Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt
18.11.2022 15:08:48 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38. Kommunalskatten uppskattas ge kommunerna cirka 10 miljarder euro i inkomstskatt nästa år, vilket är 11,6 miljarder mindre än år 2022.
– De åländska kommunernas uppgifter ändras inte i reformen, så deras kommunalskattesatser sänks inte. På Åland har landskapsregeringen ansvarat för hälso- och sjukvårdstjänsterna redan under en längre tid, säger Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet.
19 kommuner sänker sina fastighetsskattesatser
De begränsningar som följer av social- och hälsovårdsreformen gäller inte fastighetsskatten, så kommunerna får också år 2023 ändra alla sina fastighetsskattesatser inom de gränser som lagen medger.
Fastighetsskatten för stadigvarande bostäder sänktes i 15 kommuner. Totalt 12 kommuner ändrade sin allmänna fastighetsskattesats. Hälften av dessa sänkte skattesatsen. Största delen av de kommuner som gjorde skatteändringar var små kommuner.
– Överraskande få ändringar gjordes i fastighetsskatten och överraskande många valde att sänka den! Även om framtiden är höljd i dunkel vill kommunerna genom sina skattebeslut stödja sina invånare när boende- och levnadskostnaderna stiger snabbt. Skattelättnaderna riktas i synnerhet till fastighetsskatten för stadigvarande bostäder. En bakomliggande faktor är också kommunernas övriga skatteutveckling som varit stark under återhämtningen efter coronapandemin, säger chefekonom Minna Punakallio.
– Kommunernas skatteinkomster för nästa år ser ovanligt bra ut. Det beror på att kommunerna år 2023 får skatteinkomster som beräknats enligt de tidigare årens högre skattesatser, säger Pekka Montell, specialsakkunnig.
Kommuner som ändrar fastighetsskatten:
Den allmänna fastighetsskattesatsen
Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kontiolax, Tervo, Siikajoki, Keitele, Brahestad
Sänks i 6 kommuner: Salla, Vemo, Lundo, Loppi, Pemar, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad
Höjs i 4 kommuner: Alavo, Kontiolax, Keitele, Brahestad
Sänks i 15 kommuner: Kittilä, Mäntsälä, Rautjärvi, Salla, Siikajoki, Östermark, Vasa, Vemo, Kronoby, Laihela, Simo, Taipalsaari, Tervola, Pyhäjoki, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader
Höjs i 5 kommuner: Alavo, Kolari, Miehikkälä, Keitele, Brahestad
Sänks i 3 kommuner: Kaavi, Loppi, Pelkosenniemi
Nyckelord
Kontakter
Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, pekka.montell@kommunforbundet.fi, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig, benjamin.strandberg@kommunforbundet.fi, 050 594 0603
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi, 050 575 9090
Dokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Hälften av kommunerna har problem med tomma social- och hälsovårdsfastigheter24.6.2026 08:58:52 EEST | Pressmeddelande
Tomma social- och hälsovårdsfastigheter orsakar ekonomiska utmaningar för 48 procent av kommunerna, visar en utredning som gjorts vid Kommunförbundet. En femtedel av de tillfrågade uppgav att tomma fastigheter medför betydande ekonomiska utmaningar. Kommunförbundet genomförde en enkät i kommunerna på fastlandet om situationen för de kommunägda social- och hälsovårdsfastigheterna. Enkäten besvarades av 157 kommuner.
Puolet kunnista ongelmissa tyhjien sote-kiinteistöjen vuoksi24.6.2026 08:58:11 EEST | Tiedote
Tyhjilleen jäävät sote-kiinteistöt aiheuttavat taloudellisia haasteita 48 prosentille kunnista, Kuntaliiton selvitys kertoo. Viidennes vastaajista ilmoitti, että tyhjät kiinteistöt aiheuttavat merkittäviä taloudellisia haasteita. Kuntaliitto teki Manner-Suomen kuntiin kyselyn kuntien omistamien sote-kiinteistöjen tilanteesta. Vastauksia saatiin 157 kunnasta.
Turvallinen ja yhdenvertainen kunta on meidän jokaisen oikeus - Kuntaliitto tukee ylpeänä Prideä22.6.2026 10:18:47 EEST | Tiedote
Läpi kesän eri puolilla Suomen kuntia ja kaupunkeja juhlitaan yhdenvertaisuutta ja tasa-arvoa Pride-menoin paraateista konsertteihin. Pride muistuttaa meitä siitä, kuinka jokaisella meillä on oikeus olla oma itsemme – tulla nähdyksi, kuulluksi ja kohdatuksi arvokkaasti esimerkiksi taustasta, sukupuolesta tai seksuaalisesta suuntautumisesta riippumatta.
Rapport: Allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet17.6.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
En färsk rapport från Kommunförbundet visar att användningen av kommuntillägg till hemvårdsstödet har minskat i kommunerna under de senaste tio åren. År 2025 betalades kommuntillägg av ungefär en fjärdedel av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät. Samtidigt varierar kommunernas lösningar för ordnande av småbarnspedagogik och vård av barn avsevärt på olika håll i Finland. Det beror bland annat på att servicebehovet och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna.
Selvitys: Yhä harvempi kunta maksaa kotihoidon tuen kuntalisää17.6.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton tuoreen selvityksen mukaan kotihoidon tuen kuntalisien käyttö on vähentynyt kunnissa viimeisen kymmenen vuoden aikana. Vuonna 2026 kuntalisää maksoi noin joka neljäs kyselyyn vastannut kunta. Samalla kuntien ratkaisut lasten hoidon ja varhaiskasvatuksen järjestämisessä vaihtelevat merkittävästi eri puolilla Suomea. Taustalla vaikuttavat muun muassa kuntien erilaiset palvelutarpeet ja väestökehitys. Selvityksestä löytyvät myös kuntakohtaiset tiedot. – Varhaiskasvatuksen tulevaisuutta muovaa ennen kaikkea väestönkehitys. Osa kunnista kasvaa edelleen, kun taas monissa kunnissa lapsimäärät pienenevät nopeasti. Tämä näkyy myös siinä, millaisia ratkaisuja palvelujen järjestämisessä tehdään. Yhdessä kunnassa pohditaan uusien päiväkotipaikkojen riittävyyttä, toisessa sitä, miten laadukkaat palvelut turvataan pieneneville ikäluokille, Kuntaliiton varhaiskasvatuksen kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen sanoo.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum