Utredning: Buller från vägtrafik och oväsen från de närmaste grannarna stör oftast i Finland

8.3.2021 14:19:34 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Människors sömn och tillvaro störs oftast av buller från vägtrafiken och oväsen från de närmaste grannarna. Detta framgår av THL:s nya utredning, där man för första gången granskade hur störande människor upplever olika källor till miljöbuller i sin egen vardag.

Enligt utredningen upplevde 4,8 procent av deltagarna att buller från vägtrafik och 4,5 procent att oväsen från de närmaste grannarna är mycket störande i vardagen.

”I samhället har man gradvis blivit medveten om de olägenheter vägtrafikbuller orsakar. I fortsättningen är det också skäl att beakta olägenheter som orsakas av oväsen från grannskapet som en viktig källa till miljöbuller”, säger specialforskare Anu Turunen vid THL.

Andra källor till miljöbuller som ingick i undersökningen var järnvägs-, spårvagns- och flygtrafik, industri och hamnar samt utöver de närmaste grannarna även det övriga grannskapet.

Cirka en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga

Det är mycket individuellt hur störande man upplever buller.

”Upplevelsen påverkas förutom av ljudets fysikaliska egenskaper och exponeringssituationen även av individuella egenskaper såsom bullerkänslighet och attityd till ljudkällan. Beroende på personen kan till exempel oväsen från grannar upplevas som mycket störande även om ljudtrycksnivån är låg och kan klassificeras i normala levnadsljud”, säger Turunen.

Ungefär en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga. I den här utredningen verkade det som om det faktum huruvida deltagaren själv klassificerade sig som känslig för buller eller inte var det som mest avgjorde hur störande miljöbullret upplevdes.

Till exempel var det tre gånger vanligare att de som definierade sig själva som bullerkänsliga upplevde att den egna tillvaron i stor utsträckning stördes på grund av vägtrafikbuller eller oväsen från de närmaste grannarna. Även sömnstörningar på grund av vägtrafikbuller var nästan fem gånger vanligare hos dessa personer.

”Bullerkänsligheten har en central roll vad gäller de olägenheter bullret medför för hälsan. Känsligheten avgör hur störande en individ upplever bullret samt hur känsligt och kraftigt individen och hans eller hennes kropp reagerar på bullret”, säger Turunen.

Enkätmaterial som omfattar hela Finland

Utredningen baserade sig på det enkätmaterial som THL samlade in 2015 och som omfattade hela Finland (den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH). Undersökningen omfattade ett slumpmässigt urval bestående av 38 000 finländare som fyllt 20 år. Enkätens svarsaktivitet var 53 procent, det vill säga cirka 20 000 personer svarade på enkäten.

Referens

Turunen m.fl. (2021). Eri ympäristömelulähteiden häiritsevyys Suomessa (Finländarnas uppfattning om hur störande olika källor till miljöbuller upplevs, på finska). Ympäristö ja terveys 2/2021.

Mer information

Buller

Anu Turunen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6473
fornamn.efternamn@thl.fi

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum