Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt

18.11.2022 15:08:48 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
I början av 2023 sker en historisk förändring i kommunalskattesatserna. I enlighet med finansieringslagen för social- och hälsovårdsreformen sänks inkomstskattesatserna för fastlandskommunerna med 12,64 procentenheter 2023 och motsvarande belopp överförs till statsbeskattningen. Fastlandskommunerna kan alltså inte ändra sina kommunalskattesatser för 2023. Inkomstskattesatserna ändrades inte heller på Åland.

På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38. Kommunalskatten uppskattas ge kommunerna cirka 10 miljarder euro i inkomstskatt nästa år, vilket är 11,6 miljarder mindre än år 2022.

– De åländska kommunernas uppgifter ändras inte i reformen, så deras kommunalskattesatser sänks inte. På Åland har landskapsregeringen ansvarat för hälso- och sjukvårdstjänsterna redan under en längre tid, säger Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet.

19 kommuner sänker sina fastighetsskattesatser

De begränsningar som följer av social- och hälsovårdsreformen gäller inte fastighetsskatten, så kommunerna får också år 2023 ändra alla sina fastighetsskattesatser inom de gränser som lagen medger.

Fastighetsskatten för stadigvarande bostäder sänktes i 15 kommuner. Totalt 12 kommuner ändrade sin allmänna fastighetsskattesats. Hälften av dessa sänkte skattesatsen. Största delen av de kommuner som gjorde skatteändringar var små kommuner.

Överraskande få ändringar gjordes i fastighetsskatten och överraskande många valde att sänka den! Även om framtiden är höljd i dunkel vill kommunerna genom sina skattebeslut stödja sina invånare när boende- och levnadskostnaderna stiger snabbt. Skattelättnaderna riktas i synnerhet till fastighetsskatten för stadigvarande bostäder. En bakomliggande faktor är också kommunernas övriga skatteutveckling som varit stark under återhämtningen efter coronapandemin, säger chefekonom Minna Punakallio.

Kommunernas skatteinkomster för nästa år ser ovanligt bra ut. Det beror på att kommunerna år 2023 får skatteinkomster som beräknats enligt de tidigare årens högre skattesatser, säger Pekka Montell, specialsakkunnig.

Kommuner som ändrar fastighetsskatten:

Den allmänna fastighetsskattesatsen

Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kontiolax, Tervo, Siikajoki, Keitele, Brahestad

Sänks i 6 kommuner: Salla, Vemo, Lundo, Loppi, Pemar, Pelkosenniemi

Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad

Höjs i 4 kommuner: Alavo, Kontiolax, Keitele, Brahestad

Sänks i 15 kommuner: Kittilä, Mäntsälä, Rautjärvi, Salla, Siikajoki, Östermark, Vasa, Vemo, Kronoby, Laihela, Simo, Taipalsaari, Tervola, Pyhäjoki, Pelkosenniemi

Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader

Höjs i 5 kommuner: Alavo, Kolari, Miehikkälä, Keitele, Brahestad

Sänks i 3 kommuner: Kaavi, Loppi, Pelkosenniemi

Nyckelord

Kontakter

Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, pekka.montell@kommunforbundet.fi, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig, benjamin.strandberg@kommunforbundet.fi, 050 594 0603
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi, 050 575 9090

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye