- Den största förändringen kommer att vara att välfärdssamkommunen inleder sin verksamhet vid årsskiftet. Detta innebär att social- och hälsoservicen flyttas bort från staden, men också ändringar i ekonomin. Den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen, som blir verklighet år 2023, kan gå lättare för oss i och med att vår välfärdssamkommun redan är verksam då, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Vasa stad budgeterar cirka 240 miljoner euro för köp av service från välfärdssamkommunen år 2022. I budgeten för år 2021 uppgick stadens social- och hälsovårdsutgifter till 265 miljoner euro och inkomster till knappt 34 miljoner euro. De välfärdsfrämjande tjänster som kvarstår hos staden kostar cirka 4 miljoner euro per år.

Välfärdsområdenas inverkan från och med år 2023 sänker statsandelarna med uppskattningsvis 96 miljoner euro och skatteinkomsterna med 140 miljoner euro. Stadens verksamhetsutgifter sjunker i motsvarande grad, då inköpen av service från välfärdssamkommunen upphör. Det är emellertid ännu svårt att exakt uppskatta vilka verkningar social- och hälsovårdsreformen har på ekonomin i synnerhet vad gäller statsandelarna.

Sysselsättningsutsikterna i regionen är positiva. Antalet nya arbetsplatser ökar, antalet arbetslösa arbetssökande minskar och vasaföretagen investerar starkt för framtiden. Befolkningstillväxten är fortsättningsvis måttlig och år 2022 förväntas antalet invånare vara 67 900.

Skatteinkomsterna förväntas öka

Stadens verksamhetsutgifter inklusive affärsverken uppskattas vara cirka 578 miljoner euro år 2022. Av dessa är välfärdssamkommunens andel cirka 42 procent. Jämfört med år 2021 sjunker personalkostnaderna med cirka 67 miljoner euro i och med att personal övergår till välfärdssamkommunen.

Utgifterna ökar bl.a. på grund av att reservpersons- och assistentresurserna inom småbarnspedagogiken utökas. Även kollektivtrafiken utvecklas och underhållet av gatorna förbättras.

Inkomster får staden av skatter, intäkter från verksamheten samt statsandelar. Det föreslås att skatteprocenten bibehålls på 21 procent och på grund av social- och hälsovårdsreformen ska den hållas på samma nivå åtminstone de följande två åren. Verksamhetsintäkterna uppskattas år 2022 uppgå till cirka 154 miljoner euro, då social- och hälsosektorns intäkter inte längre flyter in i stadens kassa.

- Skatteintäkterna förväntas öka med cirka 2 miljoner euro i förhållande till prognosen för 2021, dvs, skatteintäkterna år 2022 är cirka 316 miljoner euro. Kommunalskatteintäkterna och samfundsskatteintäkterna är på en god nivå i Vasa. Det finns inget tryck på att höja fastighetsskatten, säger ekonomi- och strategidirektör Miia Äkkinen.

Statsandelarna år 2022 beräknas till cirka 137 miljoner euro, vilket är litet högre än i år.

Enligt prognosen blir räkenskapsperiodens resultat totalt cirka 2,9 miljoner euro. Det antas att skulden per invånare i Vasa uppgår till 4891 euro vid utgången av år 2022, vilket till följd av investeringarna är 548 euro högre än år 2021.

Investeringar i livskraft, kultur och idrott

Upprätthållandet av servicenätet och skapandet av ramar för stadens tillväxt kräver investeringar på över 60 miljoner euro år 2022. Under de gångna åren har en reparationsskuld uppstått, då man av sparskäl har blivit tvungen att skjuta upp investeringar. Alla investeringsbehov kan man inte nu heller finansiera, vilket gör att man har varit tvungen att gallra bland investeringarna i stadsdirektörens budgetförslag.

- Investeringsnivån är dock rekordhög. För att skuldsättningen ska kunna stävjas föreslås det att av resultatet görs en investeringsreservering på 5,7 miljoner euro, och att år 2023 sker en återgång till mera måttliga investeringar, konstaterar Äkkinen.

De största investeringarna är Långskogens industriområde (11,7 milj. euro), hamnen (7,7 milj. euro), grundlig renovering av byggnader (7,5 milj. euro) och utbyggnaden av Sundom skola (2,3 milj. euro).

Planeringen av enhetsskolan i centrum (550 000 euro) inleds under nästa år och en finansieringslösning för helheten på nästan 30 miljoner euro strävar man efter att hitta så att också privat finansiering utnyttjas.

Vasa Vatten investerar för cirka 7,5 miljoner euro. I datanät och digitala lösningar investeras över 2 miljoner euro på stadens sektorer.

Det belopp som delas ut i form av kultur- och idrottsnämndens understöd höjs med 30 000 euro. Ligaföreningarnas förhållanden förbättras och till exempel konstgräsplanen på Sandvikens fotbollsstadion förnyas (300 000 euro) så att den motsvarar kraven. Den mycket efterlängtade konstisbanan blir man tvungen att skjuta fram. Omvandlingen av huvudbiblioteket till en meröppen biblioteks- och kulturlokal (25 000 euro) genomförs nästa år.

För investeringar som stöder livskraften kommer man att söka finansiering också utifrån.

- De investeringar som höjer livskraften kan ses i skatteinkomster efter år 2025. Som stad bör vi också investera i vår livskraft. Det är glädjande hur kraftigt också den privata sektorn investerar i Vasa. Vi har en mycket positiv stämning på gång, säger Häyry.

Budgeten för år 2022 behandlas i stadsstyrelsen 1.11 och i stadsfullmäktige 15.11.
Föredragningslistorna sätts ut på adressen https://twebsv.vaasa.fi/ 

Vasa stads budget för år 2022 i siffror:

Invånarantalet prognos 2022……………………………. 67 900 invånare
Inkomstskatteprocenten…………………………………….21,00 procent
Verksamhetsbidraget……………………………………….. -423,9 miljoner euro
Skatteintäkterna…………………………………………………316,3 miljoner euro
Årsbidraget……………………………………………..............39,6 miljoner euro
Resultatet……………………………………………………………2,9 miljoner euro
Ackumulerade överskott……………………………………..6,5 miljoonaa euroa
Statsandelarna…………………………………………………….136,8 miljoner euro
Investeringarna totalt (netto)……………………………….61,9 miljoner euro
Lånebeloppet per invånare…………………………………..4891 euro