Vad hindrar oss från att agera för att dämpa klimatförändringen? Över tusen finländare diskuterade hinder under den riksomfattande Rondpaus-dagen

Det finns hur mycket lösningar som helst för att dämpa klimatförändringen, men någonting hindrar oss från att handla. Under Rondpaus-dagen den 29 januari ordnades det hundra konstruktiva diskussioner på 26 orter om klimatförändringen. Över tusen samtalade i dialoger under en dag. Rondpaus-dagen visade att finländarna kan diskutera konstruktivt!

Sitra samlade deltagarnas insikter om varför vi inte nu genast handlar tillräckligt effektivt för att dämpa klimatförändringen. Bland hundratals insikter framträdde klimatångest, brist på kunskap, bekvämlighet, socialt tryck, pengar och tid som de största temana.

Enligt Sitras expert på klimatlösningar Tuuli Hietaniemi såg man tydligt ett uppvaknande till insikt om klimatkrisens allvar i diskussionerna. Klimatångesten trädde fram i var fjärde diskussion. Klimatångesten beskrevs som en förkrossande och skrämmande känsla. Samtidigt var det en lättnad att dela känslorna och väckte också hopp och motstånd hos många av de deltagande: "Den inledande ångesten förvandlades mot slutet till en mer hoppfull upplevelse: vi kan påverka och vi delar samma oro," var ett svar.

Något överraskande visade sig det största hindret vara bristen på kunskap och hur splittrad den är. Diskussionen i medierna och mellan de sakkunniga upplevdes som svår och till och med motstridig – och mitt i informationsflödet var det svårt att i mängden plocka fram den väsentliga kunskapen. I värsta fall ledde okunskapen till att man inte gjorde något alls för klimatet. Svaren avslöjade ett stort behov av klar och tydlig, lättillgänglig och tillförlitlig information.

”Svaren avslöjade ett stort behov av klar och tydlig, lättillgänglig och tillförlitlig information,” säger Hietaniemi.

Bekvämlighet ansågs också vara ett hinder: varför ska vi börja ändra på vår egen eller organisationens verksamhet om allt känns lätt och trevligt just så här? I deltagarnas insikter framträdde en längtan efter en stor samhällsutopi: det är lättare att ta itu med klimatåtgärder om förändringen inte innebär ett avstående utan en väg mot ett bättre liv.

Det är inte heller alltid lätt att vara en klimatvän. Det sociala trycket hamnade i täten bland insikterna: vad ska man göra om det kostar en vänskap eller hotar stämningen vid julbordet att tala om klimatgärningar? En lösning sågs i bildandet av en kritisk massa. Ifall klimatåtgärder snabbt blir det nya normala avviker man inte längre från sällskapet med klimatsmarta gärningar.

Dessutom hämmas klimatåtgärderna ofta av en enkel orsak: pengar. Om inhemsk fisk är dyrare än köttfärs hamnar den mer sällan i köpkorgen. Man kan intressera sig för plaståtervinning, men om den närmaste återvinningsplatsen ligger på tiotals kilometers avstånd förlorar nog idén om återvinning.

De som var med om att arrangera Rondpaus-diskussionerna den 29 januari är aktörer av mycket olika slag och på olika samhällsnivåer: bland andra Aktivistimummot, CMI, Esbo stadsbibliotek, HRM, Imatra stad, fritidsborna i Kuhmois, Lapplands förbund, Laurea, Mothers in Business, Utbildningsstyrelsen, Solita och Suomen kylät ry (Finlands byar) och Varusteleka. En sådan perspektivrikedom önskar man också i andra viktiga samhällsteman. Det var också glädjande att det i 40 procent av diskussionerna deltog människor som inte tidigare deltagit i samhällsdebatten. Rondpaus-dagen lyckades alltså få med också sådana vilkas röst vanligen hamnar i skymundan.

Rondpaus är ett sätt att starta och föra en konstruktiv samhällsdebatt. Syftet med Rondpaus är att göra dialog till en medborgarkompetens och göra den offentliga diskussionen konstruktiv och mindre aggressiv.