Utredning: Buller från vägtrafik och oväsen från de närmaste grannarna stör oftast i Finland
Människors sömn och tillvaro störs oftast av buller från vägtrafiken och oväsen från de närmaste grannarna. Detta framgår av THL:s nya utredning, där man för första gången granskade hur störande människor upplever olika källor till miljöbuller i sin egen vardag.
Enligt utredningen upplevde 4,8 procent av deltagarna att buller från vägtrafik och 4,5 procent att oväsen från de närmaste grannarna är mycket störande i vardagen.
”I samhället har man gradvis blivit medveten om de olägenheter vägtrafikbuller orsakar. I fortsättningen är det också skäl att beakta olägenheter som orsakas av oväsen från grannskapet som en viktig källa till miljöbuller”, säger specialforskare Anu Turunen vid THL.
Andra källor till miljöbuller som ingick i undersökningen var järnvägs-, spårvagns- och flygtrafik, industri och hamnar samt utöver de närmaste grannarna även det övriga grannskapet.
Cirka en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga
Det är mycket individuellt hur störande man upplever buller.
”Upplevelsen påverkas förutom av ljudets fysikaliska egenskaper och exponeringssituationen även av individuella egenskaper såsom bullerkänslighet och attityd till ljudkällan. Beroende på personen kan till exempel oväsen från grannar upplevas som mycket störande även om ljudtrycksnivån är låg och kan klassificeras i normala levnadsljud”, säger Turunen.
Ungefär en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga. I den här utredningen verkade det som om det faktum huruvida deltagaren själv klassificerade sig som känslig för buller eller inte var det som mest avgjorde hur störande miljöbullret upplevdes.
Till exempel var det tre gånger vanligare att de som definierade sig själva som bullerkänsliga upplevde att den egna tillvaron i stor utsträckning stördes på grund av vägtrafikbuller eller oväsen från de närmaste grannarna. Även sömnstörningar på grund av vägtrafikbuller var nästan fem gånger vanligare hos dessa personer.
”Bullerkänsligheten har en central roll vad gäller de olägenheter bullret medför för hälsan. Känsligheten avgör hur störande en individ upplever bullret samt hur känsligt och kraftigt individen och hans eller hennes kropp reagerar på bullret”, säger Turunen.
Enkätmaterial som omfattar hela Finland
Utredningen baserade sig på det enkätmaterial som THL samlade in 2015 och som omfattade hela Finland (den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH). Undersökningen omfattade ett slumpmässigt urval bestående av 38 000 finländare som fyllt 20 år. Enkätens svarsaktivitet var 53 procent, det vill säga cirka 20 000 personer svarade på enkäten.
Referens
Turunen m.fl. (2021). Eri ympäristömelulähteiden häiritsevyys Suomessa (Finländarnas uppfattning om hur störande olika källor till miljöbuller upplevs, på finska). Ympäristö ja terveys 2/2021.
Mer information
Anu Turunen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6473
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum