Institutet för hälsa och välfärd THL

Upplevelsen av delaktighet är inte jämnt fördelad: företagare har den starkaste upplevelsen av delaktighet, arbetslösa den svagaste

Dela
Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.

Delaktighet innebär att man kan delta i och påverka sina egna och gemensamma angelägenheter, bli hörd som sig själv, uppleva att det hen gör är betydelsefullt, höra till en grupp som är viktig för hen och känna uppskattning av andra.

Av alla grupper som granskades i undersökningen upplevde företagare i genomsnitt den starkaste delaktigheten och arbetslösa den svagaste. Sjukpensionärer upplever att de är mindre delaktiga än de sysselsatta. Däremot var upplevelsen av delaktighet hos personer som är familjelediga eller ålderspensionerade inte sämre än hos de sysselsatta.

”Resultaten tyder på att arbetet har en större betydelse än enbart som källa för inkomst i människornas liv. Att tvingas lämna arbetslivet verkar försämra upplevelsen av delaktighet särskilt mycket”, säger forskare Lars Leemann.

Bakgrunden till företagarnas starka upplevelse av delaktighet kan till exempel bero på möjligheten att påverka sitt eget arbete eller den samhälleliga uppskattningen för företagande.

Många olika faktorer ökar risken för svag delaktighet

Nästan en fjärdedel av de arbetslösa i Finland upplever mycket svag delaktighet. Andelen är också större bland arbetsoförmögna, studerande, personer med sämre hälsa och ogifta personer.

Kvinnor upplever i genomsnitt en något starkare delaktighet än män, och för män är risken att uppleva mycket svag delaktighet cirka en och en halv gånger större än för kvinnor.

Undersökningen visar att en mycket svag upplevelse av delaktighet är förknippad med situationer där en svagare ställning, låga inkomster och till exempel sjukdomar vävs samman och svårigheterna hopar sig.

När en person lider av flera brister i välbefinnandet försvagar alla dessa upplevelsen av delaktighet, och det minskar möjligheterna att frigöra sig från utsatthet. Särskilda behov hos personer som upplever mycket svag delaktighet borde beaktas i bland annat socialskyddet.

”Socialskyddets behovsprövning orsakar osäkerhet. När en människa måste vänta på ett beslut om till exempel sjukpension, rehabiliteringspenning eller arbetskraftspolitiskt utlåtande, förbrukar hen sina resurser genom att vara stressad. Socialskyddet borde stödja, ge perspektiv över svårigheterna och skapa rimliga möjligheter att delta enligt den rådande livsstilen”, säger ledande forskare Anna-Maria Isola.

Dessa frågor har man tagit tag i bland annat i social- och hälsovårdsreformen, socialskyddsreformen, programmet för arbetsförmåga samt under den pågående programperioden för Europeiska socialfonden.

Undersökningen är den första i sitt slag

Det här är den första undersökningen där man granskat samverkan mellan många faktorer för upplevelsen av delaktighet med hjälp av ett urval som representerar den vuxna befolkningen i hela Finland.

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikatorn som THL utvecklat. Upplevelsen av delaktighet bland vuxna (över 20 år) var i genomsnitt 75,2 poäng mätt enligt delaktighetsindikatorn. Gränsen för upplevelsen av mycket svag delaktighet har fastställts till 50 poäng. Tio procent hade en mycket svag upplevelse av delaktighet.

Undersökningen grundar sig på FinSote-materialet som samlades in 2019. Undersökningen finansieras av Europeiska socialfonden.

I Sotkanet-informationstjänsten kan man granska andelen personer som upplever mycket svag delaktighet. För den vuxna befolkningens del kan man granska hela befolkningens uppgifter enligt ålder, kön och utbildning. I fråga om skolelever och elever kan man dessutom göra regionala och kommunspecifika granskningar.

Källor

Leemann, Lars. Nousiainen, Marko. Keto-Tokoi, Anna. & Isola, Anna-Maria.: Osallisuuden kokemus aikuisväestössä. I: Karvonen, Sakari. Kestilä, Laura. & Saikkonen, Paula. (red.) Suomalaisten hyvinvointi 2022. Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022 s. 94–113. (på finska)

Osallisuuden kokemus aikuisväestössä (Julkari.fi) (pdf 6 Mb) (på finska)

Kontaktuppgifter

Lars Leemann
forskare
tel. 029 524 7509
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Marko Nousiainen
specialforskare
tel. 029 524 7225
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Anna-Maria Isola
ledande forskare
tel. 029 524 7334
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye