Variationer i uttal och språkljud utmanar hjärnan hos personer med dyslexi
Svårighet att urskilja språkljud, så kallade fonem, ligger i bakgrunden för personer med dyslexi. Mänskligt tal varierar hela tiden och samma fonem kan låta olika t.ex. beroende på var i ordet ett visst språkljud finns eller vem som uttalar ordet. För att förstå vad som sägs måste lyssnaren identifiera språkljuden. Denna avkodning kan vålla svårigheter för personer med dyslexi.
I studien använde forskarna de finska vokalljuden /i/ and /æ/. En av uppgifterna gick t.ex. ut på att deltagarna skulle meddela när de upptäckte att vokalen ändrade från i-ljud till ä-ljud.
– I de fall där vi introducerade en variation i språkljudsflödet vållade förändringen svårigheter för personer med dyslexi. När ingen variation gjordes, verkade hjärnans sätt att processa språkljud inte påverkas av dyslexin. Det här tyder på att personer med dyslexi har svårare att klassificera språkljud i sitt modersmåls fonemkategorier, säger forskardoktor Paula Virtala vid Helsingfors universitet.
Kunskapen om dyslexins hjärnmekanismer kan utnyttjas i utvecklingen av rehabiliteringsmetoder och vid planeringen av förebyggande insatser för babyn och små barn med ärftlig risk för språkliga svårigheter.
Skillnaderna avslöjades med EEG
I studien som publicerats i tidskriften Scientific Reports undersökte man hjärnans verksamhet med elektroencefalografi (EEG). I studien deltog 38 vuxna varav 18 personer med dyslexi och 20 personer med typisk läskunskap.
Deltagarna hörde ett flöde av de finska språkljuden med varierade tonhöjd, dels i en passiv situation, då de koncentrerade sig på något annat, dels i en aktiv situation i vilken deltagarna skulle reagera på fonemförändringen genom att trycka på en knapp.
Deltagarnas hjärnaktivering i samband med fonemförändringen skiljde sig både i den passiva och i den aktiva situationen. Personer med dyslexi gjorde också fler fel i en uppgift som utfördes under den aktiva situationen.
Forskarna kommer att utnyttja den nya kunskapen i forskningsprojektet Lukivauva som undersöker språklig utveckling hos barn, särskilt hos barn som har föräldrar med dyslexi.
– I undersökningar med vuxna deltagare kan vi använda ett mer tidskrävande forskningsupplägg och ett bredare spektrum av metoder än då deltagarna är barn, berättar Paula Virtala.
Forskningsprojektet Lukivauva utförs vid enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitet i samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors universitetssjukhus och Jyväskylä universitet.
För ytterligare information:
Paula Virtala, PsT, forskardoktor, Helsingfors universitet
E-post paula.virtala@helsinki.fi
Referens: Virtala, P., Talola, S., Partanen, E., Kujala, T. Poor neural and perceptual phoneme discrimination during acoustic variation in dyslexia. Scientific Reports 2020. https://doi.org/10.1038/s41598-020-65490-3
Bilder
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum