Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

Cirka 1,2 miljoner vuxna har ett kroppsmasseindex (BMI) som överskrider gränsen för fetma (30 kg/m2). 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har fetma. Fetma är vanligast i åldersgruppen 40–64 år, där en av tre har fetma. Bukfetma är ännu vanligare och förekommer hos nästan varannan vuxen. Ett midjemått på över 90 centimeter hos kvinnor och över 100 centimeter hos män betraktas som bukfetma. Fetma och bukfetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar. Bland män i arbetsför ålder har fetma ökat med 3 procentenheter och bland kvinnor med 4 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt har vikten för en man av medellängd ökat med 1,6 kg och för en kvinna av medellängd med 1,8 kg. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning Hälsosamma Finland, där 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20 år och äldre kallades till en omfattande hälsoundersökning. Av dem deltog 5 800 (58 % av dem som fick kallelsen) i hälsoundersökningen. ”Fetma blir vanligar

Diskriminering i arbetslivet är vanligt och i synnerhet unga kvinnor upplever det. Ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år hade upplevt diskriminering i arbetet eller vid jobbsökning under det senaste året. Erfarenheterna av diskriminering i arbetslivet var vanligast bland högutbildade kvinnor. Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland.

Oron för klimatförändringen är allmän, särskilt bland unga kvinnor. Av kvinnor i åldern 20–39 år är 46 procent mycket eller väldigt oroade över klimatförändringen. Många vuxna är också beredda att agera för att begränsa klimatförändringen, till exempel genom att spara energi, äta växtbaserat och inte köpa lika många varor. Resultaten framgår av THL:s befolkningsundersökning Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och våren 2023. THL utredde nu för första gången i hela landet oron för klimatförändringen och klimatgärningar. Deltagarna var i åldern 20–74 år. Av dem som svarade på enkäten uppgav 38 procent av kvinnorna och 26 procent av männen att de är mycket eller väldigt oroade för klimatförändringen. Endast 7 procent av dem som svarade på enkäten var inte alls oroliga för klimatförändringen. Oron är vanligast bland högutbildade, till exempel bland högutbildade kvinnor är det varannan som oroar sig för klimatförändringen. "Oron för klimatförändringen kan också påverka den psyki

I Finland finns det sammanlagt drygt 700 000 personer i åldern 65–74 år. Av dem bedömde 55 procent, dvs. nästan 390 000, att de är fullt arbetsföra. Av dessa som upplever sig vara arbetsföra förvärvsarbetar endast omkring 40 000, dvs. cirka 10 procent. Bland dem som överskrider pensionsåldern finns alltså en stor grupp vars potential förblir outnyttjad på arbetsmarknaden.

Mindre än hälften av männen och kvinnorna över 20 år motionerar enligt rekommendationen för hälsomotion. 46 procent av männen och 38 procent av kvinnorna motionerar tillräckligt. Rekommendationen för hälsomotion omfattar motion både i arbetet, på arbetsresan och på fritiden. Rekommendationen uppfylls om man per vecka rör på sig i minst 2 h 30 min på ett sätt som höjer pulsen, eller i minst 1 h och 15 min så att man blir andfådd och genom att upprätthålla muskelkonditionen och rörelsekontrollen minst 2 gånger i veckan. Äldre personer motionerar allra minst: 31 procent av männen och 23 procent av kvinnorna som fyllt 75 år motionerar enligt rekommendationen. Rekommendationen om hälsomotion uppnås bäst bland män i åldern 20–39 år, av vilka 52 procent rör på sig tillräckligt. Det är positivt att tre av fyra finländare ändå berättar att de motionerar något på fritiden. På befolkningsnivå motsvarar detta över tre miljoner personer som motionerar. På fritiden till exempel går man, cyklar, fisk

18 procent av männen och 23 procent av kvinnorna har varit tvungna att göra avkall på mat, läkemedel eller läkarbesök på grund av brist på pengar. Detta motsvarar cirka 900 000 vuxna som är bosatta i Finland. Särskilt unga vuxna rapporterar om försörjningssvårigheter. Uppgifterna framgår av THL:s befolkningsundersökning Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och våren 2023. Enkäten besvarades av 28 000 personer i åldern 20 och äldre som är bosatta i Finland.

Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd. Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer. "Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL. Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarb

Enligt nuvarande uppgifter har fågelinfluensa spridit sig till tjugoen pälsfarmer i Finland. De första resultaten från helgenomsekvensering, det vill säga undersökning av virusets arvsmassa, tyder på att vildfåglarnas roll, särskilt skrattmåsarnas, som smittkälla. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) och Livsmedelsverkets gemensamma "rapid communication"-artikel i vetenskapstidningen Eurosurveillance, som beskriver den pågående fågelinfluensaepidemin på pälsfarmer i Mellersta och Södra Österbotten. "Vid smittor som spridit sig i större utsträckning på enskilda farmer kan man inte utesluta möjligheten till intern smitta på farmerna. De nuvarande förhållandena på pälsfarmer där effektivt fågelskydd saknas, möjliggör spridningen av viruset från vildfåglar till djuren på pälsfarmerna. Riskhanteringen skulle förutsätta åtgärder på pälsfarmerna för att förhindra att fåglarna kommer i kontakt med pälsdjuren", säger avdelningsdirektör Terhi Laaksonen vid Livsmedelsverket. E

År 2022 är exceptionellt i fråga om luftvägsinfektioner. Utöver coronavirusinfektioner förekom också rikligt av andra luftvägsinfektioner. Under influensasäsongen 2021–2022 förekom två separata influensa A-epidemivågor, av vilka den senare började i april 2022 och fortsatte fram till juni. På motsvarande sätt började epidemin under perioden 2022–2023 tidigare än normalt, redan i oktober 2022. Säsongstoppen var också exceptionellt tidig, redan i december 2022. År 2022 inträffade också två toppar av RSV-epidemin, som inföll vid årsskiften 2021–2022 samt 2022–2023. I allmänhet förekommer större RSV-epidemier varannan vinter i Finland. "Begränsningsåtgärderna i anslutning till coronan har under de senaste åren påverkat förekomsten av luftvägsinfektioner. Under pandemin konstaterades få infektioner orsakade av luftvägsvirus, särskilt mellan våren 2020 och sommaren 2021. Infektionerna började spridas på nytt när coronabegränsningarna slopades våren 2022 och människorna återvände till den nor

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, nästan 95 procent, klassificerades vara av utmärkt eller god kvalitet, vilket motsvarar situationen under den föregående uppföljningsperioden. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2022 fanns det sammanlagt 303 allmänna badstränder i Finland, varav 225 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Fem stränder hörde till kategorin tillfredsställande eller den lägsta godtagbara badvattenklassen, vilket är 1,7 procent av badstränderna. Dessutom klassificerades kvaliteten på badvattnet på sju badstränder (2,3 %) som dåligt, vilket är tre badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades över 96 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 90 procent av alla

Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin. Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna. "Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmil

År 2022 anmäldes totalt 123 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Det är något färre än toppåret 2021, då antalet fall var 148. Under tidigare år har det förekommit färre än hundra fall. "Trenden i antalet rapporterade TBE-fall har varit uppåtgående redan i över tio år. Detta förklaras av flera faktorer. Till exempel kan klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2018–2022 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i kustregionernas kommuner, i Pargas (46 fall per 100 000 invånare), Gustavs (41/100 000), landskapet Åland (38/100 000) och Lojo (16/100 000). Så gott som alla personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett fullt vaccinationsskydd, särskilt om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Nytt område

Vaccinationstäckningen är fortfarande god i Finland när det gäller vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet för barn. Täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något under de senaste två åren. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Över 97 procent av barn födda år 2019 har fått det femvalenta vaccinet som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner som orsakas av Hib-bakterien. Täckningen är något lägre bland barn födda 2019 och 2020 än i de tidigare åldersklasserna, då täckningen varit nästan 99 procent. I flera välfärdsområden når man dock fortfarande en täckning på 99 procent. Cirka 94 procent av de barn som föddes 2020 har fått den första dosen MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Även på riksnivå har MPR-vaccinationstäckningen sjunkit långsamt under de senaste åren. I vissa välfärdsområden har täckningen dock hållits på en god nivå eller till och med stigit. "Orsakerna till att vaccinationstäckningen sju

Enligt THL:s mätning som gjordes i januari 2023 stöder 53 procent av finländarna den nuvarande alkoholpolitiken. Av respondenterna stödde nio procent en strängare alkoholpolitik. 29 procent ville ha en liberalare alkoholpolitik.

Bedömningen av patienters näringsstatus borde förbättras i Finland. Eventuell undernäring ökar risken för komplikationer och fördröjer tillfriskandet. Därmed ökar också vårdpersonalens arbetsmängd och vårdtiderna förlängs.