Utrymmen för specialfunktioner vållar problem för landskapen 

Det nya sote-lagutkastet skapar ovisshet för kommunerna om vad som kommer att hända med deras utrymmen för social- och hälsovården i fortsättningen. Kommunerna är bekymrade över de risker tomma utrymmen kan innebära. Utöver kommunerna blir också de samkommuner som fungerar över landskapsgränserna tvungna att fundera över detta. I Vaalijala, Eteva och Kårkulla samkommuner har det byggts flera fastigheter som uppfyller särskilda krav för specialservice. Direktör Ilkka Jokinen vid Vaalijala samkommun, verkställande direktör Marika Metsähonkala vid Eteva samkommun och chef för Expert- och utvecklingscentret vid Kårkulla samkommun Susanne Karlsson säger att det inte går att tillhandahålla utrymmen för specialtjänster på ett lönsamt sätt i varje landskap.  

–Vi tycker inte det är realistiskt att det i varje kommun erbjuds service och utrymmen för klienter i behov av mera krävande service. En lönsam verksamhet fås med nuvarande centraliserade tjänster.  

Jokinen, Metsähonkala och Karlsson tar också ställning till modellen för fastigheternas besittningsrätt.  

–Är avtal på fyra år för specialtjänster lämpliga mellan välfärdsområdena? Det är också fråga om dessa klienters hem. De boende och deras familjer måste kunna lita på att de får en bestående service och permanent kan bo i sitt hem.  

Till exempel i Etevas undersöknings- och krispoliklinik för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Tavastehus finns ett radhus med fem bostäder och ett parhus med sex bostäder samt kris- och intensivenheten Atrium. Dessa byggnader är byggda enkom för att kunna erbjuda specialservice. Handledning och övervakning sker dygnet runt.  

– Då klienten kommer till oss i kris så krävs det specialfunktioner både i boendet och i de gemensamma utrymmena. Gruppstorleken är liten och de fysiska utrymmena är tydliga och har en lugnande påverkan. I enheterna finns separata sinnesfria rum om det egna rummet känns otryggt och klientsäkerheten äventyras. Parhuset kan delas in i ännu mindre grupputrymmen enligt klientens behov. Experternas utrymmen finns i radhusets övre våning, berättar tjänstechefen för undersöknings- och krispolikliniken enheten i Tavastehus, Riikka Ahtila, om specialkraven gällande utrymmena. 

Ahtila säger att fastigheterna inte i utomståendes ögon ser hemlika ut, men för en person med autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan det inre livet vara kaotiskt och ångestfyllt. Tydlighet i utrymmena hjälper de här personerna att få en strukturerad vardag.  

– För tillfället råder det brist på utrymmen som uppfyller de behov som klienter med särskilt stöd har. Tjänsterna kräver också ett brett och mångsidigt kunnande av personalen. Därför behövs centraliserade enheter som erbjuder specialservice, säger Ahtila.  

Eteva bygger som bäst en ny boendeenhet i Mäntsälä med 21 platser och i somras inledde Kastanjegrändens boendeenhet sin verksamhet i Vanda.  

Vaalijala samkommun bygger nya utrymmen för krisenheten i Neonpelto i Pieksämäki.  

I december färdigställdes en rehabilteringsenhet för barn och familjer vid Vaalijala samkommun. Samkommunen bygger också en ny krisenhet i Neonpelto i Pieksämäki med 12 platser, vilken blir färdig i slutet av 2022. 

 Kårkulla samkommun har senaste vår tagit i bruk en kris-, undersöknings- och rehabiliteringsenhet i Pargas med 12 platser. Utrymmena är planerade med klienternas specialbehov i åtanke. I samma byggnad jobbar också en del av expert- och utvecklingscentrets personal. Enhetens verksamhet är en garanti för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller är inom autismspektret ska få service på sitt eget modersmål, vilket är en förutsättning för att en god vårdrelation ska kunna skapas.