar 10 000 personer från olika delar av landet till en omfattande hälsoundersökning24.1.2023 10:00:00 EET | Tiedote

THL kallar 10 000 vuxna till en omfattande hälsoundersökning under vintern och våren. Kallelsen skickas till ett slumpmässigt urval personer över 20 år. I undersökningen utreds deras hälsa, funktionsförmåga och riskfaktorer för sjukdomar som kan utvecklas senare i livet. Hälsoundersökningarna är en del av THL:s omfattande undersökning Hälsosamma Finland, som inleddes förra hösten. Då ombads 66 000 vuxna besvara undersökningens enkät. Nu kallas 10 000 av dem dessutom till en hälsoundersökning. ”Undersökningshelheten är en nationellt betydande satsning för att få sådan kunskap om hela befolkningens och dess delgruppers hälsa och välfärd som inte kan fås från andra informationskällor”, säger Annamari Lundqvist som är ledare för undersökningen. Hälsoundersökningarna ordnas på 50 orter Hälsoundersökningarna inleds i januari och avslutas i juni 2023. Hälso- och sjukvårdspersonalen besöker sammanlagt 50 orter. Undersökningarna genomförs på bred front i hela Finland, från Utsjoki till Helsingf

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum