Utvecklingen av Finlands ekonomi, det lokala näringslivet och ekonomin i den egna kommunen inverkar mest på verksamhetsförutsättningarna under kommande fullmäktigeperiod

Av enkätdeltagarna bedömde 82 procent att befolkningsutvecklingen inverkar avsevärt på verksamhetsförutsättningarna under kommande fullmäktigeperiod och 81 procent bedömde att social- och hälsovårdsreformen gör det. Bedömningarna är samstämmiga bland beslutsfattarna i olika stora kommuner när det gäller vilken betydelse utvecklingen av ekonomin, näringslivet och reformerna har för den egna kommunen.

- Beslutsfattarnas allmänna bild är likadan som i slutet av förra fullmäktigeperioden våren 2017.  Den största förändringen framgår ändå av beslutsfattarnas syn på befolkningsutvecklingens betydelse för den egna kommunen. Den minskande och åldrande befolkningen samt flyttningsrörelsen har ofta diskuterats i den offentliga debatten, och både små och stora kommuner inser dessa faktorers betydelse, säger forskaren Siv Sandberg.  

Nämnas bör också att klimatförändringens och invandringens betydelse för den egna kommunen framstår som ett tydligare tema i de stora städerna, medan det i mindre kommuner inte anses lika viktigt.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets och Åbo Akademis beslutsfattarenkät som utfördes hösten 2020. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare i 42 kommuner.

Balanserad ekonomi med mjuka metoder

I enkäten tillfrågades de sittande förtroendevalda hur ekonomin kunde balanseras under den kommande mandatperioden. Sammanlagt 72 procent av enkätdeltagarna ansåg att utvecklandet av elektroniska tjänster och 79 procent att utvecklandet av tjänster är de bästa sätten för att balansera den kommunala ekonomin.

Beslutsfattarna bedömde att till exempel en minskning av kommunernas lagstadgade uppgifter (65 %) och en uppluckring av normer bland annat i fråga om personaldimensioneringen (58 %) kan bidra till att balansera den kommunala ekonomin.

- Många av de metoder som de kommunala beslutsfattarna föredrar skulle kräva ändringar i lagstiftningen. Det gäller ändå att komma ihåg att beslut om sådana åtgärder fattas på riksnivå, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Lokala, hårda anpassningsmetoder, såsom att pruta på servicenivån, göra ändringar i servicenätet och höja skatterna, delar beslutsfattarnas åsikter.

- Tidpunkten för enkäten då coronaläget var lugnare hösten 2020 kan för sin del i någon mån påverka svaren, bedömer Siv Sandberg. Kommunernas ekonomiska utsikter för 2020 visade sig vara bättre än beräknat. Hösten 2020 var lägesbilden fortfarande oklar. Av enkätdeltagarna bedömde 63 procent att coronakrisen kommer att ha återverkningar på kommande fullmäktigeperiod. Coronakrisen har bedömts ha större konsekvenser bland annat i kommuner som är beroende av turismnäringen. 

Fakta om undersökningen

Beslutsfattarundersökningen 2020 är en del av forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025 som granskar de finländska kommunernas mångfald, olikheter och särutveckling. Programmet samordnas av Kommunförbundet. De 42 kommuner som deltog i enkätundersökningen representerar kommuner av olika storlek och typ i olika delar av landet. Kommunernas befolkningsstruktur och övriga egenskaper bildar ett representativt urval av hela Finland.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi