Utredning: Buller från vägtrafik och oväsen från de närmaste grannarna stör oftast i Finland
8.3.2021 14:19:34 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Människors sömn och tillvaro störs oftast av buller från vägtrafiken och oväsen från de närmaste grannarna. Detta framgår av THL:s nya utredning, där man för första gången granskade hur störande människor upplever olika källor till miljöbuller i sin egen vardag.
Enligt utredningen upplevde 4,8 procent av deltagarna att buller från vägtrafik och 4,5 procent att oväsen från de närmaste grannarna är mycket störande i vardagen.
”I samhället har man gradvis blivit medveten om de olägenheter vägtrafikbuller orsakar. I fortsättningen är det också skäl att beakta olägenheter som orsakas av oväsen från grannskapet som en viktig källa till miljöbuller”, säger specialforskare Anu Turunen vid THL.
Andra källor till miljöbuller som ingick i undersökningen var järnvägs-, spårvagns- och flygtrafik, industri och hamnar samt utöver de närmaste grannarna även det övriga grannskapet.
Cirka en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga
Det är mycket individuellt hur störande man upplever buller.
”Upplevelsen påverkas förutom av ljudets fysikaliska egenskaper och exponeringssituationen även av individuella egenskaper såsom bullerkänslighet och attityd till ljudkällan. Beroende på personen kan till exempel oväsen från grannar upplevas som mycket störande även om ljudtrycksnivån är låg och kan klassificeras i normala levnadsljud”, säger Turunen.
Ungefär en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga. I den här utredningen verkade det som om det faktum huruvida deltagaren själv klassificerade sig som känslig för buller eller inte var det som mest avgjorde hur störande miljöbullret upplevdes.
Till exempel var det tre gånger vanligare att de som definierade sig själva som bullerkänsliga upplevde att den egna tillvaron i stor utsträckning stördes på grund av vägtrafikbuller eller oväsen från de närmaste grannarna. Även sömnstörningar på grund av vägtrafikbuller var nästan fem gånger vanligare hos dessa personer.
”Bullerkänsligheten har en central roll vad gäller de olägenheter bullret medför för hälsan. Känsligheten avgör hur störande en individ upplever bullret samt hur känsligt och kraftigt individen och hans eller hennes kropp reagerar på bullret”, säger Turunen.
Enkätmaterial som omfattar hela Finland
Utredningen baserade sig på det enkätmaterial som THL samlade in 2015 och som omfattade hela Finland (den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH). Undersökningen omfattade ett slumpmässigt urval bestående av 38 000 finländare som fyllt 20 år. Enkätens svarsaktivitet var 53 procent, det vill säga cirka 20 000 personer svarade på enkäten.
Referens
Turunen m.fl. (2021). Eri ympäristömelulähteiden häiritsevyys Suomessa (Finländarnas uppfattning om hur störande olika källor till miljöbuller upplevs, på finska). Ympäristö ja terveys 2/2021.
Mer information
Anu Turunen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6473
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum