Vårdreformen kapar av kommunalskatten, oväntat många kommuner sänker sin fastighetsskatt
18.11.2022 15:08:48 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38. Kommunalskatten uppskattas ge kommunerna cirka 10 miljarder euro i inkomstskatt nästa år, vilket är 11,6 miljarder mindre än år 2022.
– De åländska kommunernas uppgifter ändras inte i reformen, så deras kommunalskattesatser sänks inte. På Åland har landskapsregeringen ansvarat för hälso- och sjukvårdstjänsterna redan under en längre tid, säger Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet.
19 kommuner sänker sina fastighetsskattesatser
De begränsningar som följer av social- och hälsovårdsreformen gäller inte fastighetsskatten, så kommunerna får också år 2023 ändra alla sina fastighetsskattesatser inom de gränser som lagen medger.
Fastighetsskatten för stadigvarande bostäder sänktes i 15 kommuner. Totalt 12 kommuner ändrade sin allmänna fastighetsskattesats. Hälften av dessa sänkte skattesatsen. Största delen av de kommuner som gjorde skatteändringar var små kommuner.
– Överraskande få ändringar gjordes i fastighetsskatten och överraskande många valde att sänka den! Även om framtiden är höljd i dunkel vill kommunerna genom sina skattebeslut stödja sina invånare när boende- och levnadskostnaderna stiger snabbt. Skattelättnaderna riktas i synnerhet till fastighetsskatten för stadigvarande bostäder. En bakomliggande faktor är också kommunernas övriga skatteutveckling som varit stark under återhämtningen efter coronapandemin, säger chefekonom Minna Punakallio.
– Kommunernas skatteinkomster för nästa år ser ovanligt bra ut. Det beror på att kommunerna år 2023 får skatteinkomster som beräknats enligt de tidigare årens högre skattesatser, säger Pekka Montell, specialsakkunnig.
Kommuner som ändrar fastighetsskatten:
Den allmänna fastighetsskattesatsen
Höjs i 6 kommuner: Alavo, Kontiolax, Tervo, Siikajoki, Keitele, Brahestad
Sänks i 6 kommuner: Salla, Vemo, Lundo, Loppi, Pemar, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad
Höjs i 4 kommuner: Alavo, Kontiolax, Keitele, Brahestad
Sänks i 15 kommuner: Kittilä, Mäntsälä, Rautjärvi, Salla, Siikajoki, Östermark, Vasa, Vemo, Kronoby, Laihela, Simo, Taipalsaari, Tervola, Pyhäjoki, Pelkosenniemi
Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader
Höjs i 5 kommuner: Alavo, Kolari, Miehikkälä, Keitele, Brahestad
Sänks i 3 kommuner: Kaavi, Loppi, Pelkosenniemi
Nyckelord
Kontakter
Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, pekka.montell@kommunforbundet.fi, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig, benjamin.strandberg@kommunforbundet.fi, 050 594 0603
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi, 050 575 9090
Dokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Finlands bostadspolitik behöver ses över i sin helhet – Kommunförbundets bostadspolitiska vision publicerad16.4.2026 14:01:35 EEST | Pressmeddelande
I Kommunförbundets vision Med sikte på en ny bostadspolitik som publiceras idag, presenterar förbundet en ny, egen modell för den framtida bostadspolitiken. Den finländska bostadspolitiken genomgår en stor omställning: den nuvarande regeringen har genomfört omfattande förändringar i bostadspolitiken, kommunernas verksamhetsmiljöer och bostadsmarknader har utvecklats i olika riktning, bostadsproduktionen är i en konjunktursvacka och bostadslösheten har ökat kraftigt. Kreditflödet för finansiering har skärpts avsevärt till följd av en stigande räntenivå och ändringar i den finansiella regleringen.
Suomen asuntopolitiikka vaatii kokonaisvaltaista uudistamista – Kuntaliiton asuntopoliittinen visio julki16.4.2026 14:01:15 EEST | Tiedote
Kuntaliitto esittää uuden, oman mallinsa asuntopolitiikan suuntaviivoiksi tänään julkaistussa visiossa Kohti uutta asuntopolitiikkaa. Suomalainen asuntopolitiikka on suuressa murroksessa: nykyhallitus on tehnyt mittavia uudistuksia asuntopolitiikkaan, kuntien toimintaympäristöt ja asuntomarkkinat ovat eriytyneet, asuntotuotanto on lamassa ja asunnottomuus on kääntynyt jyrkkään nousuun. Rahoituksessa luotonsaanti on kiristynyt merkittävästi korkotason noustua ja finanssisääntelyn muututtua.
Kommunförbundet och OAJ: Kommunerna i trångmål när arbetslöshetssituationen fortgår – lösningen står att finna i kompetens16.4.2026 10:47:33 EEST | Pressmeddelande
Den växande långtidsarbetslösheten belastar kommunerna på ett aldrig tidigare skådat sätt och försämrar arbetsmarknadens funktionsförmåga. Kommunförbundet och OAJ föreslår snabba och tidsbegränsade åtgärder som möjliggör både kompetenshöjning och verktyg för att främja sysselsättningen samt förebygger en orimlig ökning av förmånsutgifterna för kommunerna.
Kuntaliitto ja OAJ: Kunnat ahtaalla työttömyystilanteen jatkuessa – ratkaisu löytyy osaamisesta16.4.2026 10:39:15 EEST | Tiedote
Pitkäaikaistyöttömyyden kasvu kuormittaa kuntia ennennäkemättömällä tavalla ja heikentää työmarkkinoiden toimivuutta. Kuntaliitto ja OAJ esittävät kiireellisiä ja määräaikaisia toimia, joilla sekä mahdollistetaan osaamisen vahvistaminen sekä työkalut työllisyyden hoitoon ja ehkäistään etuuskulujen kohtuuton kasvu kunnille.
Alltmer olika förutsättningar att ordna gymnasieutbildning – utmaningarna måste tas på allvar14.4.2026 06:05:00 EEST | Pressmeddelande
En ny utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) visar att förutsättningarna för att ordna gymnasieutbildning blir allt mer olika och att denna utveckling går snabbt. Minskande årskullar och mindre finansiering är en utmaning för kommunerna när utbildningens kvalitet och tillgången till utbildning ska säkerställas i olika delar av landet. Enligt Kommunförbundet kräver situationen bland annat ett tätare samarbete mellan utbildningsanordnarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum