Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Vårens utställningar 2022 på Ateneum är Den moderna kvinnan och Dialog – Elina Brotherus och Hannele Rantala

Dela
På Konstmuseet Ateneums tredje våning visas två utställningar under tiden 10.2–27.3.2022. Den moderna kvinnan granskar de kvinnliga finländska konstnärers roll och ställning under modernismens decennier på 1900-talet. Dialog presenterar fotokonstnärerna Elina Brotherus (f. 1972) och Hannele Rantalas (f. 1952) verk som baserar sig på deras gemensamma projekt och budskap. Båda utställningarnas konstnärer är förebilder för dagens unga: temana anknyter till diskussionen om jämställdhet och möjligheten att som kvinna göra en konstnärskarriär. När utställningarna stängs ska luftkonditioneringen på Ateneum renoveras, vilket betyder att museet kommer att vara stängt för publik i nio månader.
Elina Brotherus & Hannele Rantala: Konstkännare i galleri (2020). Privatsamling.
Elina Brotherus & Hannele Rantala: Konstkännare i galleri (2020). Privatsamling.

Andra utställningar fram till renoveringen

Fram till renoveringen visas också samlingsutställningen Historier inom finsk konst och Fokus-salens utställning Eino Ruutsalos experimentella 1960-tal. Efter renoveringen, i början av 2023, öppnas en helt förnyad samlingsutställning på Ateneum.

Under renoveringen förnyas Ateneums luftkonditionering så att den motsvarar de krav konstverken och det ökade antalet besökare ställer. Datum för när renoveringen inleds preciseras 2022, vilket betyder att utställningarna kan förlängas.

Den moderna kvinnan 10.2–27.3.2022

Den moderna kvinnan granskar de kvinnliga konstnärernas roll och ställning under modernismens decennier på 1900-talet. Utställningen tar fasta på kvinnans ställning under epokens samhälleliga, politiska och kulturella förändringar. Utställningens kurator är Ateneums specialforskare Anu Utriainen.

Bland utställningens konstnärer ingår Helene Schjerfbeck, Sigrid Schauman, Ellen Thesleff, Elga Sesemann, Hilda Flodin, Sigrid af Forselles, Gunvor Grönvik, Eila Hiltunen, Lea Ignatius, Helmi Kuusi, Laila Pullinen och Essi Renvall. I utställningen som omfattar cirka 150 verk finns målningar, skulpturer, teckningar och grafik från Ateneums samlingar.

Utställningen granskar kvinnligt konstnärskap ur två olika synvinklar – kvinnan som gör konst och kvinnan som modell och blickfång. Temana anknyter till diskussionen om ojämställdheten mellan könen som alltjämt är en aktuell och viktig fråga världen över.

En mindre version av utställningen har visats på olika håll i världen sedan år 2017, bland annat i New York, Tokyo och Köpenhamn. Överallt har den väckt livlig diskussion om kvinnans ställning i samhället och hennes möjligheter att skapa sig en självständig yrkeskarriär.

De valda verken och konstnärernas biografier tecknar en bild av den finländska kvinnans möjligheter att utbilda sig och arbeta som konstnär. Utställningens konstnärer var internationella och yrkesaktiva livet ut. En av utställningens centrala frågor är hur klassbakgrund och livssituation har inverkat på hur karriären som konstnär utvecklades, och hur detta återspeglas i val av motiv och teknik under olika epoker. 

Utställningen på Ateneums webbplats

Dialog – Elina Brotherus och Hannele Rantala 10.2–27.3.2022

Utställningen baserar sig på de två fotokonstnärerna Elina Brotherus (f. 1972) och Hannele Rantalas (f. 1952) långa vänskap och de konstdiskussioner som har förts dem emellan. Utgångspunkten för verken är uppgifter och meddelanden som de har utväxlat tillsammans, och som de båda har tolkat på sitt eget sätt. Uppgifterna har givits i Fluxus och diktens anda. Utställningen är en fortsättning på konstnärernas interna dialog som presenterades på en utställning på Fotogalleri Hippolyte 2009.

I utställningen ingår cirka 90 verk samt videoverk och installationer. Utställningen har kuraterats av konstnärerna i samarbete med museichef Marja Sakari och intendent Sointu Fritze.

Jämsides med Brotherus och Rantalas verk stiger också en mängd kvinnliga fotografer som fallit i glömska fram. Brotherus och Rantala har valt bilder från Finlands fotografiska museums och Svenska litteratursällskapets i Finland (SLS) arkiv som har inspirerat dem till en dialog med hädangångna kolleger. De i början av 1900-talet aktiva kvinnliga fotograferna var Emmi Fock, Kuvasiskot (Eila Marjala och Margit Ekman), Nancy Pietinen, Hilja Raviniemi, Petra Tiirikkala och speciellt den nordiska diktningens moderna kvinna, Edith Södergran.

Utställningen är en naturlig parallell till utställningen Den moderna kvinnan. I verken finns en mängd referenser till konsthistorien och litteraturen, men de hänför sig också starkt till konstnärernas personliga och ömsesidiga erfarenheter. I konstnärernas verk tar kvinnan plats som både fotograf och blickfång.

Utställningen på Ateneums webbplats


Twitter
@AteneumMuseum | Facebook: AteneumArtMuseum | Instagram: ateneummuseum

Nyckelord

Kontakter

Informatör Anna Kari, tfn 040 717 8185, anna.kari [a] ateneum.fi



Kommunikationschef Johanna Eiramo, tfn 0400 995 699, johanna.eiramo [a] ateneum.fi


Bilder: press.ateneum.fi | Märk! Bildbanken har förnyats. Vänligen skapa ett personligt lösenord i banken.

Bilder

Elina Brotherus & Hannele Rantala: Konstkännare i galleri (2020). Privatsamling.
Elina Brotherus & Hannele Rantala: Konstkännare i galleri (2020). Privatsamling.
Ladda ned bild
Elina Brotherus: Piscine, de dos (Villa Empain) (2018). Privatsamling. Uppgift:
Kära vän,
sök vattnets gräns
och lyssna på dess röst.
Elina Brotherus: Piscine, de dos (Villa Empain) (2018). Privatsamling. Uppgift: Kära vän, sök vattnets gräns och lyssna på dess röst.
Ladda ned bild
Hannele Rantala: The Source (2018). Privatsamling. Uppgift:
Kära vän,
sök vattnets gräns
och lyssna på dess röst.
Hannele Rantala: The Source (2018). Privatsamling. Uppgift: Kära vän, sök vattnets gräns och lyssna på dess röst.
Ladda ned bild
Elina Brotherus: Head with Closed Eyes / Head with Open Eyes (2019). Privatsamling. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Elina Brotherus: Head with Closed Eyes / Head with Open Eyes (2019). Privatsamling. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Ladda ned bild
Hannele Rantala: Vapaa tahto (2018). Privatsamling. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Hannele Rantala: Vapaa tahto (2018). Privatsamling. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Ladda ned bild
Emmi Fock: Andromeda (1930-talet). Finlands fotografiska museum. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Emmi Fock: Andromeda (1930-talet). Finlands fotografiska museum. Uppgift: Välj verk från de glömda kvinnliga fotograferna i Finlands fotografiska museets samlingar och gör parallellkonstverk till dem.
Ladda ned bild
Ellen Thesleff: Finlands vår (1942). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen.
Ellen Thesleff: Finlands vår (1942). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen.
Ladda ned bild
Lea Ignatius: Hetta (1974). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Tuomo Seppo. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Lea Ignatius: Hetta (1974). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Tuomo Seppo. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Flickan från skären (1929). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Kaunisto. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Helene Schjerfbeck: Flickan från skären (1929). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Kaunisto. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Helmi Kuusi: Tändsticksförsäljerska (1937). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Helmi Kuusi: Tändsticksförsäljerska (1937). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Ladda ned bild
Elga Sesemann: På ett café (1945). Finlands Nationalgalleri /
Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Elga Sesemann: På ett café (1945). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Sigrid Schauman: Lanskap från Italien (1930-talet). Konstmuseet Ateneum / Finlands Nationalgalleri, samling Antell. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Sigrid Schauman: Lanskap från Italien (1930-talet). Konstmuseet Ateneum / Finlands Nationalgalleri, samling Antell. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen.
Ladda ned bild

Om

Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Kaivokatu 2
00100 HELSINKI

0294 500 200http://www.ateneum.fi

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Välkommen till presskonferensen för Eero Järnefelt-utställningen på onsdag den 3 april 2024 kl. 10.15.20.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 kl. 10.15 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan. På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar.

Tervetuloa Eero Järnefelt -näyttelyn tiedotustilaisuuteen keskiviikkona 3.4.202420.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa klo 10.15 – lisätiedot alempana. Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa.

Welcome to the Eero Järnefelt exhibition press conference on Wednesday, April 3, 2024, at 10:1520.3.2024 12:34:53 EET | Press release

The press conference for the exhibition will be held on Wednesday 3 April 2024 at 10:15, on site at the Ateneum and online. For more information, see below. From 5 April to 25 August 2024, the Ateneum Art Museum will present an exhibition that covers the entire career of Eero Järnefelt (1863–1937). A master depicter of nature and people, Järnefelt always sought emotion and truth. The exhibition will present the extensive oeuvre of Järnefelt, who grew up in a cultured, cosmopolitan family, and it will explore the artist’s significance for Finnish art and Finnishness. The varied nature depictions raise the question of whether the natural environments captured by the artist in the 19th and 20th centuries still exist.

Naturens stora och små teman fascinerar på Eero Järnefelts utställning26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar. Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan.

Eero Järnefeltin näyttelyssä kiehtovat luonnon suuret ja pienet teemat26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa. Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa – lisätiedot alempana.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye