Institutet för hälsa och välfärd THL

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.

De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.

Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.

Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) utreder på hösten hur vuxna som bor i Finland mår och deras erfarenheter av social- och hälsovårdstjänsterna.

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86

I Finland finns 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga. 42 000 barns biologiska föräldrar har för närvarande ett allvarligt missbruksproblem. Missbruksproblem är vanligare hos pappan än hos mamman. Detta framgår av THL:s registerundersökning.

Meteorologiska institutet har utfärdat en varning för tryckande värme i delar av landet under de kommande dagarna. Även korta värmeböljor kan orsaka hälsoproblem, särskilt bland personer som tillhör olika riskgrupper, om man inte vidtar tillräckliga skyddsåtgärder. ”Särskilt äldre och personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt spädbarn och små barn är känsliga för värmens effekter. Även gravida, personer som arbetar eller idrottar i varma förhållanden bör skydda sig väl.”, säger överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren. Värmen samt vätske- och saltbrist orsakad av svettning kan leda till värmesjukdomar såsom värmeutmattning eller värmeslag. Symptom på värmeutmattning kan vara stark törst, kraftig svettning eller sval och klibbig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritabilitet, illamående och förhöjd kroppstemperatur. Då läget blir livshotande talar man om värmeslag. Symptom som tyder på värmeslag kan vara t.ex. andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande betee

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

Cirka 1,2 miljoner vuxna har ett kroppsmasseindex (BMI) som överskrider gränsen för fetma (30 kg/m2). 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har fetma. Fetma är vanligast i åldersgruppen 40–64 år, där en av tre har fetma. Bukfetma är ännu vanligare och förekommer hos nästan varannan vuxen. Ett midjemått på över 90 centimeter hos kvinnor och över 100 centimeter hos män betraktas som bukfetma. Fetma och bukfetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar. Bland män i arbetsför ålder har fetma ökat med 3 procentenheter och bland kvinnor med 4 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt har vikten för en man av medellängd ökat med 1,6 kg och för en kvinna av medellängd med 1,8 kg. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning Hälsosamma Finland, där 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20 år och äldre kallades till en omfattande hälsoundersökning. Av dem deltog 5 800 (58 % av dem som fick kallelsen) i hälsoundersökningen. ”Fetma blir vanligar

Diskriminering i arbetslivet är vanligt och i synnerhet unga kvinnor upplever det. Ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året. Erfarenheterna av diskriminering i arbetslivet var vanligast bland högutbildade kvinnor. Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland.